Sveriges Television

Uppslagsordet SVT leder hit. För andra betydelser, se SVT (olika betydelser).

Sveriges Television Aktiebolag
Sveriges Televisions flaggor utanför TV-huset i Stockholm, september 2008.
Org. nummer	556033-4285
Typ	Privat aktiebolag
Huvudkontor	Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner	Lars F. Engqvist Styrelseordförande Eva G. A. C. Hamilton Vd Annie M. Wegelius Programdirektör allmän-TV Jan E. A. Axelsson Programdirektör nyheter och sport
Bransch	Media
Produkter	Lista över produkter
Tjänster	Lista över tjänster
Antal anställda	2 094 - December 2010
Historia
Grundat	1979
Avknoppat från	Sveriges Radio
Ekonomi
Omsättning	▲  3,871 miljarder SEK
Rörelseresultat	▲  40,555 miljoner SEK
Vinst efter skatt	▲  9,188 miljoner SEK
Tillgångar	▲  1,382 miljarder SEK
Eget kapital	▲  36,399 miljoner SEK
Struktur
Moderbolag	Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR
Dotterbolag	Radiotjänst i Kiruna AB
Övrigt
Slogan	Fri television.
Webbplats	SVT.se
Fotnoter	Siffror från 2010 års bokslut.

Sveriges Television Aktiebolag (SVT) är det företag som ansvarar för den allmännyttiga (public service) produktionen och utsändningen^{[förtydliga]} av television i Sverige. Verksamheten finansieras med en obligatorisk TV-avgift med brittiska BBC som förebild. SVT började sända reguljärt 1956, då under namnet Radiotjänst sedermera Sveriges Radio. Sveriges Radio delades upp i en för Sverige unik modell med fyra bolag från och med den 1 juli 1979,^{[ifrågasatt uppgift]} då SVT bildades och fick hand om televisionen. SVT:s kampanjslogan de senaste åren är "Fri television". Nuvarande styrelseordförande är politikern och tidigare socialdemokratiske vice statsministern Lars Engqvist. Eva Hamilton är verkställande direktör sedan 2006.

Historia

Philips demonstrerar television på Tekniska museet i Stockholm, november 1952.

När radion organiserades i Sverige på 1920-talet valde statsmakterna att använda en modell som liknande Storbritanniens British Broadcasting Corporation (som senare blev BBC). Radion fick monopol på sändningarna, som finansierades med en licens för innehav av radioapparat. Företaget organiserades som ett aktiebolag, Radiotjänst, som ägdes av pressen (60 procent) och radioindustrin (40 %). Staten ägde sändarmasterna genom Telegrafverket.

Pressen hade monopol på nyhetssändningarna genom Tidningarnas Telegrambyrå (TT). TT:s ensamrätt på nyhetssändningar tog slut 1947, men Radiotjänst började inte med egna nyhetssändningar förrän 1956.

I juni 1954 togs beslut om provsändningar med television och i oktober kunde sändningar inledas från de gamla lokalerna för Svea artilleriregemente (A 1), vid Valhallavägen, som Radiotjänst hade förvärvat. Även testsändningarna från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm kom att ingå som en del i Radiotjänsts provsändningar. Det allra första i pressen annonserade TV-programmet sändes den 29 oktober 1954 och hette En skål för televisionen och sändes från det som senare kom att bli Studio A vid A 1.

Starten

1956 beslutade riksdagen formellt att television skulle införas i Sverige. Den 4 september 1956 inleddes reguljära TV-sändningar från Nackamasten av Radiotjänst och detta brukar ses som televisionens officiella startdatum. Det första programmet var ett valprogram, Tänker ni rösta?. Från den 1 oktober 1956 blev innehav av TV-apparat licenspliktigt.

1957 kom TV-verksamheten igång på allvar med sändningar nästan varje dag och Radiotjänst bytte namn till Sveriges Radio i samband med bolagsstämman i oktober. Samtidigt med namnändringen breddades ägandet. Folkrörelserna kom nu att äga 40 procent av företaget på bekostnad av pressen (som ägde 40 procent) och näringslivet (20 procent). 1967 ökade folkrörelserna sin andel till 60 procent medan pressens andel minskades till 20 procent.

