Sveriges migrationshistoria

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Invandring (röd linje) och utvandring (blå linje) i Sverige per år, 1850-2007.

Sveriges migrationshistoria beskriver migration av människor till och från Sverige genom historien. Registrering av in- och utvandring började först under senare delen av 1800-talet. Tidigare in- och utvandring kan dock bedömas med hjälp av historisk, arkeologisk och populationsgenetisk forskning. Sveriges nivåer av in- och utvandring har varierat kraftigt genom historien. Under långa perioder förekom inga större folkförflyttningar över gränserna. De högsta noterade nivåerna för utvandring gäller åren 1880–1893, då i genomsnitt 0,83% av befolkningen utvandrade varje år. De högsta historiska nivåerna för invandring inträffar idag. Historiska nivåer av inåtriktad migration kan inte jämföras med dagens invandring på omkring 1% av befolkningen per år. År 2007 års invandring är 35 gånger större än invandringen år 1875 och 3,8 gånger större än invandringen år 1960.[1]

De första migrationerna till Sverige[redigera | redigera wikitext]

Det är troligt att det levde människor i Sverige redan före den sista istiden. Dagens etniska svenskar härstammar åtminstone delvis från de jägar- och samlargrupper som besatte Sverige efter den sista inlandsisens tillbakadragande. Dessa grupper flyttade upp i Sverige för omkring 12–13 000 år sedan.[2] Europa har upplevt tre stora migrationsvågor efter istiden. Den första som ett resultat av isens tillbakadragande, den andra i samband med jordbrukets införande, för 10 - 6000 år sedan, den tredje idag. I vilken grad Europas befolkning härstammar från den första eller andra – den neolitiska – vågen är föremål för fortsatt forskning. Däremot vet man att den neolitiska bondeinvandringen, som nådde Sverige för 6 200 år sedan, hade mycket ringa betydelse här.[3][4] Moderna populationsgenetiska studier visar att dagens etniska svenskar eventuellt kan till stor del härstamma från de första jägar-samlargrupperna.[5][6]

Medeltid och tidigmodern tid[redigera | redigera wikitext]

Vallonsmedja vid Leufsta bruk 1912. Oljemålning av Bruno Hoppe.

Invandringen till Sverige från medeltiden fram till andra världskriget var begränsad.[7] Interkontinentalt resande existerande till exempel inte för vanliga människor före 1600-talet. Den första ökningen av viss närliggande migration till Sverige skedde under Hansans tid. Tyska köpmän och hantverkare slog sig ner främst i städerna under 1400- och 1500-talen, men också i Bergslagen. Mindre grupper av valloner migrerade till Sverige på 1600-talet, se valloner i Sverige. Totalt sett blev omkring 900 valloner kvar i Sverige.[8] Vallonernas rykte i fråga om järnhantering var vitt spritt, vilket uppmärksammades även i Sverige. Gustav II Adolf uppmuntrade vallonerna att utvandra till Sverige under början av 1600-talet för att utveckla den svenska järnbrytningen och järnframställningen. Under medeltiden hade städer som Kalmar, Söderköping, Visby och Stockholm ett betydande inslag av tyskar; en räkning av namn i bevarade dokument från 1350 och tidigare visar 40 procent tyska namn i Uppsala, på 1450-talet var en tredjedel av borgarna i Stockholm tyskar. I Magnus Erikssons stadslag från 1350-talet framgår att inte mer än hälften av stadens ämbeten får besättas av tyskar.[9] Holländare och engelsmän invandrade som köpmän och industriidkare på 1600-talet, särskilt till Göteborg. På grund av städernas ringa storlek var dessa grupper dock små i förhållande till totalbefolkningen. I början/mitten av 1400-talet hade Stockholm uppskattningsvis ca fem tusen invånare. Den mest omfattande migrationen under 1600-talet var från Finland, som då dock tillhörde det svenska riket. Närmare 40 000 finska svedjebönder flyttades under 1600-talet till främst till Värmland och Dalarna.[7] För adel och stormän har möjligheterna till migration i viss mån skiljt sig. Kungar och drottningar har i många fall migrerat till eller från Sverige, framför allt gentemot Tyskland, Frankrike och Sveriges grannländer.

