Svenskamerikan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svenskamerikan
Sverige USA
Sverige, USA
Carl Sandburg NYWTS.jpgLindberghStLouis.jpgWilliam Rehnquist.jpgAldrin.jpgFile-Uma Thurman at the Tribeca Film Festival 4.jpg
Kända svenskamerikaner:
Carl Sandburg
Charles Lindbergh
William Rehnquist
Buzz Aldrin
Uma Thurman
Mary-Louise Parker
Sverige USA
Antal sammanlagt
4 417 115
1,8% av USA:s befolkning
[1]Mestadels i Mellanvästern
Språk

Engelska, svenska

Religion

Övervägande lutheraner, svenska kyrkan, andra protestanter, katoliker och mormonska minoriteter

Svenskamerikan är en amerikan med svenskt ursprung, ofta härstammande från den stora gruppen svenska immigranter som kom till USA i slutet av 1800- och början på 1900-talet. Ungefär åtta miljoner amerikaner har svenska rötter varav 4,5 miljoner har bekräftats som svenskamerikaner. Många lever ännu i de stater dit invandringen skedde, bland annat Minnesota, Illinois, Iowa och andra delstater i mellanvästern. Många svenskamerikaner är anknutna till den lutherska läran med Evangelical Lutheran Church in America, eller metodism.

De få invånarna i svenskkolonin Nya Sverige (existerade 1638-1655) gifte sig efterhand med andra kolonister och tycks ha försvunnit som egen grupp före 1776, även om Svenska kyrkan skickade präster till kolonin fram till 1783. De svenska immigranterna som anlänt på senare år har bosatt sig i förorter runt New York och Los Angeles[källa behövs]. Svensk-Amerika kallas ibland de områden i USA som har stor andel svenskamerikaner sedan den stora emigrationsvågen.

Några få småorter i USA har behållit synliga svenska kännetecken. Några exempel är Silverhill, Alabama, Lindstrom, Minnesota, Karlstad, Minnesota, Lindsborg, Kansas, Gothenburg, Nebraska, Andover, Illinois, Kingsburg, Kalifornien och Bishop Hill, Illinois. Runt 3,7% av den amerikanska befolkningen sägs ha skandinaviskt ursprung (som också inkluderar norskamerikaner, danskamerikaner och isländskamerikaner). Nu talar runt 160 000 invånare[källa behövs] skandinaviska språk hemma, många av dem har nyligen immigrerat. Runt år 1920 hade de flesta tidningarna i svenskamerikanska samhällen övergått till engelska[källa behövs]. Svenska lärs numera sällan ut i grundskolorna och gymnasieskolor, och svenska nyhetstidningar och veckotidningar är numera sällsynta.

En förening som arbetar för bibehållandet av banden mellan Sverige och USA är Vasaorden i Amerika. Den har sedan 1960 delat ut ett pris till årets Svenskamerikan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Även om enstaka svenskar emigrerat till USA var det först sedan förbudet för svenska medborgare att utan särskilt erhållet tillstånd emigrera hävts 1840 som emigrationen tog fart. 1841 överreste ett sällskap lett av Gustaf Unonius och slog sig ned i Pine Lake, Wisconsin. Personer ur denna grupp lockade med brev hem till släktingar i Sverige andra att följa efter. Många av de tidiga emigranterna var religiösa flyktningar, som lämnade landet för att fritt kunna ägna sig åt sin religionsutövning, såsom Erik-jansarna.[2] Under 1850-talet utvandrade omkring 15.000 svenskar till USA. De flesta slog sig ned i Wisconsin, där norrmännen som hade utvandrat tidigare dock redan tagit upp den bästa jorden och till Minnesota.[3] Dessa grupper minskade efter konventikelplakatets upphävande. [4]

