Svenskar
- För andra betydelser, se svensk.
| ||||||||||||||||||
| Antal sammanlagt | ||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 10[a]-11[b] miljoner (beror på definition) | ||||||||||||||||||
| Regioner med betydande antal | ||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||
| Språk | ||||||||||||||||||
|
Svenska | ||||||||||||||||||
| Religion | ||||||||||||||||||
|
Största samfundsinriktning är traditionell evangelisk-luthersk kristendom. Svenska kyrkan har 6 116 480 medlemmar (2016)[4] |
Svenskar är personer som på ett eller annat sätt har en anknytning till landet Sverige och/eller har svenska som modersmål.[5] Svenskar kan till exempel definieras som en folkgrupp med huvudsakligen germanskt ursprung, som svenska medborgare eller de som talar språket. Svenskar kan också vara de som bor i Sverige eller haft Sverige som eget eller föräldrarnas uppväxtland. [6]
Även personer med svenska som modersmål, vars förfäder flyttat från regioner i det som idag är Sverige för att bosätta sig i framför allt Finland, men även i Estland (båda länderna har historiskt varit en del av Sverige), betraktar sig i vissa sammanhang som svenskar. De kallas finlandssvenskar respektive estlandssvenskar, och utgör nationella minoriteter i dessa länder. Det förekommer även att begreppet svenskar används av vissa svenskättlingar och svenskamerikaner i USA och motsvarande grupper i andra länder dit det har skett utvandring från Sverige.
I Sverige finns ingen officiell befolkningsstatistik över antal svenskar som en folkgrupp,[7] men det finns statistik över hur många som är folkbokförda i Sverige och hur många svenska medborgare det finns. Det finns även uppgifter om hur många som identifierar sig exempelvis med ursprungsbefolkningen och den nationella minoriteten samer, och hur många som har utländsk bakgrund, det vill säga som är födda utomlands eller vars föräldrar är födda utomlands. Det förs även statistik över utlandssvenskar, det vill säga personer med svenskt medborgarskap som är folkbokförda i annat land än Sverige.
Historia
Etymologi
Begreppet svenskar som beteckning för ett folk var en vidareutveckling av folknamnet svear, där ordet svensk var adjektivformen.
Svearna (svioner) omnämns redan i Tacitus verk Germania som skrevs omkring år 98. Namnet åsyftade under vikingatiden och större delen av medeltiden endast invånarna bosatta i Mälarlandskapen. Andra invånare i dåtidens Sverige, såsom götar och gutar omfattades inte i begreppet svensk. I avsnittet om mansböter i den äldre västgötalagen från cirka 1220 görs det således skillnad mellan svenskar, västgötar och smålänningar: "Dræpær maþær svænskan man...".[8]
I den första svenska historieboken, Erikskrönikan, som skrevs på 1320-talet, förekommer inte begreppet svenskar (däremot benämns Mälarlandskapen som "Swidhido"). Det är först med 1400-talets rimkrönikor som hade ett starkt propagandistiskt budskap riktat mot unionskungar, fogdar och utlänningar i största allmänhet som begreppet svenskar för första gången nämns såsom samlingsnamn för alla människor av nordisk härkomst inom landet Sverige. I medeltida källor användes annars begreppet "inländska män" i de sammanhang där man skulle kunnat förvänta sig att läsa "svenskar".
Begreppet svensk har således vidgats genom historien från att från början endast ha omfattat svearna, varefter det kom att bli ett samlingsbegrepp för alla nordiska folkstammar som inlemmats i Sveariket, från götar och gutar, till smålänningar och hälsingar och slutligen även folk som tidigare hört under Danmark och Norge såsom skåningar, jämtar osv.
Uppkomsten av språket svenska och nationalstaten Sverige
Det fornnordiska språket delar vid tidig vikingatid upp sig i västnordiska, östnordiska, och forngutniska. Östnordiskan kan studeras i runsvenska och rundanska källor, som vid slutet av vikingatiden började uppvisa små skillnader.[9]
Strax innan och under äldre medeltid var landskapen (de tidigare småkungarikena eller hövdingadömena) i Mälardalen och runt Vättern oftast enade under samma kung, men Sverige betraktas av dagens svenska historiker inte som en stabil statsbildning förrän på 1200-talet. Sverige under äldre medeltiden bestod av flera löst sammanhängande områden, som under 1000-talet hade utvecklat gemensam militärorganisation (ledungen) efter danskt mönster. Sverige under Kalmarunionens tid (1389 till 1520) saknade egen utrikespolitik och regent, men det dåvarande Sverige lydde ändå under en egen landslag.
Se även
- Etnicitet
- Svear
- Götar
- Gutar
- Kväner
- Majoritetsbefolkning
- Minoritetsspråk i Sverige
- Samer
- Svenskättlingar
- Svensk kultur
- Listor över svenskar
Anmärkningar
Referenser
- ^ ”Preliminär befolkningsstatistik per månad 2017”. SCB. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/manadsstatistik--riket/preliminar-befolkningsstatistik-per-manad/. Läst 15 juni 2017.
- ^ ”Utländska medborgare efter år (2016)”. SCB. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbR/table/tableViewLayout1/?rxid=20a6d62c-45be-4fd3-8a6e-0fc6b433877f. Läst 15 juni 2017.
- ^ [a b c d e] ”Kartläggning utlandssvenskar 2015”. Svenskar i Världen. http://www.sviv.se/wp-content/uploads/2015/09/Kartlaggningen_2015_andraupplagan.pdf.
- ^ ”Svenska kyrkan i siffror”. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/statistik.
- ^ svensk (adjektiv) i Nationalencyklopedins ordbok
- ^ svensk (adjektiv) Svenska Akademins ordbok (1999)
- ^ "Går det att tala om ”etnisk svenskhet”?: Statistiska centralbyrån (SCB) är den myndighet i Sverige som producerar statistik över arbetslösheten. Generaldirektör Stefan Lundgren konstaterar att SCB inte använder sig av begreppet etnicitet. "Vi har uppgifter om var människor är födda, i vilket land man är född, och medborgarskap. Men vi har inga uppgifter om etnicitet och det är inte något vi presenterar i statistik, säger han till SvD."
- ^ http://hem.passagen.se/peter9/lag/vgkyrk.html
- ^ Graeme Davis Comparative syntax of old English and old Icelandic: linguistic, literary and historical implications, 2006, sidan 38.
| ||||||||||||||||||