Musikerförbundet

Svenska musikerförbundet
Information
Ordförande	Jan Granvik
Vice ordförande	Tommy Kaså
Historia
Grundat	1907
Land	Sverige
Antal medlemmar	2 605 (2013)
Huvudorganisation	LO. Anslutning 1939.
Övrigt
Webbplats	Svenska musikerförbundet – officiell webbplats
Förbundstidning	Musikern: Svenska musikerförbundets tidning. Stockholm: Svenska musikerförbundet. 1920-. Libris 8258041

Svenska musikerförbundet är ett fackförbund inom LO. Förbundet grundades 1907 och organiserar professionella musiker i alla genrer. Det uppbär kollektivavtal och företräder medlemmarnas rättigheter enligt upphovsrättslagen.

Organiserade yrkesgrupper

Förbundets medlemmar är yrkesverksamma, som frilansare, anställda eller företagare, inom musikområdet som:

• Utövare (musiker och artister inom samtliga genrer, rock, pop, dansband, klassisk/konst, jazz, folk, studio och cover).
• Upphovsmän (tonsättare, kompositör, textförfattare och arrangör).
• Ledare (kapellmästare, dirigent och körledare).
• Studio och scen (producent, ljudtekniker och discjockey).
• Pedagoger (musiklärare och musikcirkelledare).
• Ungdomar och musikstuderande, under fyllda 25 år, verksamma inom kategorierna ovan.

Historia

• 1899 bildades den första fackföreningen för musiker i Göteborg. Den fick efterföljare i Stockholm och Malmö.
• 1907 tog Stockholms orkesterförening initiativ till en kongress där det landsomfattande Svenska musikerförbundet bildades. Förste ordförande blev Axel Willners.
• 1919 inrättades en sjukkassa och en sterbhuskassa och de följes 1920 av en ålderdoms-, pensions- och understödsförening.
• 1921 hade förbundet ca 2200 medlemmar, varav hälften arbetade på biografer.
• 1925 inrättades en pensionskassa.
• 1932 inrättades en arbetslöshetskassa som 1936 blev erkänd.
• 1937 bildades en dansmusikersektion för fritidsmusiker.
• 1942 anslöts föreningarna Förbundet scen och film och Sveriges notskrivarförening till förbundet.
• 1944 ändrades stadgarna så att fler yrkesgrupper inom nöjesindustrin än musiker kunde ansluta sig och under 1940-talet organiserades exempelvis vaktmästare, garderobspersonal, teateranställda och kyrkomusiker.
• 1950 ingicks avtal med Svenska teaterförbundet om yrkesgruppernas förbundstillhörighet. Förbundet hade detta år 152 avdelningar med 14098 medlemmar.
• 1952 överfördes 2600 biografanställda från Svenska handelsarbetareförbundet till Musikerförbundet, som samtidigt ändrade namn till Svenska musikerförbundet - Nöjesföretagarnas personalförbund.
• 1965 uppgick Svenska tonkonstnärsförbundet, Svenska danspedagogförbundet och Föreningen Sveriges kammarmusiker i förbundet.
• 1971 anslöts sig Sveriges ordningsvaktsförbund
• 1977 började förbundet organisera studiecirkelledare och bingopersonal.
• 1980 hade förbundet 10470 medlemmar, varav 8122 män och 2348 kvinnor.
• 1987 byttes namnet till Svenska musikerförbundet - Kulturarbetareförbundet.
• 2006 Namnet ändrades till kort och gott "Musikerförbundet".

Referenser

Tryckta källor

• Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 
• Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X 

Vidare läsning

• Almlén, Roland (1997). ”Förbundet 90 år.”. Musikern (Stockholm : Musikern, 1920-) 1997:12,: sid. 16-18. ISSN 0027-478X. ISSN 0027-478X ISSN 0027-478X.  Libris 2753630
• Edström, Olle (1982). På begäran: Svenska musikerförbundet 1907-1982. Stockholm: Sv. musikerförb./Nöjesföretagens personalförb. Libris 7421059. ISBN 91-550-2748-2 
• Tauson, Axel (1917). Svenska musikerförbundets minnesskrift, 1908-1918. Stockholm: Bröderna Sandberg. Libris 1659650 

Externa länkar

• Svenska musikerförbundet – officiell webbplats
• Kulturministerns tal vid 100-årsjubileet 2007