Svenska marinen

Från Wikipedia
Version från den 31 augusti 2017 kl. 21.33 av Pljungkv (Diskussion | Bidrag) (Korrigerat antal ubåtar)
Marinen
Vapen för Marinen tolkat efter dess blasonering.
Information
Datum7 juni 1522 – nutid (501 år)
LandSverige
LojalitetSverige Sverige
FörsvarsgrenMarinen
TypSjöstridskrafter
Del avFörsvarsmakten / Marinens taktiska stab
FörläggningsortKarlskrona
Haninge garnison
Göteborg
MarschMarinens Paradmarsch (Josef Franz Wagner)
Årsdagar9 juli, Slaget vid Svensksund
Befälhavare
Nuvarande befälhavareKonteramiral Jens Nykvist
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Marinen består av två vapenslag, flottan och amfibiekåren. Marinen utgör en av de tre försvarsgrenarna inom Svenska försvarsmakten. Kustartilleriet ingick som vapenslag i marinen fram till försvarsbeslutet 2000, varpå detta omorganiserades och bytte namn till amfibiekåren.

Historia

Huvudartikel: Svenska flottans historia

Vikingatid och medeltid

 Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-01)

1520–1634

 Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-01)

Den 7 juni 1522, endast ett år efter separationen av Sverige från Kalmarunionen, köpte Gustav Vasa ett antal fartyg från hansastaden Lübeck och kan därför ses som svenska flottans födelse. Regalskeppet Vasa var ett fartyg från 1600-talet inom svenska marinen, då känd som Kungliga flottan.

1634–1901

 Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-01)

1901–1936

 Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-01)

Kustartilleriet bildades den 1 januari 1902 och kom att ingå i Marinen.

1936–2000

 Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-01)

Kustartilleriet kom till slut att bestå av fem regementen. Härnösands kustartilleriregemente (KA 5) var det första av dessa som lades ner, redan 1997. I samband med försvarsbeslutet 2000 lades Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2) och Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) ned.

2000–nutid

Se även: Försvarsbeslutet 2000, Försvarsbeslutet 2004 och Försvarsbeslutet 2009
 Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-01)

De två återstående kustartilleriregementena, Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) och Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4), blev Vaxholms amfibieregemente (Amf 1) respektive Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4). Efter 2004 finns idag bara ett regemente kvar, Första amfibieregementet (Amf 1) på Berga örlogsbas.

Organisation

Huvudartikel: Marinchef

I fredstid är marinen indelad i marinbaser, flottiljer och regementet. Antalet aktiva förband har minskat kraftigt genom de olika försvarsbesluten sedan slutet av Kalla kriget.

Fram till år 1937 var det den svenska monarken som formellt var chef för marinen. År 1937 bildades Chefen för marinen (CM) för att leda marinen i fredstid. Efter en stor omorganisation av Försvarsmakten år 1994 avskaffades CM och posten Chef för marinledningen bildades vid det nyinrättade Högkvarteret (HKV). Den 1 januari 2014 återinfördes befattningen Marinchef inom Försvarsmakten. Befattningen har inte samma uppgift som innan 1994. Utan har som uppgift att produktionsleda förbanden inom marinen, och vara deras främste företrädare genom att omhänderta Försvarsmaktens traditioner.[1][2]

Befälhavare

Chefer för marinen

Chefer för marinledningen

Generalinspektörer för marinen

Marininspektörer

Marinchefer

Insatsorganisation

Inför att Försvarsmaktens går in i Insatsorganisation 2014, kommer marinen att organisera nedan förband.[3]

Marinförband
Krigsförband Utbildningsförband Ort Kommentar
1. Ubåtsflottiljen Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) Karlskrona Innehåller fem ubåtar
1. Ubåtsflottiljen Första ubåtsflottiljen Karlskrona Signalspaningsfartyg HMS Orion
1. Ubåtsflottiljen Första ubåtsflottiljen Karlskrona Ubåtsräddningsfartyg HMS Belos
3. Sjöstridsflottiljen Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) Karlskrona Planerar, leder, genomför och redovisar verksamhet
31. Korvettdivisionen Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) Karlskrona Två korvetter typ Stockholm-klass
Två korvetter typ Visby-klass
Tre bevakningsbåtar typ 80
33. Minröjningsdivisionen Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) Karlskrona Två minröjningsfartyg typ Koster-klass
Ett röjdykfartyg typ Styrsö-klass
34. Underhållsdivisionen Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) Karlskrona Ett stödfartyg HMS Carlskrona
4. Sjöstridsflottiljen Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Berga Planerar, leder, genomför och redovisar verksamhet
41. Korvettdivisionen Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Berga Två korvetter typ Gävle
En korvett typ Visby
Tre bevakningsbåtar typ 80
42. Minröjningsdivisionen Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Berga Tre minröjningsfartyg typ Koster-klass
Ett röjdykfartyg typ Styrsö-klass
43. Underhållsdivisionen Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Berga Ett stödfartyg typ Trossö
44. Röjdykardivisionen Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Skredsvik Vidmakthåller EOD förmåga Sjö (Ammunitionsröjning till sjöss och på land)
2. Amfibiebataljonen Amfibieregementet (Amf 1) Berga 8. Manöverbataljonen (amfibie) med nittio Stridsbåt 90, fyra lätta trossbåtar, tre svävare, en ledningsbåt, en trossfärja typ HMS Loke II samt tjugoåtta bandvagnar
17. Bevakningsbåtskompani Amfibieregementet (Amf 1) Göteborg Bevakningsbåtskompani med fem bevakningsbåtar typ 80 och en ledningsfartyg typ Koster. I kompaniet finns också en bordningsstyrka.
Säkerhetskompani Sjö Livgardet (LG) Göteborg Ingår i Säkerhetsbataljonen
Sjöinformationsbataljon Marinbasen (MarinB) Karlskrona Två sjöinformationskompanier
Marin basbataljon Marinbasen (MarinB) Karlskrona Ett basskyddskompani och en rörlig underhållsledningskompani

Förband

Svensk sjöofficer på HMS Norrköping (R131) under övning BALTOPS 2003.
HMS Stockholm (K11) lägger till i Kalmar, april 2010

Marinens högsta ledning finns inom Produktionsledningen i Försvarsmaktens högkvarter. Den högsta företrädaren för marinen är marinchefen. Nuvarande marinchefen, konteramiral Jan Thörnqvist, tillträdde 1 januari 2014.

Vid insatser av olika slag leds förbanden av Marinens taktiska stab och delas in i:

Ubåtsflottilj

Sjöstridsflottiljer

Amfibiekåren

Marinbas

Utbildning/Ledningsförband

Se även

Referenser

Skrift
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. sid. 205. ISBN 978-91-631-8699-8 
Noter
  1. ^ 9 kap. 11 § ”FFS 2013:4 Försvarsmaktens arbetsordning”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 11 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140111110900/http://www.forsvarsmakten.se/Global/Myndighetswebbplatsen/4-Om-myndigheten/Dokumentfiler/lagrum/G%C3%A4llande%20FFS%202012%20-/FFS-2013-4-fmarbo.pdf. Läst 11 januari 2014. 
  2. ^ ”Nya namn på nya poster”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2013/12/nya-namn-pa-nya-poster/?section=15809. Läst 23 januari 2014. 
  3. ^ Forsvarsmakten.se (2 augusti 2011) Försvarsmaktens delårsrapport 2011 Läst 1 november 2011

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Svenska_marinen&oldid=40744303”