Svenska mynt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En svensk 5-krona 1976

Svenska mynt har präglats sedan Olof Skötkonungs tid, för första gången cirka år 995–1000, och fram till nutid.

I Sverige finns för närvarande i praktiken tre olika mynt som betalningsmedel, värda en krona, fem kronor och tio kronor. Även tvåkronor präglade från och med 1876 och minnes- och jubileumsmynt präglade sedan 1897 är giltiga betalningsmedel.[1] Riksdagen beslutade 2 juni 2010 att inte gå med på förslaget från Riksbankens direktion om att införa ett tjugokronorsmynt i stället för tjugokronorssedeln, samtidigt bifölls förslaget om införande av en ny tvåkrona.[2]

Historik fram till 1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Äldre svenska mynt avbildade i Suecia antiqua et hodierna 1693

De första mynten under Olof Skötkonung cirka år 995–1000 torde snarast ha vägts än räknats. Efter 1030 upphörde myntningen och återinfördes först under slutet av 1100-talet. Det handlade då om penningar och örtugar i ett system där marken var den högsta enheten.[3] I praktiken fungerade mynten främst som värdeenheter utifrån sin silvervikt, och parallellt användes svenska och utländska mynt, speciellt under den period av närmare hundra år då inga svenska mynt präglades. Svealand, Götaland och Gotland hade olika penningsystem.

1534 infördes dalern av kung Gustav Vasa, vilket senare ändrades till riksdaler. Under 1600-talet började man prägla karoliner. Genom myntrealisationen 1776 slutade man räkna i mark och karoliner och riksdalern blev huvudmynt som delades upp i 48 skillingar.

1873 skapades den svenska kronan som mynt när Danmark och Sverige beslutade sig för att ersätta sina gamla valutor med en gemensam valuta som därmed ersatte riksdalern (Skandinaviska myntunionen).

Mynt präglade 1844–1854[redigera | redigera wikitext]

Dessa mynt präglades under Oscar I:s tid. Liknande mynt präglades före hans tid.

Valör Utgivningsår Metall/vikt
1/6 sk bco 18441855 br 2,4 g
1/3 sk bco 18441855 br 4,7 g
2/3 sk bco 18441855 br 7,6 g
1 sk bco 18441855 br 11,3 g
2 sk bco 18441855 br 18,9 g
4 sk bco 18491855 br 25,2 g
1 rd rm 1857 sm 8,50 g
2 rd rm 1857 sm 17,0 g
1 rd sp 18551859 sm 34,0 g
1/32 rd sp 18511853 sm 1,06 g
1/16 rd sp 18451855 sm 2,13 g
1/8 rd sp 1852 sm 4,25 g
1/4 rd sp 18461852 sm 8,50 g
1/2 rd sp 18451852 sm 17,0 g
1 rd sp 18441855 sm 34,0 g
1 dukat 18441859 gm 3,49 g
2 dukater 18501857 gm 6,97 g
4 dukater 18461852 gm 13,95 g

Modernare mynt, präglade från 1855[redigera | redigera wikitext]

10 öre, provmynt slaget i guld, (utan årtal men cirka år 1882)
5 öre från 1964
Femöring som markplatta, Högdalens centrum i Stockholm

År 1855 införs öre, som är en hundradels riksdaler riksmynt. Riksdaler riksmynt var också något nytt 1855, definierades som 1/4 riksdaler specie. År 1873 byttes namnet på riksdaler riksmynt till krona.

