Svenska väderrekord
 |
Den här artikeln eller avsnittet lever inte upp till Wikipedias artikelstandard och behöver städas upp. (2023-06) Motivering: Fotnoter eller låtsasfotnoter för anmärkningar bör snarast ersättas av anmärkningar och anmärkningslista för att inte förväxlas med källnoter. Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Svenska väderrekord berör temperatur, nederbörd, vind och lufttryck och beskriver mätmetoder och rekordstatistik.
Temperatur[redigera | redigera wikitext]
För att temperaturmätningen ska bli så bra som möjligt mäts temperaturen i skuggan.[1] En missuppfattning är att temperaturen måste mätas på en skuggig plats.[1] I själva verket räcker det med att termometern är placerad i skugga.[1] Vid officiella mätningar brukar termometern därför placeras i ett strålningsskydd eller en termometerbur i trä som släpper in luft men inte solstrålning.[1]
Många av Nordens temperaturrekord är noterade i Sverige. Sveriges värmerekord är +38 °C och det är även Nordens värmerekord. Sveriges köldrekord är -52,6 ºC i Vuoggatjålme 2 februari 1966 och det är också Nordens köldrekord.
Värmerekord[redigera | redigera wikitext]
Värmerekorden på sommaren härrör oftast från situationer då varm luft kommer från söder eller sydost och når Sverige i samband med omfattande högtryck över östra Europa.
Värmerekorden på vintern uppträder oftast vid kraftig inströmning av varm luft från Atlanten, dvs. i samband med västlig eller sydvästlig vind. I dessa situationer bidrar en viss föhneffekt till att ytterligare höja temperaturen i lä av fjällkedjan och Sydsvenska höglandet.
Den högsta temperaturen i Sverige uppmättes i Ultuna (9 juli 1933) och i Målilla (29 juni 1947[2][3][4]. På båda ställen var temperaturen 38,0 ºC. Temperaturen i Ultuna uppmätt på en halv grad när.
Den högsta temperaturen i Götaland är 38,0° i Målilla, i Svealand 38,0° i Ultuna, och i Norrland 36,9° i Harads den 17 juli 1945.[5]
Sveriges högsta månadsmedeltemperatur är 22,5° i Stockholm juli 2018.[6] Tidigare rekord var 21,8 °C och uppmättes i juli 1901 i Karlstad i Värmland samt i juli 1914 i Linköping i Östergötland.
I tabellen (nedan) visas Sveriges värmerekord i grader Celsius (°C) för varje månad. Fetstil markerar att det även är det årliga värmerekordet.
| Månad | Temperatur | Plats | Datum |
|---|---|---|---|
| Januari | 12,4 °C | Allgunnen | 5 januari 1973 |
| Februari | 16,8°C | Kalmar flygplats | 25 februari 2021 |
| Mars | 22,2 °C | Oskarshamn | 30 mars 1968 |
| Sandbäckshult | |||
| April | 29,0 °C | Genevad | 27 april 1993 |
| Maj | 32,5 °C[1] | Kristianstad | 27 maj 1892 |
| Kalmar | 28 maj 1892 | ||
| Juni | 38,0 °C | Målilla | 29 juni 1947 |
| Juli | 38,0 °C[1] | Ultuna | 9 juli 1933 |
| Augusti | 36,8 °C | Holma | 9 augusti 1975 |
| September | 29,1 °C | Stehag | 1 september 1975 |
| Oktober | 24,5 °C | Oskarshamn | 9 oktober 1995 |
| November | 18,4 °C | Ugerup | 2 november 1968 |
| December | 13,7 °C | Simrishamn | 24 december 1977 |
| Fårösund[7] | 20 december 2015 |
[1] Temperaturen är avläst på en halv grad när. Det exakta värdet bör därför ha legat i intervallet 37,8 °C till 38,2 °C.
Köldrekord[redigera | redigera wikitext]
Köldrekorden noteras oftast i samband med att kall luft strömmar in över Sverige från norr eller nordost, varefter vinden mojnat och avkylningen fortsatt genom utstrålning. Mest i dalgångar där den kalla luften kan samla sig vid vindstilla eftersom den är tyngre.