Modern tid[redigera | redigera wikitext]

Emigrationstiden[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Emigrationen från Sverige till Nordamerika

Fram till 1930 hade Sverige under perioder ett betydande utvandringsöverskott. Under åren 1851–1930 emigrerade ca 1,5 miljoner människor. 1,2 miljoner av dessa, 23 procent av Sveriges befolkning år 1900, emigrerade till Nordamerika.[10] Huvudskälet till emigrationen var den stora skillnaden i levnadsstandard mellan Sverige och Nordamerika.[10] Under samma tid återkom cirka 200 000 av dessa personer till Sverige, men merparten stannade utomlands. Sverige var efter Norge och Irland det främsta emigrantlandet i Europa sett till andelen av befolkningen som emigrerade. Det förekom dock samtidigt viss invandring, förutom återvändande emigranter även en del tyska och engelska specialister inom till exempel industri och hantverk som slog sig ned i Sverige. Denna invandring var dock jämförelsevis obetydlig.

Den svenska invandringspolitiken 1860–1917 var oreglerad. Nivåerna på invandringen var så små, att de saknade politiskt intresse. Man behövde varken pass, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd för att bosätta sig i Sverige. Dock kunde man avvisa tiggare, zigenare och kriminella.[11]

Världskrigen[redigera | redigera wikitext]

Åren 1917–1945 genomfördes regleringar av migrationen runt om i världen. Polisen började avvisa utlänningar som saknade pass, visum och uppehållstillstånd. Under 1930-talet var flyktingpolitiken restriktiv, men den luckrades upp när Danmark och Norge drogs in i andra världskriget. Från Finland kom också så kallade krigsbarn, av vilka majoriteten planenligt återvände efter krigets slut. Sedan 1930 har invandringen till Sverige varit större än utvandringen.[10] Det berodde till en början på att utvandringen till Amerika stannade av men mot slutet av andra världskriget kom en ström av krigsflyktingar till Sverige. Flyktingarna kom hit främst från de baltiska och nordiska länderna. Ungefär 200 000 flyktingar från grannländerna kan ha kommit till Sverige under 1944 och 1945, men antalet är osäkert eftersom de inte ingår i befolkningsstatistiken. De danska och norska flyktingarna återvände i allmänhet till hemländerna vid krigsslutet. Av de 70 000 finska krigsbarnen återvände 80% till Finland. En övervägande del av de 30 000 esterna blev kvar i Sverige medan två tredjedelar av polackerna reste tillbaka eller vidare till USA.[12]

Efterkrigstiden[redigera | redigera wikitext]

Addio! Arrivederci! Med frisk aptit på sina nya uppgifter, belåtna över att vara i "il paese felice", "det lyckliga landet", startade de 25 mekanikerna från Turin sin första arbetsdag på SKF:s fabriker i Göteborg.
Originalbildtext i Se nr 29, 1947.

Under efterkrigstiden har invandringen till Sverige ökat starkt. Från slutet av 1940-talet och fram in på mitten av 1970-talet skedde en omfattande arbetskraftsinvandring som svar på en direkt efterfrågan från den svenska industrin. Rekryteringsresor gjordes till länder som Jugoslavien, Italien, Turkiet, Grekland och Österrike. Under 1980-talet ersattes denna av s.k. anknytningsinvandring, det vill säga anhöriga till tidigare invandrade.

1967 infördes bestämmelsen att alla utomnordiska 'sökande' måste ha ordnat med arbete, arbetstillstånd och bostad före inresan. En effekt av detta blev att Finland blev ett högintressant land att hämta arbetskraft ifrån eftersom levnadsstandarden där var lägre liksom lönerna samtidigt som det låg inom Norden. År 1970 slog den finska invandringen till Sverige rekord med 90 000 nyanlända finnar. Den finska invandringen till Sverige uppgick till 400 000 personer mellan 1945–1980, samtidigt var utvandringen av finnar under samma tid 200 000. Efter ett par år under 1970-talet då emigrationen var större än immigrationen (främst gästarbetare som återvände till sina hemländer samtidigt som industrikonjukturen vände ner) återgick Sverige till ett invandringsöverskott. Enligt Thomas Hammar var LO en viktig förklaring till varför invandringen minskade, då de var i position att neka arbetssökande från att få komma in i landet. I en cirkulskrivelse från LO till de lokala förbunden påbjöd de att vara restriktiva med att tillåta ansökningar, och enligt den dåtida strukturen utfärdades allt färre arbetstillstånd.[13]

