Sveriges kommunistiska parti (1995)

Från Wikipedia
Sveriges kommunistiska parti
Förkortningskp
PartiordförandeAndreas Sörensen[1]
Grundat1977 (APK),
1995 (SKP)
HuvudkontorFlyghamnsgatan 1 , Skarpnäck
Politisk ideologiMarxism-leninism
Färg(er)Röd
Riksdagen
Röstandel
0,01 %
Mandat
0 / 349
Landstingsfullmäktige
Röstandel
0,01 %
Mandat
0 / 1 678
Kommunfullmäktige
Röstandel
0,00 %
Mandat
0 / 12 780
Webbplats
www.skp.se

Sveriges kommunistiska parti (SKP), före 1995 Arbetarpartiet kommunisterna (APK), är ett svenskt kommunistiskt politiskt parti grundat 1977 som en utbrytning ur vänsterpartiet kommunisterna (VPK). Partiet uppger sig representera kontinuiteten och det historiska arvet från Marx, Engels och Lenin inom den svenska arbetarrörelsen.[2]

Historia

Partiet grundades vid en kongress i riksdagshuset 1977. Två av VPK:s riksdagsledamöter tillika partistyrelseledamöter, Rolf Hagel och Alf Lövenborg, övergick vid splittringen till APK, som således fanns representerat i riksdagen fram till valet 1979.

Sitt starkaste stöd har partiet alltid haft i Norrbotten. Partiets organ var Norrskensflamman, som tidigare varit VPK:s organ i Norrbotten. Partiet äger även Fram bokförlag.

Partiets ungdomsförbund hette Sveriges kommunistiska ungdomsförbund och dess studentförbund Marxistiska studenter. Runt 1989–90 bröt sig SKU loss från APK och förde en tynande tillvaro under en kortare tid som ett oberoende ungdomsförbund.

APK kom aldrig i närheten av att vinna mandat i något riksdagsval. Man vann dock mandat i vissa kommuner. År 1990 separerades Norrskensflamman från partiet.

År 1995 gick APK i konkurs, det första politiska partiet som led det ödet i Sverige. Partiet reorganiserades då under namnet Sveriges kommunistiska parti. En veteran i partiet och före detta riksdagsledamot, John Takman, ledde en utbrytning och bildade ett nytt parti som även det kallade sig SKP vilket ledde till en konflikt om namnet varför det gamla APK mellan åren 1998 och 2006 ställde upp i val under beteckningen Kommunisterna. År 2010 användes beteckningen Sveriges kommunistiska parti.

SKP:s tidning heter RiktpunKt och dess ungdomsförbund heter Sveriges kommunistiska ungdomsförbund,

SKP:s ideologiska hemvist är marxism-leninism.

År 2006 fick SKP sin första kvinnliga partiledare, Gun Isaxon, som valdes på den 34:e kongressen samma år. På 2009 års kongress valdes Victor Diaz de Filippi från Malmö till ny partiledare. På kongressen 2017 valdes Andreas Sörensen till partiordförande.

Valresultat

Vid det första riksdagsvalet som dåvarande APK ställde upp i (1979) fick partiet 10725 röster, motsvarande 0,2% av det totala antalet giltiga röster. Vid valet därpå, 1982, fick man 5745 röster, motsvarande 0,1%.

SKP fick sammanlagt 438 röster i riksdagsvalet 2006[3] och 375 röster i riksdagsvalet 2010.[4]. I valet 2014 fick partiet 558 röster.

I kommunvalet 1979 tog SKP, då kallade APK, 20 mandat fördelade på 16 kommuner. På 1980-talet behöll partiet en del stöd, men det minskade allteftersom. Partiet var som starkast i Norrbotten, men ett par starka fästen söderut var Fagersta kommun och Perstorps kommun. Partiet har varit representerat i följande kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, Fagersta, Gnosjö, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Kramfors, Pajala, Perstorp, Tidaholm, Värnamo, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå.

SKP var fram till 2013 representerat i Gällivare med två mandat[5] och partiet har funnits där sedan dess första val 1979. Dess deputerade blev dock uteslutna ur partiet 2013 på grund av en valtaktisk schism.[6]
I övrigt har SKP förlorat sitt stöd under 2000-talet. Under mandatperioden 2002-2006 var partiet representerat även i Pajala och 2004-2006 i Salems kommun i Stockholms län då en fullmäktigeledamot invald 2004 för Vänsterpartiet, Valentina Westling, gick över till SKP. Efter 2006 var hon ledamot av SKP:s partistyrelse, efter 2010 avsade hon sig medlemskapet och blev istället sympatisör.

Kuriosa

Kim Il Sung har i en av sina skrifter runt 1992 uppmärksammat APK (som det då hette) och uttryckt sympati i samband med Kims 80-årsdag och uttryckt direkt i skrifterna till både partiet och Hagel att han, översatt till svenska, "talar starkt om partiet som bestämt står för socialism trots den komplicerade situationen i Europa".[7]

Noter

Se även

Externa länkar