Världsmästerskapet i fotboll 1958 ses ofta som det evenemang som ledde till att televisionen slog igenom i Sverige. Även frågesportprogrammet 10 000-kronorsfrågan eller Kvitt eller dubbelt lockade många att skaffa TV-apparat. Det första nyhetsprogrammet Aktuellt startade den 2 september 1958.

Radiotjänst var en av grundarna till European Broadcasting Union (EBU) 1950. Den första Eurovisionssändningen från Sverige skedde den 1 juni 1958, en televisering av operan Orpheus och Eurodyke från Drottningholms slott. Sändningarna från fotbolls-VM blev också rent tekniskt ett stort steg framåt för Sverige och Eurovisionen. Den 1 oktober 1959 grundades Nordvisionen i samarbete med danska DR, norska NRK och finländska YLE.

TV 2 startar

Kaknästornet vidarebefordrar SVT:s utbud sedan 1967.

En andra TV-kanal diskuterades under hela 1960-talet. Detta resulterade i att TV2 började sända den 5 december 1969 inom samma företag men i "stimulerande tävlan" med den första kanalen som fick namnet TV1.

Samtidigt med TV 2-starten gjordes en omläggning av nyhetsprogrammen. Aktuellt lades ner och ersattes av TV-nytt. Samtidigt startades två "kommenterande" nyhetsprogram: Nu i TV1 och Rapport i TV2. TV-nytt sände kortare nyhetssändningar flera gånger i de två kanalerna med en längre huvudsändning klockan 19.30. Nyordningen introducerades 29 november i TV1.

1972 skedde ännu en nyhetsomläggning där Rapport blev TV2:s nyhetsprogram, återuppståndna Aktuellt blev TV1:s nyhetsprogram och TV-nytt sände telegram i båda kanalerna. Rapport fick sin huvudsändning klockan 19.30 och Aktuellt skulle sända klockan 18.00 och 21.00. Dessa sändningstider kom i grunden att bestå i flera decennier.

Den första provsändningen i färg skedde 1966. 1970 inleddes reguljära färgsändningar. Sverige valde att ansluta sig till det europeiska PAL-systemet för färg-TV.

År 1978 började försök med text-tv. Den 12 mars 1979 sändes det första programmet som svensktextades för hörselskadade: Konstverk berättar. Text-tv döptes om till SVT Text 1995.

Under 1970-talet inleddes försöksverksamhet med regionala nyhetssändningar. Sydnytt från Malmö över Skåne och Blekinge var först ut 1970. Några år senare startade Västnytt, Nordnytt och Mittnytt. Riksdagen beslutade att de regionala nyheterna skulle permanentas 1978. Under 1980-talet startade Östnytt, Smålandsnytt, Tvärsnytt och ABC vilket gjorde de regionala nyhetssändningarna rikstäckande.

1976 beslutade riksdagen att Sveriges Radio skulle delas upp och bli moderbolag till fyra dotterbolag. Sveriges Television (SVT) var ett av dem, de andra tre var Sveriges Riksradio (RR), Sveriges Lokalradio (LRAB) och Sveriges Utbildningsradio (UR). SVT bestod av de två kanalorganisationer TV1 och TV2 samt en del teknisk personal från gamla SR. Uppdelningen genomfördes 1977.

1987 omorganiserades Sveriges Television igen, TV1 bytte namn till Kanal 1 och blev en Stockholmsbaserad kanal, medan alla program som producerades ute i distrikten sändes i TV2. Trots att TV2 sågs över axeln i huvudstaden och föraktfullt kallades "bondkanalen", fick den flest tittare.

Den 14 november 1988 permanentades sändningarna med NICAM Stereo. Samma år startade TV4 som sände SVT-program i södra Finland. TV4 blev senare SVT4 och bytte namn till SVT Europa 1997 när SVT nådde hela Europa via satellit. Kanalen är en blandning av SVT1 och SVT2.

SVT får konkurrens

SVT:s antennanläggning sedd från Gärdesgatan, oktober 2008.

Fram till 1980-talet var TV1 och TV2 de enda kanaler som tittarna kunde se i Sverige enligt svensk lag, med undantag för de som bodde nära något av Sveriges grannländer. Under 1980-talet började kabel-TV-näten byggas ut i Sverige och de anslutna fick möjlighet att se många utländska satellit-TV-kanaler. Några av de kanaler som gjorde entré var brittiska Sky Channel, BBC TV Europe, Super Channel, Eurosport och MTV Europe.

