Sveriges demografi
- Uppslagsordet "Sveriges befolkning" leder hit. För de demografiska registren med samma namn, se Sveriges befolkning (databaser).
Sveriges befolkning var 9,4 miljoner i december 2010, med en befolkningstäthet på 21,9 invånare/km². Det är därmed det land som har det 84:e högsta invånarantalet, men bara den 152:a högsta befolkningstätheten. Befolkningstätheten är betydligt högre i söder än i norr, och speciellt koncentrerad kring Mälardalen och i Öresundsregionen. Omkring 84 % av befolkningen bor i tätorter.[1]
Innehåll |
Grunddata[redigera]
Sverige hade 9 415 570 invånare den 31 december 2010 enligt Statistiska centralbyrån. Befolkningen översteg 9 miljoner den 12 augusti 2004, och förväntas uppnå 10 miljoner år 2018, vilket är 9 år tidigare än enligt prognosen från 2010. Ökningen består till största delen på ökad invandring.[källa behövs]
- Befolkningstillväxt: 0,2%[2]
- Födslotakt: 9,91 födslar per 1000 invånare[2]
- Dödstakt: 10,61 dödsfall per 1000 invånare[2]
- Migrationstakt: 0,91 migrant(er) per 1000 invånare[2]
- Totalt födelsetal: 1,90 barn per kvinna, 2011 (http://www.scb.se/Pages/Article____333981.aspx)
- Spädbarnsdöd: 3,47 dödsfall per 1000 levande födda[2]
- Förväntad livslängd vid födsel: 79,71 år
- Män: 77,07 år
- Kvinnor: 82,5 år [2]
Medellivslängden i Sverige har mellan 1988 och 2008 ökat med 4,95 år för män och med 3,19 år för kvinnor. Därmed har skillnaden mellan könen minskat med 1,76 år.[3]
Åldersstruktur[redigera]
- 0-14 år: 18,19% (män 828 308; kvinnor 1 023 040)
- 15-64 år: 64,53% (män 2 911 949; kvinnor 2 914 730)
- 65 år och äldre: 17,28% (män 649 296; kvinnor 884 417)[2]
Könsfördelning[redigera]
- vid födseln: 1,06 män per kvinna
- under 15 år: 1,05 män per kvinna
- 15-64 år: 0,93 män per kvinna
- 65 år och äldre: 0,73 män per kvinna
- totalt: 0,98 män per kvinna[2]
Historik[redigera]
Befolkningen i Sverige år 1805 uppskattas till 3 465 000 invånare, dock inklusive Pommern (145 000) och de finska länen (895 000). Egentliga Sverige hade 2 425 000 invånare. Som en jämförelse hade Danmark och Norge sammantaget 2 500 000 invånare och Storbritannien 17 325 000 invånare. Befolkningstätheten i Sverige var 4,3 invånare/km², där medeltalssiffran i övriga Europa låg på 17,4 invånare/km². Den årliga befolkningstillväxten var på cirka 30 000 personer.
Inom Sveriges nuvarande gränser, har den historiska folkmängden uppskattats till följande värden:[4]
| Vid slutet av år | Folkmängd | Årlig tillväxt | |
|---|---|---|---|
| Totalt | Promille | ||
| 1570 | 900 000 | - | - |
| 1650 | 1 225 000 | 4 063 | 3,86 |
| 1700 | 1 485 000 | 5 200 | 3,86 |
| 1720 | 1 350 000 | - 6 750 | - 4,75 |
| 1755 | 1 878 000 | 15 086 | 9,48 |
| 1815 | 2 465 000 | 9 783 | 4,54 |
| 1865 | 4 099 000 | 32 680 | 10,22 |
| 1900 | 5 140 000 | 29 743 | 6,48 |
Totalsiffror, åren 1749-2005[redigera]
- Födda: 26 221 906
- Döda: 18 736 287
- Invandrade: 2 951 853
- Utvandrade: 2 887 193
- Gifta: 8 095 507
- Skilda: 1 035 309
Etniciteter[redigera]
Förutom svenskar (ca 85%)[5] lever i landet finländare (5%), samer i den nordliga delen av landet samt andra skandinaver[källa behövs]. De senaste årtiondena har många från Danmark, Norge, Tyskland, det tidigare Jugoslavien, Iran, Kurdistan, Libanon, Vietnam och Chile, Irak samt assyrier/syrianer och palestinier, med flera, immigrerat till landet.