Rekordet för Götaland är -38,5° i Lommaryd den 13 och 14 januari 1918, för Svealand -46,0° i Grundforsen den 1 jan. 1979 och Särna den 3 jan. 1941. För Norrland och hela Sverige -52,6° i Vuoggatjålme den 2 februari 1966.[5]
De flesta köldrekord under vintern, våren och hösten uppstår oftast i norra Norrlands inland. På sommaren uppstår de flesta köldrekord i Härjedalen.
Att norra Norrland inte sätter köldrekord på högsommaren beror på att det är så många soltimmar där. Det gör att nätterna blir så korta att inte temperaturen hinner sjunka till riktigt extrema värden innan solen åter börjar värma. Det räcker oftast inte med att solen bara går ner officiellt (passerar horisonten). Den ska helst även gå ner "borgerligt" (6 grader (°) under horisonten) då det är först då som solen börjar tappa greppet om uppvärmningen av området.[5]
Sveriges lägsta månadsmedeltemperatur är −27,2 °C och noterades i februari 1985 i Vittangi i Lappland.
I tabellen (nedan) visas Sveriges köldrekord i grader Celsius (°C) för varje månad. Fetstil markerar att det även är det årliga köldrekordet.
| Månad | Temperatur | Plats | Datum |
|---|---|---|---|
| Januari | −49,0 °C | Vuoggatjålme | 1 januari 1951 |
| Karesuando | 27 januari 1999 | ||
| Februari | −52,6 °C | Vuoggatjålme | 2 februari 1966 |
| Mars | −45,8 °C | Vuoggatjålme | 4 mars 1971 |
| April | −36,5 °C[1] | Karesuando | 6 april 1916 |
| Maj | −24,1 °C[2] | Fjällnäs | 3 maj 1981 |
| Juni | −9,8 °C | Vassijaure[3] | 2 juni 1907 |
| Juli | −5,0 °C[1] | Funäsdalen | 22 juli 1888 |
| 14 juli 1893 | |||
| Augusti | −8,5 °C | Nikkaluokta | 31 augusti 1959 |
| September | −15,2 °C | Brännberg | 29 september 1939 |
| Oktober | −31,5 °C | Myrheden | 28 oktober 1968 |
| November | −43,0 °C[1] | Vittangi | 24–26 november 1890 |
| December | −48,9 °C[4] | Hemavan | 30 december 1978 |
[1] Temperaturen är avläst på en halv grad när.
[2] Rekord för högfjällsstationer. Stationen var belägen 1 370 meter över havet.
[3] Nuvarande Katterjåkk.
[4] −53 °C uppmättes i Malgovik (någon mil väster om Vilhelmina) i Lappland den 13 december 1941 på en privat termometer som i efterhand kontrollerades av SMHI.
[5] Det har inte hindrat att köldrekordet för juni på −9,8 °C är från Vassijaure som i juni har midnattssol. Det beror nog på kvarliggande snö som reflekterar.
Nederbörd[redigera | redigera wikitext]
Med nederbörd är avses regn, snö, hagel och underkylt regn. I Sverige mäts vanligtvis nederbörd i millimeter (mm), men i andra länder eller områden där nederbördsmängden är mycket stor brukar man mäta nederbörden i centimeter (cm).
Största uppmätta årsnederbörden i Sverige är 1 866 mm i Mollsjönäs år 2008.
Största uppmätta månadsnederbörden i Sverige[redigera | redigera wikitext]
I tabellen (nedan) visas den största uppmätta månadsnederbörden i Sverige.
| Månad | Mängd | Plats | År |
|---|---|---|---|
| Januari | 429 | Jormlien | 1989 |
| Februari | 311 | Gråsjön | 1943 |
| Mars | 312 | Gånälven | 1938 |
| April | 308 | Sandnäs | 1943 |
| Maj | 209 | Tåsan | 1997 |
| Juni | 278 | Klövsjö | 1987 |
| Juli | 334[1] | Baramossa | 2007 |
| Augusti | 356 | Åsnorrbodarna | 1986 |
| September | 301 | Höglekaredalen | 1984 |
| Oktober | 330 | Dingle | 1967 |
| November | 292 | Östmark-Röjdåsen | 2000 |
| December | 373 | Björkede | 1975 |
[1] Vid observatoriet på Pårtetjåkko (1 834 meter över havet) uppmättes i juli 1915 en månadsmängd på 404 mm. Observationerna på Pårtetjåkko har dock aldrig officiellt bearbetats av SMHI.