Valör Användes åren Präglades åren Diameter
1/2 öre 18551873 Kopparmynt: 1856–1858, 1867.
1 öre 18551971 Kopparmynt: 1856–1858, 1860–1867, 1870–1872, 1873.
Bronsmynt: 1874–1886, 1888–1907, 1909–1916, 1919–1950, 1952–1971.
Järnmynt: 1917–1919, 1942–1950.
2 öre 18551971 Kopparmynt: 1856–1858, 1860–1867, 1871–1872, 1873.
Bronsmynt: 1874–1886, 1888–1902, 1904–1907, 1909–1910, 1912–1916, 1919–1942, 1950, 1952–1971.
Järnmynt: 1917–1942 (ljust järn), 1942-1950 (mörkt järn)
5 öre 18551984 Kopparmynt: 1857–1858, 1860–1867, 1872, 1873.
Bronsmynt: 1874–1892, 1895–1907, 1909–1917, 1919–1942, 1950, 1952–1971; Mindre storlek: 1972–1973, 1976–1984.
Järnmynt: 1917–1919, 1942–1950.
10 öre 18551991 Silvermynt: 75 %: 1857–1859, 1861–1865, 1867, 1869–1871, 1872–1873; 40 %: 1874–1876, 1880–1884, 1887, 1890–1892, 1894, 1896–1900, 1902–1904, 1907, 1909, 1911, 1913–1919, 1927–1950, 1952–1962.
Nickelmynt: 1920–1921, 1923–1925, 1940–1941, 1946–1947, 1962–1973, 1976–1991.
25 öre 18551984 Silvermynt: 75 %: 1855–1859, 1862, 1864–1867, 1871; 60 %: 1874–1878, 1880–1881, 1883, 1885, 1889–1890, 1896–1899, 1902, 1904–1905, 1907, 1910, 1912, 1914, 1916–1919, 1927–1934, 1936–1941; 40 %: 1943–1950, 1952–1961.
Nickelmynt: 1921, 1940–1941, 1946–1947, 1962–1973, 1976–1984.
50 öre 18552010 Silvermynt: 75 %: 1857, 1862; 60 %: 1875, 1877–1878, 1880–1881, 1883, 1898–1899, 1906–1907, 1911–1912, 1914, 1916, 1919, 1927–1931, 1933–1936, 1938–1939; 40 %: 1943–1950, 1952–1958, 1961.
Kopparnickelmynt: 1920–1921, 1924, 1940, 1946–1947, 1962–1973, 1976–1991.
Koppar: 1992-2010. 18,75 mm
1 kr Från 1873 Silvermynt: 80 %: 1875–1877, 1879–1881, 1883–1884, 1887–1890, 1897–1898, 1901, 1903–1904, 1906–1907, 1910, 1912–1916, 1918, 1923–1942; 40 %: 1942–1950, 1952–1968.
Kopparnickelmynt: 1968–1973, 1976–2000, 2000, 2001–
25 mm
1 riksdaler riksmynt 18551873 Silvermynt: 1857, 1860–1862, 1864–1865, 1867, 1871, 1873. 25 mm
2 kr Från 1873 Silvermynt: 80 %: 1876–1878, 1880, 1890, 1892–1893, 1897–1898, 1900, 1903–1904, 1906–1907, 1910, 1912–1915, 1922, 1924, 1926, 1928–1931, 1934–1940; 40 %: 1942–1950, 1952–1966.
Jubileumsmynt: 80%: 1897, 1907, 1921, 1932, 1938.
Kopparnickelmynt: 1968–1971.
31 mm
2 riksdaler riksmynt 18551873 Silvermynt: 1857, 1862, 1864, 1871.
4 riksdaler riksmynt 18551873 Silvermynt: 1855–1857, 1859, 1861–1871.
5 kr Från 1873 Guldmynt: 1881–1883, 1886, 1894, 1899, 1901, 1920.
Silvermynt: 1954, 1955, 1971.
Jubileumsmynt: 90 %: 1935; 40 % 1952, 1959, 1962, 1966.
Kopparnickelmynt: 1972–1973, från 1976. 28,5 mm
10 kr Från 1873 Guldmynt: 1873–1874, 1876–1877, 1880, 1883, 1894–1895, 1901.
Silvermynt: Jubileumsmynt: 1972.
Gulmetall: 1991–2000, 2001– 20,5 mm
20 kr 18731931 Guldmynt: 1873–1881, 1884–1887, 1889–1890, 1895, 1898–1902, 1925.
1 carolin 18681872 Guldmynt: 1868, 1869, 1871, 1872.
1 dukat 16541868 Guldmynt: 1855–1859 (denna typ egentligen från 1844), 1860–1868.

Nya mynt oktober 2016[redigera | redigera wikitext]

I september 2012 presenterade Sveriges Riksbank nya mynt, vilka är avsedda att tas i bruk oktober 2016. Det tidigare tiokronorsmyntet behålls, medan enkronan och femkronan ersätts och myntserien kompletteras med en ny tvåkrona. Skulptören Ernst Nordin vann tävlingen om utformning med ett förslag på temat Sol, vind och vatten efter en sång av Ted Gärdestad. Solstrålar, en vindpust och vågor ingår i utformningen på siffersidorna av respektive enkronan, tvåkronan och femkronan.[4]

Den nya enkronan ska tillverkas i kopparpläterat stål med en vikt av 3,6 gram, en diameter av 19,5 mm och en tjocklek på 1,79 mm. Tvåkronan ska också tillverkas i kopparpläterat stål med en vikt av 4,8 gram, en diameter av 22,5 mm och en tjocklek på 1,79 mm. Den nya femkronan ska tillverkas av kopparlegeringen Nordic Gold med en vikt av 6,1 gram, en diameter av 23,75 mm och en tjocklek på 1,95 mm.