De senare åren har invandringen ökat mycket kraftigt, till följd av generösare regler för invandring till Sverige. Invandringen till Sverige skiljer sig starkt från den i andra industriländer.[källa behövs] I Sverige har nästan alla invandrare kommit som asylsökande eller som anhöriga, i andra länder är invandringen i långt högre grad inriktad på arbetsmarknadens behov. Under perioden 1980–2002 är andelen asylsökande 33,3 procent och anhöriginvandrare 51 procent. Arbetsmarknadsinvandrare utgör 1,2 procent av de beviljade uppehållstillstånden. Även utvandringen har ökat

15 december 2008 beslutades om en friare arbetskraftsinvandring av regeringen med stöd av Miljöpartiet.

Regeringen har också föreslagit att ett försörjningskrav införs som krav för anhöriginvandring, vilket innebär att den som vill att familjen ska kunna komma till Sverige först måste hitta ett arbete och en ordnad bostad som familjen kan bo i. En utredning överlämnade sina förslag på hur ett försörjningskrav kan införas till migrationsminister Tobias Billström den 1 december 2008.

Av Migrationsverket beviljade uppehållstillstånd[redigera | redigera wikitext]

Grupp Antal år 2006 Ackumulerat
åren 1980-2006
Kvotflyktingar
1 626
35 172
Flyktingar enl. FN-konvention
963
22 677
Totalt flyktingar
2 589
57 849
Krigsvägrare1
-
3 036
de facto-flyktingar 1
-
37 726
Övriga skyddsbehövande 2
3 728
11 628
Humanitära skäl
3 657
163 428
Tillfällig lag (barn och barnfamiljer)
10 689
13 051
Totalt flyktingar eller motsvarande
20 663
286 718
Anhöriga
26 831
472 127
Arbetsmarknadsinvandrare
349
9 748
Gäststudenter
7 331
60 367
Adopterade barn
623
21 067
Enl. EES-avtal
19 506
116 201
Totalt
75 303
966 228
Totalt enligt Migrationsverket
75 303
1 004 451

1) Upphörde 1 januari 1997 och ersattes med övriga skyddsbehövande. 2) Fr.o.m. 1 januari 1997, ersatte de facto-flykting och krigsvägrare.

Aktuell invandringsstatistik[redigera | redigera wikitext]

År 2010 tog Sverige emot 98 801 personer (varav 19 765 var återvändande svenskar). Det är något färre än föregående år 2009, som var året med den dittills högst uppmätta nivån för antalet invandrande personer till Sverige.

Total invandring till Sverige[redigera | redigera wikitext]

År Invandring Varav återvändande svenskar
2007 99 485 15 949
2008 101 171 17 853
2009 102 280 18 517
2010 98 801 19 765
2011 96 467 20 615
2012 103 059 20 462

Källa: SCB[14]

Invandring till Sverige efter medborgarskapsland 2010[redigera | redigera wikitext]

Land Antal personer
Sverige (återvändande) 19 765
Somalia 6 819
Irak 4 534
Danmark 3 437
Kina 3 186
Iran 2 820
Thailand 2 775
Finland 2 300
Turkiet 2 232
Polen 2 214
Tyskland 2 202
Indien 2 150
Norge 2 070
Afghanistan 1 920
Rumänien 1 726
Eritrea 1 604
Pakistan 1 575
Storbritannien och Nordirland 1 435
Litauen 1 370
USA 1 329
Ryssland 1 221
ÖVRIGA 27 917
Samtliga 98 801

Källa: SCB[14]

Nettoinvandring 2010[redigera | redigera wikitext]

År 2010 omfattade utvandringen 48 853 personer (22 158 kvinnor och 26 695 män), vilket var en ökning med 24,5 procent jämfört med 2009. De populäraste utvandringsländerna var Norge, Storbritannien och USA.[14] Vilket gör att nettoinvandringen i Sverige var 49 948 personer.

Uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter 2010[redigera | redigera wikitext]

Antalet beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter 2010 efter skäl och medborgarskap. Siffrorna omfattar uppehållstillstånd och uppehållsrätter beviljade från såväl Migrationsverket som Sveriges ambassader i utlandet. Uppehållsrätt ges till EES-medborgare och barn/make/maka till EES-medborgare, medan uppehållstillstånd ges till personer som inte är EES-medborgare (så kallade tredjelandsmedborgare).

Skäl Thailand Kina Somalia Iran Irak Indien Polen Turkiet Tyskland USA ÖVRIGA LÄNDER TOTALT
Asyl - Konventionsflyktingar 0 24 467 275 623 0 0 7 0 0 878 2 274
Asyl - Skyddsbehövande 0 0 4 381 81 329 0 0 7 0 0 1 912 6 710
Asyl - Synnerl ömmande omst 1 1 57 17 90 4 0 10 0 0 680 860
Asyl - Tidsbegr tillstånd 1 2 2 0 11 0 0 0 0 0 41 57
Kvotflyktingar 0 15 404 80 116 0 0 0 0 0 1 189 1 804
Verkställighetshinder 0 0 78 12 47 0 0 4 0 0 284 425
Anhöriga 2 577 633 314 721 1 738 148 314 999 182 595 13 239 21 460
Anhöriga till flyktingar 2 2 614 75 1 094 0 0 14 3 1 1361 3 166
Arbetsmarknad 3 613 2 404 1 634 658 3 016 4 1 130 4 867 9 176 21 507
Studerande 303 2 602 3 1 446 39 1 220 1 682 1 375 7 516 14 188
EES-uppehållsrätter 92 29 0 28 44 33 3 874 250 2 800 67 11 640 18 857
Adoptivbarn 25 133 0 2 0 14 0 0 0 1 275 450
Besök 2 359 1 035 7 1 858 166 341 0 569 0 970 5 808 13 113
Övriga 14 5 7 12 19 7 2 11 1 5 148 231
Totalt 8 987 6 885 6 335 5 241 4 974 4 783 4 195 3 683 2 991 2 881 54 147 105 102

Källa: Migrationsverket[15]

Riksdagspartiernas ståndpunkter[redigera | redigera wikitext]

Alla partier i Sveriges riksdag utom Sverigedemokraterna står för en generös invandringspolitik[16][17][18][19][20][21][22] Det finns dock skillnader mellan de politiska partierna: Moderaterna vill ställa vissa krav för anhöriginvandring, som sannolikt skulle minska denna, samtidigt som man förespråkar fri arbetskraftsinvandring. Vänsterpartiet vill öka anhörig-, flykting- och humanitärinvandringen, men vill ha vissa restriktioner för arbetskraftsinvandringen.[23][24]