De första grupper som bosatte sig i Sverige var de jägar-samlargrupper som följde inlandsisen norrut in i Sverige för 12–13 000 år sedan. Invandringen av olika folkgrupper till Sverige fortsatte sedan fram till bronsåldern för 6000 år sedan då de folkgrupper som senare kom att bli svenskar bildades. Samerna är en etnisk grupp som invandrade som tidigast för cirka 8000 år sedan till norra Sverige. I norr invandrade tidigt även andra finskspråkiga folk ifrån öster, vilka blev tornedalsfinnar. Bland de senare invandrargrupperna märks sverigefinnar (i till exempel Rättviks finnmark och Orsa finnmark), romer och judar; de två senare folkgrupperna har funnits i Sverige sedan 1500- och 1600-talen. Även en liten grupp valloner invandrade under tidigt 1600-tal, men de 900 individer som bosatte sig permanent assimilerades snabbt in i den svenska folkgruppen[6]. Fram till 1960-talet hade Sverige en av världens mest homogena befolkningar. Efter andra världskriget har invandringen till Sverige ökat mycket kraftigt med växande grupper av framförallt finländare, norrmän, danskar, kroater, albaner, serber, bosnier, libaneser, turkar, irakier, iranier (nu 0,5%), assyrier/syrianer, chilenare, greker och somalier.
Mot bakgrund av Europarådets konvention för skydd av nationella minoriteter erkände Sveriges riksdag 1999 samer, tornedalsfinnar, sverigefinnar, romer och judar som nationella minoriteter, på grund av dessa folkgruppers långvariga historiska förankring i Sverige.
Språk[redigera]
.jpg)
I Sverige är svenska lagstadgat huvudspråk sedan 2009, och har haft denna status de facto sedan urminnes tid. Officiella minoritetsspråk är det svenska teckenspråket, finska, samiska, meänkieli, romani och jiddisch. Därutöver talas albanska, bosniska, kroatiska, makedoniska, serbiska, arabiska, assyriska/syrianska, persiska, spanska, engelska, somaliska, tyska, nederländska, polska, portugisiska, ungerska, kurdiska, grekiska, franska, thai och turkiska.
- Läs- och skrivkunnighet: 99% (uppskattning 1979)
Religion[redigera]
Flertalet svenskar (cirka 70%) tillhör formellt Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst till följd av immigration från andra delar av världen. Några större grupper är romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar och muslimer.
Sverige är ett av världens mest sekulära länder. Endast 23 % av befolkningen uppger att de tror på en gud.[7] Det gäller framför allt den ursprungliga svenska folkgruppen. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år. De flesta svenskar döps och större delen av alla vigslar och begravningar sker i kyrkans regi, men det är ovisst hur stor riternas religiösa betydelse är för gemene man.
- Trostillhörigheter: Icke-troende 80-85%[7][8], formella protestanter 90,1%[källa behövs], katoliker 1,8%[källa behövs], övriga 8,1%[källa behövs].
Se även[redigera]
Källor[redigera]
- ^ Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2007, SCB
- ^ [a b c d e f g h] SCB, uppskattning 2001.
- ^ ”Återstående medellivslängd för åren 1751- 2008” (på engelska). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____25830.aspx. Läst 20 mars 2009.
- ^ Gustav Sundbärg, Sveriges land och folk (1901), sid. 90.
- ^ http://www.scb.se/Pages/Product____25785.aspx?produktkod=BE0101&displaypressrelease=true&pressreleaseid=257212
- ^ Nationalencyklopedin: Valloner
- ^ [a b] ”Eurobarometer on Social Values, Science and technology 2005 - page 11”. http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_225_report_en.pdf. Läst 5 maj 2007.
- ^ ”Zuckerman, Phil (2005). “Atheism: Contemporary Rates and Patterns”, i Martin, M (red) Cambridge Companion to Atheism, Cambridge University Press.”. http://www.pitzer.edu/academics/faculty/zuckerman/Ath-Chap-under-7000.pdf. Läst 7 juni 2010.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||