Den 31 december 1987 började den reklamfinansierade skandinaviska kanalen TV3 sända via London från satellit. Den nya kanalen var dock inte populär hos den socialdemokratiska regeringen och flera försök att stoppa sändningarna gjordes genom förslag till lagändringar om bland annat förbud mot parabolantenner. Alltså bröts SVT:s monopol på svensk television även om TV3 vid starten bara nådde en bråkdel av de svenska TV-hushållen. I och med detta återkom diskussionen om att införa reklam i marksänd television. Ett förslag som diskuterades var att tillåta reklam i TV2, men staten valde att upplåta ett tredje marknät åt en helt ny kanal. 1991 började TV4 att sända i marknätet och fick efter några år fler tittare än Kanal 1 och TV2, främst tack vare spelprogrammet "Bingolotto" med Leif "Loket" Olsson som drog den största publiken under stora delar av 1990-talet.

Under 1990-talet omorganiserades Sveriges allmänna rundradioverksamhet vid flera tillfällen. 1992 bestämde riksdagen att Sveriges Radio-koncernen skulle läggas ned. Lokal- och riksradion slogs ihop och övertog namnet Sveriges Radio. UR, SR och SVT blev tre fristående företag. 1994–1996 ägdes de tre företagen av varsin stiftelse. 1996 fattades ännu ett beslut om ändrad ägarbild vilket gjorde att de tre företagen skulle ägas av en gemensam stiftelse.

SVT organiserade även om inom företaget. Från den 1 januari 1996 upphörde de gamla Kanal 1 och TV2. Inga redaktioner eller distrikt hade längre en koppling till en särskild kanal. Kanalerna bytte namn till SVT 1 respektive SVT 2. I september 1997 sändes den första säsongen av Expedition: Robinson, en av SVT:s största succéer och mest omtalade program hittills.

Digital-TV och nischkanaler

"Gomorron Sverige" sänder från utomhusstudio i samband med kungliga bröllopet den 19 juni 2010. Programledare Marianne Rundström talar med förste hovmarskalken Lars-Hjalmar Wide

Den 1 april 1999 började SVT sända i det nya digitala marknätet. Den digitala nyhetskanalen SVT24 startade den 15 mars och följdes av fem regionala, digitala kanaler.

Vid årsskiftet 1999/2000 slutade vd:n Sam Nilsson efter en lång tid på posten. Han efterträddes av den nya vd:n Maria Curman samt programdirektören Mikael Olsson. Under år 2000 uppstod kontroverser kring SVT:s nya chefer. I december 2000 entledigades programdirektören Mikael Olsson och i maj 2001 entledigades också Maria Curman. I juni samma år utsågs Christina Jutterström till ny vd. I november utsågs Leif Jacobsson till programdirektör.

2000 organiserades nyhetsredaktionerna om. Rapport, Aktuellt och SVT24 slogs ihop till en gemensam, central nyhetsredaktion för de rikstäckande programmen.

Den 15 januari 2001 genomfördes omfattande tablåomläggningar i SVT. Många av nyhetssändningarna i SVT1 och SVT2 bytte kanal med varandra, bland annat flyttades Rapport klockan 19.30 till SVT1 medan Aktuellt 21 bytte till SVT2. Detta var ett led i omprofileringen de två kanalerna. SVT1 fick en bredare, SVT2 en smalare profil.

Samtidigt med nyhetsflytten bytte SVT också grafisk profil. Logotyperna från 1980-talets början ersattes av nya som formgivits av brittiska English & Pockett. I september flyttade de rikstäckande nyhetsprogrammen till en ny, gemensam studio. Även nyhetsprogrammen fick nya logotyper och vinjetter designade av samma företag.

Den 26 juni 2001 sänds SVT:s första direktsända nöjesprogram i bredbild i det markbundna digital-TV-nätet: Allsång på Skansen.

I början av 2002 lades de digitala regionala kanalerna – som under en tid haft ett knapert utbud på grund av minskade anslag – ner och ersattes den 14 januari evenemangskanalen SVT Extra. 2003 startade SVT två nya digitala kanaler: Barnkanalen och 24 som ersättning för SVT Extra och SVT24.

Den 25 juni 2003 sänds SVT:s första program med mångkanalljudsformatet Dolby Digital 5.1 i det markbundna digital-TV-nätet: Allsång på Skansen.