Största uppmätta dygnsnederbörden i Sverige[redigera | redigera wikitext]
I tabellen (nedan) visas den största uppmätta dygnsnederbörden i Sverige.
| Månad | Mängd (mm) | Plats | Datum |
|---|---|---|---|
| Januari | 104,3 mm | Katterjåkk | 10 januari 2002 |
| Februari | 85,2 mm | Joesjö | 16 februari 1976 |
| Mars | 90,0 mm[1] | Joesjö | 19 mars 1966 |
| April | 78,0 mm | Härnösand | 8 april 1959 |
| Maj | 93,0 mm | Öxabäck | 21 maj 1931 |
| Juni | 187,3 mm | Härnösand | 18 juni 1908 |
| Juli | 198,0 mm | Fagerheden | 28 juli 1997 |
| Augusti | 188,6 mm[2] | Råda | 4 augusti 2004 |
| September | 141,0 mm | Hemse | 2 september 1913 |
| Oktober | 126,8 mm | Söderhamn | 15 oktober 1992 |
| November | 83,0 mm | Ryningsnäs | 12 november 1910 |
| December | 121,8 mm | Riksgränsen | 14 december 1909 |
[1] Ursprungligt rapporterat värde var 101,0 mm, men en del av denna mängd hade troligen fallit dygnet innan. Därför korrigerades dygnsnederbörden av SMHI till 90,0 mm. Den största direkt uppmätta dygnsmängden i mars i Sverige är 84,4 mm i Joesjö 25 mars 1982.
[2] 237 mm uppmättes i Karlaby i Skåne 6 augusti 1960 vid ett hydrologiskt projekt. 276 mm uppmättes av en privatperson på Fulufjället i Dalarna 30–31 augusti 1997.
Vind[redigera | redigera wikitext]
Vindhastigheten mäts i meter per sekund (m/s).
Högsta uppmätta medelvind under 10 minuter[redigera | redigera wikitext]
| Stationstyp | Vindstyrka | Plats | Datum |
|---|---|---|---|
| Kuststation | 40 m/s | Ölands södra grund | 17 november 1967 |
| Fjällstation | 47,8 m/s[8] | Stekenjokk | 18 januari 2017 |
Kraftigast uppmätta vindby[redigera | redigera wikitext]
| Stationstyp | Vindstyrka | Plats | Datum |
|---|---|---|---|
| Kuststation | 43 m/s | Hanö | 3 december 1999 |
| Fjällstation | 81 m/s | Tarfala[1] | 20 december 1992 |
[1] Väderstationen vid Tarfala, 1 150 meter över havet, drevs vid detta tillfälle av Stockholms universitet.
Lufttryck[redigera | redigera wikitext]
Lufttrycksmätning har skett regelbundet med i huvudsak hög noggrannhet ända sedan mitten av 1800-talet i hela Sverige.
Det förekommer inga systematiska felkällor hos äldre lufttrycksmätningar, vilket skiljer sig från andra meteorologiska parametrar. Antalet observationer per dygn och väderstationer var emellertid desto färre ju längre bakåt i tiden, men då extrema lufttryck inte är lokala och kortvariga är det av mycket liten betydelse.
