Svenska kyrkans församlingar
Församlingen är den minsta administrativa enheten i Svenska kyrkan. Svenska kyrkans församlingsindelning omfattar hela landet. Indelningen beslutas av stiftsstyrelsen i respektive stift.
En församling inom Svenska kyrkan kallades fram till relationsändringen år 2000 även för ”kyrklig kommun” (som motsats till den borgerliga kommunen).
De absolut flesta av kyrkans församlingar är territoriella församlingar. Utöver dessa finns så kallade icke-territoriella församlingar, vilka för närvarande (2006) är fem till antalet. Svenska kyrkan har också utlandsförsamlingar. Medlem i en utlandsförsamling är den medlem i Svenska kyrkan som är boende i utlandet och som har betalat medlemsavgift till församlingen.
Tidigare fanns ett relativt stort antal församlingar kopplade till ett militärt förband eller en garnison, så kallade militärförsamlingar eller garnisonsförsamlingar. Den enda kvarvarande militärförsamlingen är Karlskrona Amiralitetsförsamling.
Församlingen styrs i första hand av ett kyrkoråd som (oftast) är valt av församlingens kyrkofullmäktige som väljs av de kyrkotillhöriga församlingsborna i kyrkovalet. Verksamheten leds av en kyrkoherde (som kan vara det i fler än en församling). Enligt Kyrkoordningen ska det finnas en kyrkoherde och minst en kyrkomusiker, som ska vara kantor eller organist, för varje församling. Övriga anställda kan vara komminstrar, diakoner, församlingspedagoger, assistenter i församlingsarbete (församlingsassistenter/diakoniassistenter), församlingshemsvärdar (motsvarande), och personal för administration, fastighetsskötsel, griftegårdsskötsel och begravningsverksamhet. I församlingen kan även andra präster än kyrkoherden och komministrar tjänstgöra, till exempel pastorsadjunkter och kontraktsadjunkter. Dessa är då anställda av stiftet och inte församlingen eller samfälligheten.