  • Centerpartiet förespråkar en generös men reglerad flyktingmottagning där kommunerna har huvudansvaret. Partiet vill prova möjligheten att låta flyktingar ansöka om asyl vid de svenska ambassaderna utomlands.[25]
  • Folkpartiet Förespråkar en generös flyktingpolitik. Partiet vill införa ett försörjningskrav för anhörighetsinvandring. Partiet vill också ha en friare arbetskraftsinvandring än dagens system.[26]
  • Kristdemokraterna vill ha en regional istället för en lokal flyktingmottagning. Partiet vill satsa på svenskundervisning och praktikplatser för nytillkomna. Partiet vill införa en så kallad utvecklingspeng.[27]
  • Miljöpartiet förespråkar en helt fri invandring till Sverige. Man anser att alla världens människor ska ha rätt att leva och bo där de själva önskar. På kortare sikt vill Miljöpartiet fortsätta med en generös flyktingpolitik och man vill även att illegala invandrare som lever gömda i Sverige, men som inte gjort sig skyldiga till grova brott, ska beviljas asyl automatiskt om de ej blivit utvisade eller avvisade av staten i över ett år.[28]
  • Moderaterna anser att rätten att söka asyl är fundamental och man ser positivt på invandring men menar att ingen har rätt att begära att ett land skall ställa upp med försörjning om skyddsbehov saknas. Man vill att det ska ske en kartläggning av yrkesbakgrunden och utbildningsnivån hos varje enskild individ. Partiet vill införa försörjningskrav för anhöriginvandrare.[29]
  • Sverigedemokraterna vill att invandringen ”begränsas till en nivå som inte är högre än i våra grannländer”[30] och att de som invandrar skall anpassa sig till det svenska samhället.
  • Socialdemokraterna ser positivt på invandringen och menar att det berikat länderna men att oförmågan att hantera den mångfald invandringen medför har skapat överhängande hot om segregation och marginalisering. Partiet menar även att politiken bör ha ett EU-ansvar för att garantera likvärdig behandling.[31]
  • Vänsterpartiets vill att "Sverige skall föra en human flykting- och asylpolitik där varje asylsökande garanteras rätten till en individuell prövning under värdiga omständigheter och med generösa kriterier för flyktingskap och asyl."[32]

Ståndpunkter hos partier utanför riksdagen[redigera | redigera wikitext]

De partier som riktar starkast kritik mot invandringen i Sverige är: Nationaldemokraterna och Svenskarnas parti (tidigare Folkfronten/Nationalsocialistisk Front. De menar att Sverige har tagit in för många invandrare och därför vill de skära ner på eller strypa invandringen helt. De invandringskritiska partierna skiljer sig åt.

  • Nationaldemokraterna vill vända migrationsströmmen, man är emot att invandrarna integrerar sig, utan förespråkar segregering så att invandrarna får lättare att återvända[33].
  • Svenskarnas parti vill begränsa medborgarskapet utifrån etnicitet[34]. Andra nynazistiska fraktioner har en liknande syn.

Opinion[redigera | redigera wikitext]

SOM-institutet[redigera | redigera wikitext]

Svenska folkets inställning till flyktingar och invandare har generellt blivit allt mer positiv sedan början på 1990-talet. SOM-institutets undersökning visar att svenskar som instämmer i påståendet "Ta emot färre flyktingar i Sverige" stadigt har minskat från 61 procent 1990 (65 procent 1992[35]) till 45 procent 2009, samtidigt har de som inte instämmer ökat från 17 procent till 26 procent.[36] Enligt statsvetaren Marie Demker, SOM-institutet, har svenska folket blivit mindre främlingsfientligt och menar att på det hela taget har inställning blivit mer generös de senaste 15 åren.[37] Enligt en undersökning instämmer allt färre i påståendet "Det finns för många utlänningar i Sverige". År 1993 var det 52 procent av svenska folket som instämde med påståendet, vilket år 2009 hade minskat till 36 procent. Svenska folket har även blivit mer positiva till nya familjemedlemmar från andra världsdelar. Andelen som instämmer i påståendet "Inte tycka om att få en invandrare från en annan del av världen ingift i familjen" har minskat från 25 procent till 12 procent mellan åren 1993 och 2009.[38] 2012 års SOM-undersökning visade att motståndet mot flyktinginvandringen ökat med 4 procentenheter, från 41 procent 2011 till 45 procent 2012, och låg därmed på samma nivå som för 2009. Dagens Nyheter sammanfattar trenden med "[ö]ver tid - från 1992 till 2012 - har dock motståndet mot flyktinginvandring gått ner från 65 procent".[39]

SCB:s valundersökning[redigera | redigera wikitext]

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) valundersökning (2006) minskade andelen som tycker att "ta emot färre flyktingar i Sverige" är ett bra förslag från 44 till 36 procent mellan 2002 och 2006. Andelen väljare som tycker att det är ett bra eller mycket bra förslag är lägre till vänster än till höger i politiken. Väljare som sympatiserar med Miljöpartiet och Vänsterpartiet instämmer minst i påståendet (14 procent respektive 20 procent) medan väljare som sympatiserar med Moderaterna och Sverigedemokraterna instämmer mest i påståendet (45 procent respektive 85 procent).[40]