Mycket tidigt utgavs handböcker för de resande 1841 gav C. A. A. Scheele Några korta underrättelser om Amerika... samt Emigrantföreningens stadgar och förslager för en tilämnad utflyttning år 1841, vilken dock huvudsakligen var en översättning av norrmannen Ole Rynings bok om Amerika från 1838. 1844 utkom Handbok för emigranter af alla klasser, 1853 Johan Bolins Beskrifning öfver Nord-Amerikas förenta stater... jemte särskilda upplysningar och råd för dem som vilja dit inflytta, 1854 Erland Carlssons Tillförlitliga råd och underrättelser för utvandrare till Amerika och 1860 S. T. A. Burgs Upplysningar för utvandrare till Amerika, utgifne på grundval af 15 års erfarenhet.[5]

Homestead act 1862 bidrog till att ytterligare locka många fattiga för vilka möjligheterna att skaffa sig ett eget hemman i Sverige. Under missväxt och svältåren 1868-1869 uppskattade man antalet svenska utvandrare till omkring 4.000 per vecka.[6] Enbart åren 1868-1870 for 80.000 svenskar över till USA, vilket var mer än hela tidrymden 1851-1867. Förbättrade konjunkturer minskade emigrationen i början på 1870-talet, trots det emigrerade drygt 100.000 svenskar under dessa år. Under perioden återvände dock omkring 6.000 svenskamerikaner till Sverige. 1880-talets jordbrukskris ökade på nytt på emigrationen, förutom emigration till andra länder lämnade 325.000 svenskar under 1880-talet landet för att slå sig ned i USA. Den svenska emigrationen nådde sitt maximum 1882 med omkring 55.000 emigranter. Under 1890-talets goda konjunkturer minskade åter men låg fortfarande på en hög nivå, först i samband med första världskrigets utbrott minskade den kraftigt. Den återupptogs dock på 1920-talet med en kulmen på omkring 30.000 emigranter 1923. Därefter kom den att minska kraftigt efter stora depressionen.[7]

Omkring 1910 nådde den svenskfödda befolkningen i USA sitt maximum med omkring 665.000 personer. Därtill kom 700.000 andra generationens invandrare. Antalet svenskar av andra generationen nådde sin kulmen 1930 med 967.000 personer och har sedan långsamt reducerats.[8]

De första emigranterna tog ofta utrymme ombord på något lastfartyg med destination på USA, med egen kosthållning. Situationen förbättrades sedan regelbunden passagerartrafik började upptas, men den sköttes främst av utländska rederier. Från Göteborg reste man över till Hull varifrån man med järnväg reste till Liverpool och amerikabåten. Senare blev Glasgow en betydande utfärdshamn. Med inrättandet av Svenska Amerika Linien underlättades resandet, men då hade redan emigrationen börjat avta.[9]

Svenskamerikaner kom vanligtvis via New York och bosatte sig i mellanvästern. Många förblev lutheraner och kom att tillhöra Evangelical Lutheran Church in America och Augustanasynoden. Vissa var omvända mormoner som bosatt sig i eller nära Utah. Teologiskt sätt var de pietistiska; politiskt stödde de progressiva frågor och spritförbudet.[källa behövs]

1896 grundades Vasa Order of America, en svenskamerikansk brodersorganisation, för att hjälpa landsmän, som genom sjukdom eller andra svårigheter råkat i nöd, men man ville samtidigt åstadkomma gemenskap och hjälpa nykomna till rätta med seder och bruk, samt det nya språket.

År 1900 var Chicago "Sveriges andra stad", staden som hade näst flest svenskar efter Sveriges huvudstad Stockholm. Stadsdelen Andersonville samlade många nordiska immigranter. Många andra bosatte sig i Minnesota men också Michigan, Wisconsin, Iowa, Nebraska och Illinois. I öst blev New England platsen för många industriarbetare och svenska center utvecklades i orter som Jamestown, Providence och Boston. En liten svensk bosättning byggdes också i New Sweden, Maine. Den största bosättningen i New England var Worcester. Hit drogs svenskarna för ortens tråd- och slipmedelsindustri. År 1900 hade flera kyrkor, organisationer, affärsverksamheter och välgörenhetsförbund blivit organiserade. Många svenskar kom också till nordvästra USA i början av 1900-talet tillsammans med norrmän.