Mot slutet av 2003 skedde återigen en av SVT:s många omorganisationer av ekonomiska skäl. Att produktionen av "allmän-tv" (den produktion som inte är nyheter) skars ute i landet. Detta innebar att Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Norrköping blev "huvudproduktionsorter" med möjlighet till produktion i studio, medan Falun, Luleå, Sundsvall, Karlstad, Örebro och Växjö blev "produktionsorter" utan möjlighet till studioproducerad allmän-TV.

Den 27 september 2004 startade i samarbete med Utbildningsradion den nya Kunskapskanalen. Den sänds i samma digitala kanal som Barnkanalen, Kunskapskanalen på kvällstid, Barnkanalen på dagtid.

I februari 2005 lanserades kampanjen Fri television, som kom att bli SVT:s slogan under följande år. Uttrycket syftade till att programinnehållet är fritt från politiskt och ekonomiskt inflytande. Kampanjen och dess reklamfilmer blev väldigt omdiskuterade i medierna med både negativ och positiv kritik. Efter att några kampanjfilmer jämfört SVT:s fria television med mediesituationen i Vladimir Putins Ryssland och Silvio Berlusconis Italien, fick Sveriges regering ta emot diplomatiska noter från de kritiserade länderna.

Sveriges Televisions kanaler i kabelnät skyddas av den så kallade must carry-lagen sedan början av 1980-talet. Det är en lag som tvingar operatörerna att vidaresända SVT:s kanaler och TV 4:s huvudkanal. I mitten av 2005 skrevs ett avtal med Sveriges två största kabel-TV-distributörer dåvarande UPC och Com Hem om att dessa skulle börja sända Barnkanalen, Kunskapskanalen och SVT24 i det analoga grundutbudet. Tittarunderlaget för kanalerna ökade dramatiskt och blev i nivå med TV3 och Kanal 5.

TV-tittande i Sverige 2006:^{[källa behövs]}

  SVT

  MTG

  TV4-Gruppen

  SBS Broadcasting Group

  övriga

Den 5 november 2006 lämnade Christina Jutterström vd-stolen vid 67 års ålder. Hon efterträddes av Eva Hamilton.

Den 26 juni 2007 sänds SVT:s första direktsända nöjesprogram i HDTV i det markbundna digital-TV-nätet: Allsång på Skansen.

I januari 2007 fick SVT24 för tredje gången en ny profil med tillhörande lansering. Under kvällstid blev SVT24 en kanal med snabbrepriser av program från SVT1 och SVT2. Utbud anpassades speciellt för den yngre hälften av befolkningen. Dessutom lanserades en speciell nyhetssändning klockan 21.30 från Rapport med A-ekonomi och SVT-sporten.

SVT började med provsändningar i bildformatet 16:9 (widescreen) i april 1999 och övergick gradvis de följande åren att sända alltmer i bredbild istället för det gamla bildformatet 4:3. Från 1 januari 2007 blev 16:9 ett standardformat inom EBU, och således också i SVT.

Den 15 oktober 2007 började SVT1:s och SVT2:s programpresentation sändas i bredbild. Den 19 november 2007 gick nyhetsprogrammen över till bredbild och därefter sänds i stort sett allt nytt egenproducerat material i 16:9-formatet. Samma dag förändrades också nyhetsprogrammen Rapport tog över Aktuellts sändning klockan 18.00. Aktuelltsändningen 21.00 fick nytt utseende och ett uttalat större fokus på fördjupning med två ämnen som behandlades och övriga nyheter endast i rubrikform.

I april 2008 meddelades det att SVT skulle göra ytterligare neddragningar. All TV-produktion förutom nyheter centraliserades till Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå och läggs ner på övriga orter från 2009. Detta drabbar främst SVT Norrköping, men även exempelvis Falun, Växjö, Sundsvall och Karlstad. Anledningen som gavs var att SVT:s kostnader årligen ökar mer än dubbelt så mycket som anslagen.

