Svenskundervisning för invandrare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För undervisning i svenska inom skolan, se svenska som andraspråk.
SFI-studier finns bland annat vid Kista folkhögskola

Utbildning i svenska för invandrare (SFI) är en för deltagarna kostnadsfri kurs i svenska som erbjuds de flesta kategorier av vuxna invandrare i Sverige. Invandrare som talar danska eller norska får enligt lag inte delta i SFI. Staten finansierar utbildningen för flyktingar och kommunerna finansierar utbildningen för övriga invandrare. Syftet med kursen är att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället. Under 2013 läste 113 600 personer på SFI. Fyra av tio var nybörjare.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Sverige har haft svenskundervisning för invandrare sedan mitten på sextiotalet.

Undervisning och lagstiftning[redigera | redigera wikitext]

SFI är sedan 1994 en del av det allmänna skolväsendet. SFI innefattar språkutbildning i svenska samt samhällsorientering för vuxna invandrare. För den grupp vuxna invandrarna som är analfabeter inbegriper undervisningen inte bara svenskundervisning utan även att lära eleverna att läsa, skriva och räkna med siffror.[2] Utbildningen består av fyra kurser som ges inom tre olika studievägar. Studievägarna är anpassade till kursdeltagarnas olika förutsättningar som ofta, men långt ifrån alltid, speglar deltagarnas utbildningsbakgrund. Högutbildade deltagare med god studiekapacitet börjar således med kurs C på studieväg 3 och kan efter att också ha genomfört kurs D fortsätta med annan vuxenutbildning eller söka sig ut i arbetslivet. En kursdeltagare som saknar läs- och skrivfärdigheter på sitt modersmål, eller som har mycket kort skolbakgrund (upp till cirka 4–6 år) ska starta med kurs A på studieväg 1 och har fullföljt sin studieväg efter kurs B.

Efter varje kurs ska deltagarna få betyg. Betygsskalan är sexgradig om omfattar betygen A, B, C, D, E och F. E är lägsta godkända betyg medan A är högsta betyg. F är ett underkänt betyg. Som ledning för lärarna vid betygsättning på kurserna B, C och D finns nationella prov för SFI, utfärdade av Skolverket. På samtliga kurser finns även exempel på lämpligt bedömningsmaterial som kan ge förutsättningar för rättvis bedömning mellan olika kommuner. A-kursen är en muntlig kurs där inget prov kan skrivas.

Styrdokumenten för SFI utgörs av skollagens kapitel 13, läroplanen för de frivilliga skolformerna, förordningen om SFI, förordningen om kursplaner för SFI och förordningen om betygskriterier för SFI. I och med lag (1994:517) har även finnar som bor i Finland men arbetar stadigvarande i Sverige och som saknar grundläggande svenskakunskaper rätt till SFI-undervisning. Samma lagändring medförde att personer med goda kunskaper i danska eller norska inte har rätt SFI. I mars 2006 lade regeringen fram en proposition (proposition 2005/06:148) om vissa ändringar för SFI som trädde i kraft 1 juli 2006.

Kritik mot SFI[redigera | redigera wikitext]

Kritik mot SFI har förekommit under många år, och har bland annat riktat in sig mot långsam genomströmning, bristande kvalitet i undervisningen och dåliga resultat av SFI.[3] Många kritiker menar att kursdeltagare som genomgått SFI i många fall har så bristfälliga kunskaper i svenska språket att deras integration i det svenska samhället blir lidande och att deras chanser på den svenska arbetsmarknaden är begränsade. Framför allt politiker inom Folkpartiet liberalerna har framfört dessa åsikter. Kritiken mot SFI kan i många fall bemötas med invändningar som baserar sig på orimligheten i att jämföra SFI med andra utbildningar. Målgruppen för SFI är oerhört skiftande, från högutbildade kärleksinvandrare till traumatiserade flyktingar helt utan skolbakgrund. De flesta SFI-deltagare är i ett skede i livet där man t ex prioriterar familjebildning och arbete före studier, vilket gör att avbrott från SFI:n ofta kan ses som positiva.

I februari 2008 presenterade Regeringen Reinfeldt, genom utbildningsminister Jan Björklund och integrationsminister Nyamko Sabuni, planer på att reformera SFI genom att bland annat genomföra en maxtid på tre år och nationella slutprov.[4]

I mars 2006 publicerade den marknadsliberala tankesmedjan Timbro en rapport[5] där man hade granskat innehållet i kurslitteraturen som används i SFI-undervisningen. Undersökningen visade, enligt de marknadsliberala rapportförfattarna, på en "kraftig slagsida åt vänster". I rapporten hävdades bland annat att historieskrivningen beskrivits "nästan enbart ur arbetarrörelsens perspektiv" och att politiska budskap med socialdemokratiskt innehåll smugits in i olika vardagssituationer.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistik om utbildning i svenska för invandrare. Läst 2 oktober 2014.
  2. ^ Marcus Eriksson, Katarina Gunnarsson. ”Många i SFI har ingen skolgång från hemlandet”. Ekot. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5293678. Läst 2 oktober 2012. 
  3. ^ Dagens Nyheter 3 oktober 2006: Stark kritik mot svenskundervisning
  4. ^ Dagens Nyheter debatt 18 februari 2008: "Krav på svenskkunskaper skärps för invandrare"
  5. ^ Välkommen till Sverige! : om politisk snedvridning i kurslitteraturen i SFI, svenska för invandrare. Stockholm: Timbro. 2006. ISBN 91-7566-613-8