Högsta uppmätta lufttryck[redigera | redigera wikitext]
I tabellen (nedan) visas Sveriges högsta uppmätta lufttryck i hektopascal (hPa) för varje månad. Fetstil markerar att det även är det årliga högsta uppmätta värdet. De är omräknade till havsytans nivå.[9]
| Månad | Lufttryck | Plats | Datum |
|---|---|---|---|
| Januari | 1063,7 hPa | Kalmar | 23 januari 1907 |
| Visby | |||
| Februari | 1058,0 hPa | Haparanda | 1 februari 2012 |
| Mars | 1055,7 hPa | Överkalix-Svartbyn | 1 mars 1971 |
| April | 1047,1 hPa | Uppsala | 15 april 1860 |
| Maj | 1048,0 hPa | Umeå | 7 maj 1893 |
| Juni | 1044,8 hPa | Sveg | 3 juni 1979 |
| Juli | 1035,6 hPa | Sveg | 28 juli 1963 |
| Särna | |||
| Augusti | 1038,8 hPa | Riksgränsen | 25 augusti 1968 |
| September | 1042,0 hPa | Sveg | 16 september 1903 |
| Oktober | 1048,6 hPa | Stockholm | 14 oktober 1896 |
| November | 1056,0 hPa | Malung | 18 november 1985 |
| Östmark-Rännberg | |||
| December | 1059,2 hPa | Sveg | 15 december 1946 |
Lägsta uppmätta lufttryck[redigera | redigera wikitext]
I tabellen (nedan) visas Sveriges lägsta uppmätta lufttryck i hektopascal (hPa) för varje månad. Fetstil markerar att det även är det årliga lägsta uppmätta värdet.[9]
| Månad | Lufttryck | Plats | Datum |
|---|---|---|---|
| Januari | 946,2 hPa | Krångede | 30 januari 2000 |
| Februari | 940,5 hPa | Understen | 27 februari 1990 |
| Mars | 948,3 hPa | Abisko | 8 mars 1920 |
| April | 960,3 hPa | Gäddede | 6 april 1943 |
| Maj | 971,3 hPa | Karlstad | 12 maj 1898 |
| Juni | 976,2 hPa | Storlien | 29 juni 1938 |
| Juli | 977,1 hPa | Ulricehamn | 9 juli 1931 |
| Augusti | 975,7 hPa | Måseskär | 6 augusti 1941 |
| September | 960,8 hPa | Klutmark | 29 september 1956 |
| Oktober | 954,1 hPa | Edsbyn | 19 oktober 1970 |
| November | 948,3 hPa | Holmögadd | 1 november 1921 |
| December | 938,4 hPa | Härnösand | 6 december 1895 |
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”Hur mäts lufttemperatur?”. SMHI. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-mats-lufttemperatur-1.3839. Läst 8 november 2014.
- ^ ”Målilla varmast sedan 1947 – men inget nytt Sverigerekord”. Dagens Nyheter. 21 juli 2022. https://www.dn.se/sverige/malilla-varmast-sedan-1947-men-inget-nytt-sverigerekord/. Läst 22 juli 2022.
- ^ TT Nyhetsbyrån (21 juli 2022). ”Torsdagen varmast i Sverige på 75 år”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/Rrv5R8/varmen-toppar-i-dag-rekordet-kan-slas. Läst 22 juli 2022.
- ^ Rubin, Fredrik (21 juli 2022). ”Högsta temperaturen i landet på 75 år – 37,2 grader i Målilla”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/hogsta-temperaturen-i-landet-pa-75-ar-37-2-grader-i-malilla. Läst 22 juli 2022.
- ^ [a b] ”Svenska temperaturrekord | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/svenska-temperaturrekord-1.5792. Läst 2 juni 2023.
- ^ ”SMHI”. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181002205332/http://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/manadens-vader-och-vatten-sverige/manadens-vader-i-sverige/juli-2018-langvarig-hetta-och-svara-skogsbrander-1.137248.
- ^ ”Söndagens rekordvärme”. Sveriges Television (SVT). 20 december 2015. http://www.svt.se/vader/fragor_och_svar/dagens-rekordvarme. Läst 20 december 2015.
- ^ ”Januari 2017 - Nytt vindrekord för Sverige”. SMHI. 31 Januari 2017. Arkiverad från originalet den 11 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170211075751/http://www.smhi.se/klimat/manadens-vader-och-vatten/sverige/manadens-vader-i-sverige/januari-2017-nytt-vindrekord-for-sverige-1.112763. Läst 31 Januari 2017.
- ^ [a b] ”Svenska lufttrycksrekord | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/svenska-lufttrycksrekord. Läst 2 juni 2023.
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
- ”Svenska temperaturrekord”. SMHI. Publicerad 14 november 2011. Uppdaterad 19 januari 2015. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/svenska-temperaturrekord-1.5792. Läst 21 juli 2015.
- ”Svenska nederbördsrekord”. SMHI. Publicerad 13 februari 2013. Uppdaterad 20 mars 2015. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/svenska-nederbordsrekord-1.6660. Läst 21 juli 2015.
- ”Svenska vindrekord”. SMHI. Publicerad 18 november 2013. Uppdaterad 21 juli 2015. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/svenska-vindrekord-1.31798. Läst 21 juli 2015.
- ”Svenska lufttrycksrekord”. SMHI. Publicerad 10 juli 2013. Uppdaterad 26 juni 2015. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/svenska-lufttrycksrekord-1.5096. Läst 21 juli 2015.