Svenskamerikaner efter delstat[redigera | redigera wikitext]

Svenska barn från Lappland vid Ellis Islands immigrationsstation, New York, USA, cirka 1906-1914.
Fördelningen av svenskamerikaner enligt amerikanska folkräkningen år 2000.

De tio delstaterna med flest svenskättlingar:

# Delstat Antal svenskar
1 Minnesota 486 507
2 Kalifornien 459 897
3 Illinois 303 044
4 Washington 213 013
5 Michigan 161 301
6 Florida 155 010
7 Wisconsin 149 977
8 New York 133 788
9 Texas 127 871
10 Massachusetts 119 267

De tio delstaterna med flest svenskar i befolkningen (procentuellt):

# Delstat Andel svenskar
1 Minnesota 9,9%
2 North Dakota 5,0%
3 Nebraska 4,9%
4 Utah 4,3%
5 South Dakota 3,9%
6 Washington 3,6%
7 Idaho 3,5%
8 Wyoming 3,5%
9 Montana 3,4%
10 Iowa 3,3%

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Census 2006 ACS Ancestry estimates"
  2. ^ Svenska folket genom tiderna band 10 s. 209-226.
  3. ^ Den svenska historien band 13 s. 31-38.
  4. ^ 'Svenska folket genom tiderna' band 10 s. 209-226.
  5. ^ 'Svenska folket genom tiderna' band 10 s. 209-226.
  6. ^ 'Svenska folket genom tiderna' band 10 s. 209-226.
  7. ^ Den svenska historien band 13 s. 31-38.
  8. ^ Den svenska historien band 13 s. 31-38.
  9. ^ Den svenska historien band 13 s. 31-38.

Huvudsaklig källa[redigera | redigera wikitext]

  • Barton, H. Arnold ed. Letters from the Promised Land: Swedes in America, 1840-1914 (3d ed., 1990)

Akademisk andrahandskällor[redigera | redigera wikitext]

  • Anderson, Philip J. and Dag Blanck, eds. Swedish-American Life in Chicago: Cultural and Urban Aspects of an Immigrant People, 1850-1930 (1992)
  • Barton; H. Arnold 1994; A Folk Divided: Homeland Swedes and Swedish-Americans, 1840-1940. Southern Illinois University Press.
  • Benson, Adolph B. and Naboth Hedin, eds. Swedes in America, 1638-1938. (1938)
  • Beijbom, Ulf. "The Historiography of Swedish America," Swedish Pioneer Historical Quarterly 31 (1980): 257-85;
  • Blanck, Dag. The Creation of an Ethnic Identity: Being Swedish American in the Augustana Synod, 1860-1917, (Southern Illinois University Press; 256 pages; 2007).
  • Kvisto, P., and D. Blanck, eds. 1990. American Immigrants and Their Generations: Studies and Commentaries on the Hansen Thesis after Fifty Years. University of Illinois Press.
  • Lovoll, Odd S. ed., Nordics in America: The Future of Their Past (Northfield, Minn., 1993),
  • Nelson, Helge. The Swedes and the Swedish Settlements in North America 2 vols. (Lund, 1943)
  • Ostergren, R. C. 1988. A Community Transplanted: The Trans-Atlantic Experience of a Swedish Immigrant Settlement in the Upper Middle West, 1835-1915. University of Wisconsin Press.
  • Pearson, D. M. 1977. The Americanization of Carl Aaron Swensson. Rock Island, Ill.: Augustana Historical Society.
  • Pihlblad, C. T. 1932. "The Kansas Swedes". Southwestern Social Science Quarterly 13: 34-47.
  • Runblom, Harald and Hans Norman. From Sweden to America: A History of the Migration (Uppsala and Minneapolis, 1976)
  • Schnell; Steven M. "Creating Narratives of Place and Identity in "Little Sweden, U.S.A." The Geographical Review, Vol. 93, 2003
  • Stephenson, George M. The Religious Aspects of Swedish Immigration (1932).
  • Swanson; Alan. Literature and the Immigrant Community: The Case of Arthur Landfors Southern Illinois University Press, 1990
  • Vasa Order of America hemsida http://www.vasaorder.org

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]