Under 2008 sjösatte SVT:s ledning en ny "utbudsstrategi" där resurserna koncentreras på SVT1, SVT2 och Barnkanalen som blir företagets huvudkanaler. Kunskapskanalen och SVT24 blir kompletterande kanaler mestadels repriserar program från de andra kanalerna. Strategin implementeras fullt ut i augusti 2008 när man genomför tablåomläggningar under förkvällen mellan klockan 18.00 och 20.00. SVT1:s barnprogramsblock, Bolibompa och Bobster, flyttas till Barnkanalen, SVT2:s förkvällsprogram, med nyheter och Go'kväll, flyttas till SVT1 och i SVT2 skapas istället ett utrymme för exempelvis dokumentärer och en daglig frågesport.

Den 18 januari 2010 bytte SVT plats på Kunskapskanalen och SVT24, så att Kunskapskanalen började sända mellan 09:00-01:00. SVT24 blir enbart en kvälls- och nattkanal, som sänder repriser på kvällstid och Rapport med regionala nyheter under nattetid. SVT24 sänder mellan 20:00-05:30.

Den 5 mars 2012 sjösattes Sveriges Televisions nya design på SVT1, SVT2 och Kunskapskanalen. De hallåor som tidigare synts i bild försvann i samband med det här och ersattes endast med sin liveröst. Samma dag startade även "Nya Aktuellt" i SVT2.

Finansiering

Sveriges Television är ett av de så kallade public service-bolagen, vilka inkluderar även Sveriges Radio, Utbildningsradion, Radiotjänst och Sveriges Radio Förvaltnings AB. Detta innebar att företaget till skillnad från andra svenska TV-kanaler finansieras av TV-avgiften (ofta kallad TV-licensen) som alla hushåll med en TV-mottagare betalar.

År 2010 är radio- och TV-avgiften i Sverige 2 076 kronor om året eller 173 kronor i månaden och skall erläggas till Radiotjänst i Kiruna AB. TV-licensen är en avgift för innehav av TV-apparat och inte för tittande på program:

Tidigare fanns en bestämmelse om att avgift ej krävdes för en icke brukbar TV-mottagare: Skyldigheten att betala TV-avgift omfattar inte sådana TV-mottagare som på grund av sin konstruktion inte kan användas för att ta emot markbundna sändningar (1989 års lydelse). Genom att till exempel ta bort kanalväljare, klippa av nätsladd, på äldre mottagare ta bort ingångsstegets förstärkarrör etc kunde man slippa avgiften. Den första augusti 2005 togs (via SFS 2005:537) dock denna bestämmelse bort. Innehavet av mottagare som sådant skulle vara avgörande - något som var direkt ägnat att underlätta Radiotjänst tolkning av avgiftsskyldigheten^{[källa behövs]}. I lagen om TV-avgift finns också alltjämt en bestämmelse om att avgift ej skall utgå för mottagare som är varaktigt undanställda eller obrukbara (SFS 1989:41 1 kap 6§ mom 4) från och med det datum Radiotjänst meddelats om förhållandet.

År 2009 hade SVT en sammanlagd budget på 3,8 miljarder kronor. I sammanhanget kan det nämnas att konkurrenten TV4-gruppen samma år hade en omsättning på drygt 5,5 miljarder kronor med ett rörelseresultat om 495 miljoner kronor.

Oberoende

I och med att public service-bolagen finansierar sina verksamheter med TV-avgift är de visserligen inte beroende av annonsintäkter och skulle rent teoretiskt kunna bortse ifrån affärsmässiga argument som högsta möjliga tittarsiffror och därvid agera mer obundet, undgå risk för minskad bredd i utbudet etc. Den som vill finansiera sina sändningar via TV-avgifter är dock beroende av tillstånd från regeringen för sina sändningar (SFS 2009:1235), medan den som valt att finansiera sina sändningar på annat sätt kan bedriva sin verksamhet helt oberoende av regeringens omedelbara godkännande.

Kanaler

Den 25 augusti 2008 ändrades kanalernas struktur och utseende. Till senhösten 2010 startade SVT två nya kanaler i HD-format som kom att sända parallellt med SVT1 och SVT2.

• SVT:s huvudkanaler är
  • SVT1 – SVT:s ”huvudkanal” med evenemang, drama, nöje, nyheter och sport.
  • SVT1 HD – parallell sändning av SVT1 för HDTV–sändningar. Kanalen kan inte sända ut regionala nyheter ännu, utan sänder endast ABC, dvs. den sändning som går ut över Stockholm och Uppsala län.
  • SVT2 – program med mer dokumentärer, fördjupning och kunskap.
  • SVT2 HD – parallell sändning av SVT2 för HDTV–sändningar. Kanalen kan inte sända ut regionala nyheter ännu,utan sänder endast ABC, dvs. den sändning som går ut över Stockholm och Uppsala län.
  • SVTB – barnkanalen där Bolibompa har flyttat in och fått mer sändningstid.
  • Kunskapskanalen – som drivs i samarbete med Utbildningsradion.