De nya mynten kommer att tillverkas i Finland av Suomen Rahapaja Oy/Myntverket AB. De gamla mynt, som dessa ersätter, blir ogiltiga den 30 juni 2017.

Lagstiftning[redigera | redigera wikitext]

Lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank i dess lydelse per den 1 januari 2007 säger i det femte kapitlet, att sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel. Mynt får ges ut med valörerna femtio öre, en krona, fem kronor och tio kronor. Från och med den 1 januari 2011 får mynt ges ut med valörerna en krona, två kronor, fem kronor och tio kronor[5]. Dessutom får minnes- och jubileumsmynt med andra valörer ges ut.

Lagliga betalningsmedel är mynt i valörerna 1 krona (präglade från och med 1875)[6], 2 kronor (präglade från och med 1876)[7], 5 kronor (präglade från och med 1954)[8] och 10 kronor (präglade från och med 1991)[9]. Äldre mynt är alltså inte giltiga betalningsmedel, med undantag av alla jubileums- och minnesmynt som präglats sedan år 1897.[10]

Symboler och bokstäver[redigera | redigera wikitext]

På svenska mynt kan man hitta några små symboler eller bokstäver

  • Präglingsort: Efter 1973 ett E för Eskilstuna. På mynt fram till 1973 Erik den heliges porträtt för Stockholm. Från 2008 kommer mynten att präglas i Finland då Myntverket i Finland vann upphandlingen.[11] Då används istället förkortningen för utgivningsorten, S, för Riksbankens huvudkontor i Stockholm. Mynt från slutet av 1600-talet och fram till 1800-talet märkning efter präglingsorten. På kopparmynten präglade i Säter och senare Avesta finns dock vanligen två korslagda pilar. Under Gustav II Adolf användes en fläkt örn på mynten från Arboga, en stående grip på mynten från Nyköping. För plåtmynten användes ofta en märkning av kopparens ursprung, som nödvändigtvis inte har med myntorten att göra.[12]
  • Myntmästarmärke: Märke för den person som ansvarar för myntningen. Numera initialen på riksbankschefens namn eller, för mynt präglade 1876-1986, initialen på myntverkschefens namn. Tidigare myntmästarens märke.
  • Gravörsignatur: Märke för den person som är ansvarig för myntets utformning, oftast dennes initialer. Detta initialer brukar sitta under porträttets hals. De flesta moderna mynt saknar gravörsignatur, men på moderna tiokronor finns MN för Marita Norin och på enkronor efter 2001 EN för Ernst Nordin.
  • Valören brukar förkortas på mynten. Exempel kan vara till exempel ”Ö S M” som kan utläsas på en del äldre silvermynt. ÖSM är en förkortning för öre silvermynt. På kronmynt efter 1909 brukar kronor förkortas ”Kr”. Öre förkortas inte på mynt efter 1855.

Initialer för Riksbankens, Myntverkets chef, eller myntmästaren i Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksbanken - Giltiga mynt, läst 3 oktober 2010
  2. ^ ”Finansutskottets betänkande 2009/10:FiU28”. www.riksdagen.se. Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3120&doktyp=betankande&bet=2009/10:FiU28. Läst 6 september 2010. 
  3. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord mynt)
  4. ^ Cecilia Jacobsson; Silvret rensas bort när nya myntet går i bruk, Dagens Nyheter 12 september 2012
  5. ^ Lag 1988:1385 med ändring t.o.m. SFS 2010:635, läst 3 oktober 2010
  6. ^ 1-krona riksbank.se
  7. ^ 2-krona riksbank.se
  8. ^ 5-krona riksbank.se
  9. ^ 10-krona riksbank.se
  10. ^ [1] riksbank.se
  11. ^ Finskt myntverk ska sätta prägel på svenska kronan, DN 2007-11-02
  12. ^ Myntboken 1991, Archie Tonkin

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]