Svenska högtider och traditioner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Svenska högtider och traditioner har många influenser. De äldsta, såsom jul och midsommar, har förkristna nordiska anor, även om de med kristendomen inordandes i de religiösa högtiderna och idag för många i det närmaste har mist sin religiösa signifikans. Sedan 1800- och 1900-talen har de inhemska traditionerna alltmer präglats av influenser från andra delar av världen. Så kommer julgranen och adventsstjärnan ursprungligen från Tyskland[1], medan Lucia är inspirerad av ett sicilianskt kristet helgon. Även fenomen från den engelsktalande världen, som mors dag och Halloween har blivit populära. Med ökad invandring från Mellanöstern har bland annat Eid Al-Fitr uppmärksammats i högre grad sedan sent 1900-tal.

Årets högtider[redigera | redigera wikitext]

Regionala högtider[redigera | redigera wikitext]

Samiska högtider och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Den samiska nationaldagen firas den 6 februari. Dagen firades första gången 1993 i samband med att FN inledde det internationella urbefolkningens år i Jokkmokk. Datumet valdes till minne det första samiska landsmötet, som hölls i Trondheim den 6 februari 1917.

Livets högtider[redigera | redigera wikitext]

Med 1800- och 1900-talens sekularisering och en ökande religiös och etnisk mångfald i befolkningen är rollen för Svenska kyrkan, eller kristendom och religion överhuvudtaget, inte längre lika given.

Andra festdagar[redigera | redigera wikitext]

Det tidiga 2000-talet präglades av utbildningspolitiska bråk om skolavslutningen skulle hållas i skolsalen eller, som tidigare, i kyrksalen.[6]

Mindre/övriga firanden[redigera | redigera wikitext]

Under 2000-talet har flera rapporter kommit om att det amerikanska Thanksgivingfirandet i november månad, med kalkonätande, börjat vinna mark även i Sverige, främst men inte bara bland amerikaner bosatta i Sverige.[7][8]

Allmänna helgdagar[redigera | redigera wikitext]

Allmänna helgdagar är i Sverige en juridisk term, som omfattar de dagar som nämns i (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar).[9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Adventsstjärnor”. Nordiska museet. http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?publicationid=6883. Läst 20 juli 2012. 
  2. ^ ”Svenska staten”. Maj 2004. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/02/22/76/0cbe12c9.pdf. Läst 11 juni 2011. 
  3. ^ [a b c] ”Döpta, konfirmerade, vigda och begravda enligt Svenska kyrkans ordning 1970-2011”. Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=890749. Läst 20 juli 2012. 
  4. ^ ”Humanisterna”. http://www.humanisterna.se/index.php?option=com_content&view=article&id=32&Itemid=43. Läst 11 juni 2011. 
  5. ^ Cecilia Ekebjär (19 april 2010). ”Allt fler väljer borgerlig begravning”. Dalarnas Tidningar. http://www.dt.se/nyheter/dalarna/1.3058315-allt-fler-valjer-borgerlig-begravning. Läst 11 juni 2011. 
  6. ^ Johannes Ottestig (21 juni 2012). ”Bråk om avslutningar i kyrkan andas misstro mot lärare och rektorer”. Dagen. http://www.dagen.se/nyheter/-brak-om-avslutningar-i-kyrkan-andas-misstro-mot-larare-och-rektorer-/. Läst 20 juli 2012. 
  7. ^ ”Thanksgiving populärt även i Sverige”. Svenska Dagbladet. 23 november 2006. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/thanksgiving-populart-aven-i-sverige_373002.svd. Läst 16 november 2012. 
  8. ^ ”Thanksgiving in Sweden?” (på engelska). Sveriges Radio International. 24 november 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=4820506. Läst 16 november 2012. 
  9. ^ Lag (1989:253) om allmänna helgdagar

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]