• Dessutom finns
  • SVT24 – nyhets– och repriskanal.
  • SVT World – för svensktalande utanför Sverige (Tidigare SVT Europa).
  • SVT HD – testkanal för HDTV–sändningar.
  • SVT Play - Webb-TV kanal som endast sänder via nätet på adressen svtplay.se.

• SVT:s webbplats, svt.se, drivs för att ge tittarna ytterligare service utöver tv-programmen och brukar ofta nämnas som en egen kanal.

Program

SVT producerar program inom många genrer.

Fotograf från SVT.

Nyheter och samhälle

Nyheter står för en stor del av SVT:s utbud. Det första nyhetsprogrammet Aktuellt startade 1958. Rapport tillkom 1969. Samtidigt lade TV1 ned Aktuellt för att istället starta det nya kommenterande nyhetsprogrammet Nu!. Det blev ingen succé och Aktuellt återkom i ny tappning 1972. Sedan dess var Aktuellt och Rapport två helt skilda nyhetsorganisationer utan samverkan. Under 1990-talet utökades sändningarna, samtidigt som de båda organisationerna började samarbeta i viss utsträckning. År 2000 slogs Rapport och Aktuellt ihop med då nystartade SVT24 och bildade en enda nyhetsorganisation. De viktigaste sändningarna under kvällen är Rapport18 (klockan 18.00), Rapport 19.30 och Aktuellt21 (klockan 21.00). Rapport sänder kortare nyheter dygnet runt i de olika SVT-kanalerna. SVT24 hade under 2007-2008 en egen Rapport-sändning klockan 21.30

Den 19 november 2007 började SVT sända "nya Aktuellt" som innebar att tittarna kan följa med redaktionen på webben, genom s.k. öppen redaktion; programmet fick en ny studio samt att Jarl Alfredius (som den 1 oktober 2008 efterträddes av Lennart Persson) och Anna Hedenmo blev de två huvudprogramledarna. Programmet går nu endast kl. 21 varje söndag till fredag. På lördagar visas Rapport istället. Projektet Öppen redaktion lades ned i juni 2009, varvid redaktionen började att kommunicera med tittarna via Twitter istället. Fram till den 2 mars 2012 fortsatte Aktuellt som tidigare. Från den 5 mars 2012 görs Aktuellt om igen till att bli en nyhetstimme, likt den som var under perioden 2001-2003. Den s.k. "21:30-halvtimmen" försvinner och dessa program sänds istället efter nyhetstimmen. Nya programledare för Aktuellt blir Anna Hedenmo och Jon Nilsson samt Claes Elfsberg och Cecilia Garalde, där de två sistnämnda oftast synts i Rapport.

Play Rapport är SVT:s nyhetskanal på webben, vilket startade i april 2008. Från början var det tänkt med en huvudprogramledare, Claes Elfsberg, men flertalet andra SVT-profiler läser också upp inslagen. Kanalen kan antingen ses "passivt", med inslagen i den ordning redaktionen valt, eller "aktivt", genom att man klickar på det inslag som intresserar mest. Play Rapport innehåller nyheter från hela SVT, med mycket regionalt material. Kanalen nominerades till Svenska Designpriset 2008.

Samhällsredaktionen står även bakom satsningar som Faktum, Toppkandidaterna och Agenda.

I mars 2011 meddelade SVT att man lägger ned A-ekonomi, Gomorron Sveriges förmiddagsdel och Rapport kl 12.00, för att istället satsa på en nyhetswebb. Dessa lades ner till sommaren 2011.

Regionala program

De regionala nyhetsprogrammens sändningsområden

Det första regionala nyhetsprogrammet i svensk television, Sydnytt, startade 1970. Sedan dess har sändningarna utökats för att bli rikstäckande 1987. Då fanns det åtta nyhetsprogram. Genom klyvning av nyhetsregioner uppgår antalet regionala nyhetsprogram till elva sedan 2001. Den 25 februari 2008 startade SVT ytterligare sju regionala nyhetsprogram som delar upp de större nyhetsprogrammen i två sändningar. Huvudprogrammen sänder kl. 18.10 samt 22.15, men kl. 19.15 sänder regionerna varsin sändning.

