Syldavien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Зылдaвыa
Zyldavja
ValspråkEih bennek, eih blavek
(Syldaviska: Här är jag, här stannar jag)
Nationalsång: ?
Huvudstad
(och största stad)
Klow
Officiellt språk Syldaviska
Statsskick Monarki
 -  statschef Muskar XII
 -  premiärminister Muskar XII
Självständighet 1127, 1275 
Area
 -  Totalt 547 030 km² 
 -  Vatten (%) 0,26 %
Befolkning
 -   års uppskattning 642 000 
 -  Befolkningstäthet 1.17/km² 
BNP (PPP) 2004 års beräkning
 -  Totalt ? (?)
 -  Per capita
Valuta Khor (?)
Tidszon CET (UTC +1)
Topografi
 -  Högsta punkt Zmyhlpatherna
 -  Största sjö Flechizaff-sjön, km²
 -  Längsta flod ?
Nationaldag Sankt Wladimirdagen
Landsnummer ??
Den syldaviska flaggan.

Syldavien, franska: Syldavie, är ett fiktivt landBalkan, i den tecknade serien Tintin av Hergé. Huvudstad är Klow, vilket betyder "den mångkulturella staden", och har 122 000 invånare. Detta land är omnämnt i fyra äventyr med Tintin; dessa är Det hemliga vapnet, Kung Ottokars spira, Månen tur och retur och Tintin och Hajsjön. Landet exporterar ett mineralvatten kallat Klow-vatten och har en spänd relation med Bordurien. Namnet Syldavien tros vara sammansatt av Transsylvanien och Moldavien. I Månen tur och retur landsätter de Tintin, Kapten Haddock, Milou, Professor Kalkyl, Dupondtarna och ingenjör Wolf som de första människorna på månen. Detta skedde från atomforskningscentret Sbrodj, vilket ligger i bergskjedjan Zmyhlpatherna. Flechizaff-sjön är en stor konstgjord sjö som förekommer i Tintin och Hajsjön, där en smugglarliga har gömt konstskatter. För att anlägga den dränktes en hel stad.

Syldavien är ett uppenbarligen centraleuropeiskt land med tydliga drag av Österrike men moskéerna på landsbygden för tankarna till Jugoslavien. Naturen har tydliga drag som liknar det f.d Jugoslavien. Det är mycket likt det inre av Serbien och Bosnien och Hercegovina. Slottet i Kropow har samtidigt tydligt böhmiska drag. Landet har en säkerhetspolis kallad Zekrett Politzs, förkortat Zepo, och man dricker bland annat rödvinet Szprädj.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Från 500-talet beboddes Syldavien av nomader av okänt ursprung. På 900-talet fördrevs dessa av turkarna som jagade upp dem i bergen och själva bosatte sig i de frodiga dalarna. 1127 kom nomaderna med Hveghi i spetsen ner och besegrade turkarna utanför huvudstaden Zilehorum. Hveghi blev kung Muskar, vilket betyder "den tappre" och Zilehorum döptes om till Klow. 1168 dog han och hans son blev Muskar II. Bordurien erövrade landet 1195. 1275 fördrev baron Almazout bordurierna på ett halvår och blev kung Ottokar (död 1298), som gav landområden till de adelsmän som hjälpt honom att segra och därmed grundlade Syldaviens regionindelning. Hans efterträdare var Ottokar II och Ottokar III. Under deras regeringsperioder ökade adeln sin makt och byggde stora fästningar. År 1360 kröntes Syldaviens kanske mest kände kung, Ottokar IV. Under honom blomstrade landet och han tog adelns makt från dem. En av adelsmännen, baron Staszrvich krävde kronan. Kungen ropade "Hämta den själv!" och baronen drog sitt svärd. Då slog kung Ottokar honom i huvudet med spiran och uttalade Syldaviens valspråk: "Eih bennek, eih blavek" (vilket i själva verket betyder 'här är jag, här stannar jag' på Bryssels flamländska dialekt). Därefter sade han: Spira, du har räddat mitt liv och ska nu vara Syldaviens heligaste relik. Och den kung som förlorar dig ska inte längre härska i Syldavien. I Kung Ottokars spira försöker Zyldav Zentral Revolutzionär Komitzät störta Muskar XII och ta makten, just genom att stjäla spiran. I Det hemliga vapnet använder landet kidnappning för att få tag på Kalkyls ljudvågsvapen.

Kända syldavier[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]