Svenska baletten i Paris

Svenska Baletten i Paris grundades av Rolf de Maré 1920 i samarbete med koreografen Jean Börlin. Förebild var den Ryska baletten och Sergej Djagilev som hade verkat sedan 1909. Under de följande fem åren satte man upp 24 olika produktioner där många av tidens främsta tonsättare och bildkonstnärer var representerade. Midsommarvaka 1920 byggde på ett tidigare verk av Hugo Alfvén med dekor och scenografi av Nils von Dardel. Musiken i Midsommarvaka präglas starkt av svensk folkton. Detta gällde även i minst lika hög grad musiken till De fåvitska jungfrurna av Kurt Atterberg med scenografi av Einar Nerman. Efterhand blev uttryckskmedlen radikalare och nationalromantik och neoklassicism fick lämna plats för expressionism och modernism som i Viking Dahls nykomponerade Maison de fous. Vidare kom även internationella konstnärer som Fernand Léger och Francis Picabia att engageras liksom tonsättare som Darius Milhaud och Erik Satie för helt nya produktioner. Hemmascen var Théâtre des Champs-Élysées men man turnerade såväl i Europa som till USA.

Mest känd av dansarna var Carina Ari som här fick sitt internationella genombrott 1920.

	Den här artikeln är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.