• De stora regionala huvudprogrammen är:
  • Nordnytt,
  • Västerbottensnytt,
  • Mittnytt,
  • Gävledala,
  • Värmlandsnytt,
  • ABC,
  • Tvärsnytt,
  • Östnytt,
  • Västnytt,
  • Smålandsnytt och
  • Sydnytt.

• De sju mindre är:
  • Blekingenytt,
  • Hallandsnytt,
  • Jönköpingsnytt,
  • Västmanlandsnytt,
  • SVT Uppland,
  • SVT Gävledala/SVT Gävleborg och
  • Jämtlandsnytt.

Regionala program som inte är nyhetssändningar förekommer enbart sporadiskt.

Nöje

Allsång på Skansen.

SVT producerar många olika sorters underhållningsprogram. Det program som ses av flest är Melodifestivalen, den svenska uttagningen till Eurovision Song Contest vars final kan få över fyra miljoner tittare (enligt tittarmätningar från MMS). Andra långkörare som visas på fredagar och lördagar är Så ska det låta och På spåret. Allsång på Skansen visas under sommaren på tisdagar. Under 2008 blev Dansbandskampen en stor succé.

Drama

SVT är känt som en stark dramaproducent med en mer än 50-årig historia av otaliga produktioner och succéer bakom sig. Redan vid starten var detta en av de mest uppskattade genrerna. TV2-teatern var oerhört populär. Teaterprouktionerna har sedan dess ersatts av mer TV-mässiga produktioner, antingen långa eller korta serier eller enstaka program.

Ingmar Bergman, Lars Molin och en lång, lång rad av kända regissörer har varit verksamma i SVT-studiorna tillsammans med mängder av skådespelare.

Barnprogram

Ett barnprogramsblock kallat Bolibompa sänds dagligen klockan från 18.01 i SVTB, Barnkanalen. Sedan 2002 har SVT en särskild kanal för barnprogram som heter Barnkanalen. Bolibompa sänder även i SVT1 på helgmorgnar. Under sommar- och jullov visas barnprogram på morgonen mer frekvent i form av sommarlovsmorgon och jullovsmorgon.

I produktionen av barnprogram ingår alla slags genrer: nyheter för barn (Lilla Aktuellt), sport för barn (Lilla Sportspegeln), underhållning för barn (Lilla Melodifestivalen), fakta för barn, drama för barn med mera.

Julkalendern i SVT är en stark dramatradition som uppskattas av hela familjen. Det barnprogram som sänds på julaftonen, Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul, klockan 15.00 samlar också det hela familjen. Det är det mest populära programmet med en mångmiljonpublik.

Sport

Sportsändningar lockar stora tittarskaror. SVT sänder åtskilliga evenemang inom många grenar. Vilka grenar som tillägnas mest sändningstid varierar bland annat beroende av sändningsrättigheter. 2005 sändes mest ishockey, längdskidor, alpint och friidrott, 2006 var dock fotboll den gren som visades mest, eftersom SVT (tillsammans med TV 4) hade rättigheterna till fotbolls-VM.

I och med avmonopoliseringen ökade kostnaderna för sporträttigheter stort eftersom konkurrensen ökade och parterna bjöd över SVT:s bud. Detta innebar att många större turneringar togs över av kommersiella kanaler. En annan konsekvens av de ökade priserna på sporträttigheter är att sponsring av sportsändningar tillåtits. Sportsändningar och egenproducerade Eurovisionsprogram är de enda genrer där sponsring tillåts i SVT.

Det finns en tradition av att SVT har sänt de allra största internationella sportevenemangen: fotbolls-VM och olympiska spelen.

SVT visar även sportnyhetsprogrammet Sportnytt, veckokrönikan Sportspegeln och flera återkommande sportmagasin. Sportevenemang sänds i SVT1, SVT2 samt i SVT24.

Utländska program

SVT visar även ett internationellt programutbud. Cirka 70 procent av programutbudet brukar vara inhemskt och resten utländskt, men det varierar något år från år. De utländska programmen sänds som regel på originalspråket med svenska undertexter. Dubbning förekommer bland annat i program som riktar sig till barn och delvis även i dokumentärfilmer.

