Sverker Sörlin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sverker Sörlin 2010.

Ulf Sverker Sörlin, född 6 augusti 1956 i Åsele i Lappland,[1] är en svensk idéhistoriker, professor i miljöhistoria och författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sörlin disputerade 1988 i idéhistoria med avhandlingen Framtidslandet: Debatten om Norrland och naturresurserna under det industriella genombrottet. Han har skrivit flera verk inom vetenskaps-, miljö-, och skogshistoria, humanekologi, europeisk historia, forskningspolitik, innovationsstudier samt den högre utbildningens historia och politik. Hans författarskap omfattar även essäistik, populärvetenskap, samhällsdebatt samt kulturkritik, främst i Dagens Nyheter.

Sverker Sörlin blev professor vid Umeå universitet 1993. Sedan 2007 är han professor vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm. Han var tidigare bland annat biträdande föreståndare för Centrum för vetenskapshistoria vid Kungliga Vetenskapsakademien (1988–1990), prefekt vid Institutionen för idéhistoria, Umeå universitet (1995–1998), direktör för Swedish Institute for Studies in Education and Research, SISTER (2000–2003), gästforskare vid University of California at Berkeley (1993) och vid University of Cambridge (2004–2005) samt gästprofessor vid Universitetet i Oslo (2006). Läsåret 2013-2014 gästade han Institute for Advanced Study (IAS) vid Princeton University.

Sverker Sörlin invaldes 1999 i Ingenjörsvetenskapsakademien. 2006–2009 var han ordförande i den svenska kommittén för det Internationella Polaråret. Sörlin är även verksam inom rådgivning och utredning inom forskningspolitik och miljöpolitik och har sedan 1994 återkommande varit ledamot i regeringens forskningsberedning. Sedan juli 2013 är han medlem i styrelsen för Mistra. Han har bland annat framfört kritik mot Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) och mot NPMDN Debatt,[2][3] samt mot begreppet ekosystemtjänster i tidskriften Ecological Economics.[4]

Sörlin är en ledande röst inom miljöns humaniora, på engelska environmental humanities. Han är en av grundarna bakom KTH Environmental Humanities Labratory (EHL) och även en av författarna bakom en uppmärksammad artikel i Nature om planetens gränser.[5] 2012 tilldelades han Lars Salvius-priset för bidrag till ökad förståelse för miljö- och klimatfrågor samt humanioras roll i samhället.[6]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Sinnenas skog (1983)
  • Framtidsvittnet: Ludvig Nordström och drömmen om Sverige, med Otto Fagerstedt (1987)
  • Framtidslandet: Debatten om Norrland och naturresurserna under det industriella genombrottet (1988)
  • Naturkontraktet: Om naturumgängets idéhistoria (1991)
  • Humanekologi: Naturens resurser och människans försörjning, med K.V. Abrahamsson, J.-E. Hällgren & T. Sundström (1992)
  • Det europeiska kalejdoskopet: Regionerna, nationerna och den europeiska identiteten, med Janerik Gidlund (1993)
  • Denationalizing Science: The Contexts of International Scientific Practice, med Elisabeth Crawford & Terry Shinn (1993)
  • De lärdas republik: Om vetenskapens internationella tendenser (1994)
  • Obemärkta: Det dagliga livets idéer, med Ronny Ambjörnsson (1995)
  • Universiteten som drivkrafter: Globalisering, kunskapspolitik och den nya intellektuella geografin (1996)
  • Jorden en ö: En global miljöhistoria, med Anders Öckerman (1998, ny uppl. 2002)
  • Den globala nationalismen: Nationalstatens historia och framtid, med Björn Hettne & Uffe Östergård (1998, ny uppl. 2006)
  • Sustainability – the Challenge: People, Power, and the Environment, med L. Anders Sandberg (1998)
  • Friluftshistoria – Från "härdande friluftslif" till ekoturism och miljöpedagogik, med Klas Sandell (2000, ny uppl. 2008)
  • Kunskap för välstånd: Universiteten och omvandlingen av Sverige, med Gunnar Törnqvist (2000)
  • Nationens röst: Texter om nationalismens teori och praktik (2001)
  • Narrating the Arctic: A Cultural History of Nordic Scientific Practices, med Michael T. Bravo (2002)
  • Världens ordning (2004)
  • Mörkret i människan (2004)
  • Linné och hans apostlar, med Otto Fagerstedt (2004)
  • Vad kan stiftelser göra?: Den privata stiftelsesektorn som forskningsfinansiär (2005)
  • ”I den absoluta frontlinjen”: En bok om forskningsstiftelserna, konkurrenskraften och politikens möjligheter (2005)
  • Nationalism (2006)
  • Knowledge Society vs. Knowledge Economy, med Hebe Vessuri (2007)
  • Forska lagom och vara världsbäst: Sverige inför forskningens globala strukturomvandling, med Mats Benner (2008)
  • Nature’s End: Environment and History, med Paul Warde (2009)
  • Den blinde skaparen: en Essä om Darwin och livets sammanhang (2009)
  • Kroppens geni - Marit, Petter och skidåkningen som lidelse (2011)
  • Alltings mått: Humanistisk kunskap i framtidens samhälle, med Anders Ekström (2012)
  • Science, Geopolitics and Culture in the Polar Region - Norden Beyond Borders (2013)
  • The Future of Nature: Documents of Global Change, med Libby Robin och Paul Warde (2013)

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sverker SörlinSvensk Filmdatabas
  2. ^ ”SNS har fallit undan för näringslivets påtryckningar” Dagens Nyheter Debatt 2011-09-24
  3. ^ ”S måste hitta en riktning för samhällsomvandlingen” Dagens Nyheter Debatt 2011-03-20
  4. ^ "Ecosystem services as technology of globalization: On articulating values in urban nature", Ecological Economics 86 (2013)
  5. ^ "A safe operating space for humanity", Nature 461 (2009)
  6. ^ "Lars Salvius-priset 2012 till Sverker Sörlin" från bonuspresskopia.se

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]