Samma SCB-undersökning visar att 29 procent av väljarna vill se en ökad arbetskraftsinvandring (en förändring på +2 procentenheter sedan 2002).[41]

SIFO[redigera | redigera wikitext]

På uppdrag av Riksdag & Departement genomförde SIFO 2009 en undersökning om hur svenska folket ställer sig till den invandring som varit de senaste 20 åren. På frågan "Hur ser du på invandringen till Sverige under de senaste 20 åren. Har den i huvudsak varit bra eller dålig för Sverige?" svarade 56 procent att den varit bra medan 30 procent svarade att den varit dålig. Hos de politiska partierna ansåg 76 procent av vänsterpartiets sympatisörer att effekterna varit bra för Sverige, 14 procent ansåg att det varit dåligt. Motsvarande siffra hos Sverigedemokraternas sympatisörer var 93 procent på att det varit dåligt för Sverige medan 6 procent anser att det varit bra. Mellan de politiska blocken är det en liten skillnad. Hos Alliansens väljare anser 59 procent att invandringen varit bra. Motsvarande siffra för De rödgröna väljarna är 62 procent.[42]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf (1994). Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring. Stockholm: SNS Förlag. ISBN 91-7150-544-X 

Migrationsverkets skrift "Kort om migration"

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistiska Centralbyrån: Befolkningsutvecklingen i riket. År 1749-2007 SCB databas
  2. ^ Andersson, M. & Knarrström, B. (1999). Senpaleolitikum i Skåne. En studie av materiell kultur och ekonomi hos Sveriges första fångstfolk. Lund UV-Syd, Riksantikvarieämbetet
  3. ^ Chikli et al (2002). Y genetic data support the Neolithic demic diffusion model. PNAS vol 99 (17).
  4. ^ Sampietro ML, et al (2007). Palaeogenetic evidence supports a dual model of Neolithic spreading into Europe. Proc Biol Sci 274:2161-2167
  5. ^ Karlsson et al (2006). Y-chromosome diversity in Sweden – A long-time perspective. European Journal of Human Genetics 14, 963–970.
  6. ^ Malmström (2007). Ancient DNA as a Means to Investigate the European Neolithic. Doctoral Dissertation. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.
  7. ^ [a b] Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf (1994). Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring. sid. 10 
  8. ^ Nationalencyklopedin: Valloner
  9. ^ Thomas Lindkvist och Kurt Ågren (1985). Sveriges medeltid. Stockholm: Esselte Studium. sid. 52-53. ISBN 9124324736 
  10. ^ [a b c] Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf (1994). Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring. sid. 11 
  11. ^ Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf (1994). Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring. sid. 12 
  12. ^ Sundkvist, Jan (2002). "Invandringen till Sverige 1945-2001". i Födelselandets betydelse: En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige. Statens folkhälsoinstitut 2002:29. full-text pdf
  13. ^ Johansson, Jesper (2008). "Så gör vi inte här i Sverige. Vi brukar göra såhär.". sid. 207 
  14. ^ [a b c] Statistik för alla 2013
  15. ^ Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter 2010
  16. ^ ”Så ska Kristdemokraterna få fler röster från invandrare i nästa års riksdagsval”. Kristdemokraten. http://www.kristdemokraten.com/article.asp?Article_Id=28608. ”"Vi står för en generös invandringspolitik..” 
  17. ^ ”Hjärtefrågor”. Folkpartiet. http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/PersonalContent____23296.aspx. ”Försvaret av de mänskliga rättigheterna, ett generöst bistånd och en generös flyktingpolitik är fortfarande grundpelare i Folkpartiet” 
  18. ^ ”Riktlinjer 1997” (pdf). Socialdemokraterna. https://www.sap.se/upload/Kongresser/Framtidskongress%2097/riktlinjer_1997.pdf. ”Sverige ska ha en generös migrationspolitik” 