Minoritetsprogram

SVT sänder tre nyhetsprogram för minoriteter varje vardag: Uutiset på finska, Ođđasat på samiska och Nyhetstecken på teckenspråk. Det förekommer även barnprogram på finska, samiska, teckenspråk samt tornedalsfinska.

Företaget

Ägarstruktur

Företaget är ett aktiebolag som ägs av en stiftelse. Denna stiftelse har elva ledamöter utsedda av regeringen. Sveriges Television AB äger tillsammans med Sveriges Radio och Utbildningsradion företaget Radiotjänst i Kiruna AB, som administrerar TV-licensen.

Organisation

SVT är ett programbolag, vars främsta uppgift är att producera program från hela landet i ett brett utbud av olika genrer. Organisationen bygger på hur man organiserar och utvecklar programverksamheten.

Det sker ständiga förändringar för att effektivisera verksamheten. Så också under 2008 då en ny organisation med tre divisioner trädde i kraft den 1 september; Nyhetsdivisionen, Allmän-TV-divisionen samt Division SVTi (interaktiv).

SVT finns på följande orter: Eskilstuna, Falun/Leksand, Gävle, Göteborg, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kiruna, Luleå, Malmö, Norrköping, Skellefteå, Stockholm, Sundsvall, Sälen, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Vilhelmina, Visby, Västerås, Växjö, Örebro, Örnsköldsvik och Östersund

Studioorter med stora studior är Stockholm, Göteborg, Malmö samt Umeå. Övriga orter är antingen orter med en mindre nyhetsstudio eller rena redaktioner för nyheter.

Ledningsenheter för ekonomi, planering, kommunikation, HR med flera finns i Stockholm och stöder alla tre divisionerna.

Delar av personalen är anställd via bemanningsföretag, något som SVT:s VD Eva Hamilton i en kommentar till SVT:s intertidning VipåTV menar är en anställningsform som ger en större trygghet än springvikariat.

"Jag kan ibland känna, speciellt efter en sån här public service-dag,
att vi nästan tillhör någon sorts självförhärligande sekt. Det är väldigt
mycket public service och vi är så himla unika och jag kan känna att
det står mig lite upp i halsen."
—Eva Hamilton vid public service-dagen 2011.

Chefer vid Sveriges television

Innan SVT bildades fanns det kanalchefer. Nils Erik Bæhrendtz var chef för Sveriges Radio TV 1958–1968. Han efterträddes av Håkan Unsgaard som blev TV1-chef. Örjan Wallqvist blev TV2-chef när kanalen startade 1969.

När SVT blev ett självständigt bolag, fick de en egen chef. Vd:n utses av SVT:s styrelse.

• Magnus Faxén 1978–1981
• Sam Nilsson 1981–1999
• Maria Curman 2000–2001
• Christina Jutterström 2001–2006
• Eva Hamilton 2006–

Efter att Sam Nilsson slutade infördes ett tvådelat ledarskap med en programdirektör parallellt med vd:n. Eva Hamilton avskaffade programdirektören år 2007.

• Mikael Olsson, 2000–2000
• Leif Jakobsson, 2001–2007

Styrelse

SVT:s styrelseordförande utses av Sveriges regering, något som ibland kritiseras. Även övriga styrelsemedlemmar utses indirekt av regeringen genom Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR.

Styrelseordförande för SVT har varit:

• Anna-Greta Leijon, 1994–2000
• Allan Larsson, 2000–2005
• Lars Engqvist, 2005-2011
• Göran Johnsson, 2011-

Galleri

• 

  Sveriges Televisions entré från Oxenstiernsgatan i Stockholm, september 2008.

• 

  Utanför Studio 1 i TV-huset.

Se även

• TV-huset, Stockholm
• Kanalhuset
• Lista över TV-år
• TV-arkivet
• Lista över program i Sveriges Television

Referenser

Källor

• SVT:s historia i årtal
• Jan Gradvall, "TV! Nedslag i Sveriges Televions historia"
• Television i Sverige - Ägande och struktur - Arbetsdokument från Rådet för mångfald inom massmedierna, 1996

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Sveriges Television
  Bilder & media
• SVT.se - Officiell webbplats