  19. ^ ”Liberal frihetsanalys”. Centerpartiet. http://www.centerpartiet.se/Documents/oppenhet/liberal_frihetsanalys.pdf. ”Vi vill ha en generös flyktingpolitik som utgår från individens behov” 
  20. ^ ”Debatt om flyktingpolitiken”. Vänsterpartiet. http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&catid=299:integration&id=492:till-debatt-om-flyktingpolitiken-&Itemid=246. ”Flyktingpolitiken hårdnar år för år, trots att alla partier säger sig stå för en generös flyktingpolitik. Men ord och handling måste följas åt” 
  21. ^ ”En mer generös flyktingpolitik”. Miljöpartiet. http://mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=52777. ”Vi vill ha en generös invandringspolitik” 
  22. ^ ”Ett slutet Sverige vore slutet för Sverige”. Moderaterna. http://www.moderat.se/web/Debattartikel_6.aspx. ”Alliansens politik har visat att det är möjligt att förena arbetsfokus och utvecklingsmöjligheter med en generös invandringspolitik” 
  23. ^ ”Fler får stanna med rödgrön flyktingpolitik”. Riksdag & Departement. http://www.rod.se/politikomraden/migration_och_integration/Fler-far-stanna-med-rodgron-flyktingpolitik/. Läst 20 november 2009. 
  24. ^ ”Ja till arbetskraftsinvandring, nej till regeringens och mp:s förslag”. Vänsterpartiet. http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&catid=299:integration&id=1562:ja-till-arbetskraftsinvandring--nej-till-regeringens-och-mps-fag-&Itemid=246. Läst 20 november 2009. 
  25. ^ ”Centerpartiet, Flyktingar”. http://www.centerpartiet.se/Var-politik/Politik-A-O/Oppenhet-integration-och-diskriminering/Flyktingar/. Läst 3 januari 2010. 
  26. ^ ”Folkpartiet, integration”. http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/ImportantArea____20410.aspx. Läst 3 januari 2010. 
  27. ^ ”Kristdemokraterna, Integration”. http://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Politikomraden/Integration.aspx. Läst 3 januari 2010. 
  28. ^ ”Invandring- och flyktingpolitik”. Arkiverad från originalet den 22 november 2009. http://www.webcitation.org/5lSvoA9kV. Läst 22 november 2009. ”Alla människor skall ha rätt att leva och bo var de vill. Vi vill därför på sikt införa en helt fri in - och utvandring ur Sverige och övriga Europa” 
  29. ^ Moderaterna (2009). Vårt handlingsprogram
  30. ^ Valmanifest sverigedemokraterna 2006
  31. ^ Socialdemokraterna (2008). Partiprogram för Socialdemokraterna. Antaget vid partikongressen 2001.
  32. ^ Vänsterpartiet (2008). Partiprogram. Reviderat av Vänsterpartiets 37:e kongress 2008.
  33. ^ Nationaldemokraterna - Valkampanjen 2010
  34. ^ Svenskarnas parti - Vidareutveckling av de politiska punkterna
  35. ^ http://www.dn.se/debatt/svenskarna-blir-alltmer-positiva-till-invandrare-1.1110166
  36. ^ ”Swedish trends 1986-2010”. SOM-institutet. http://www.som.gu.se/digitalAssets/1311/1311402_svenska-trender-1986-2009.pdf. 
  37. ^ ”Svenskar mer generösa mot invandare”. SOM-institutet. http://www.samfak.gu.se/aktuellt/nyheter/nyheter_detalj/svenskar-mer-generosa-mot-invandrare.cid816843. Läst 2010-07-28. 
  38. ^ ”Svenskarna blir alltmer positiva till invandrare”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/debatt/svenskarna-blir-alltmer-positiva-till-invandrare-1.1110166. Läst 2010-07-28. 
  39. ^ http://www.dn.se/nyheter/politik/okat-motstand-mot-flyktinginvandring/
  40. ^ Allmänna valen 2006
  41. ^ SCB (2007). Allmänna valen 2006, Del 4 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF. Statistiska centralbyrån. Sid. 257, Tabell 20. ISBN 978-91-618-1411-4
  42. ^ ”Majoritet anser att invandringen varit av godo”. Riksdag & Departement. http://www.rod.se/politikomraden/migration_och_integration/Majoritet-anser-att-invandringen-varit-av-godo/. Läst 2010-07-28.