Symbiotisk stjärna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Symbiotisk stjärna, Symbiotiska stjärnor eller symbiotiskt stjärnsystem kan man finna i centrum av en nebulosa. Det är ett binärt stjärnsystem som liknar en dubbelstjärna. Det är inte en enskild stjärna utan är bestående av två stjärnor. Systemet är bestående av en kall röd jätte och en het vit dvärg. Den röda jätten har vanligtvis en massa som är ungefär som vår sol. Stjärnans radie däremot, är större och täcker hela jordens omloppsbana. Den vita dvärgen har en radie som kan jämföras med jordens och den har ungefär samma massa som den röda jätten.

Tillsammans bildar de en planetarisk nebulosa formad som ett timglas i ett timglas. En planetarisk nebulosa består av materia från stjärnor som slutligen når slutfasen av sina liv. Det symbiotiska stjärnsystemet är alltså en kortvarig process. Den sker endast under ett par decennier. På grund av den korta processen så är endast ett par hundra symbiotiska stjärnsystem kända. Eftersom detta sker när stjärnorna når den asymptotiska jättegrenen så kommer de att vara instabila. [1] en stjärna sker kärnreaktion. Det sker när väte under gravitationens tryck upphettas och bildar helium. När vätet då tar slut blir stjärnan instabil och börjar kasta ut stor del av sin massa ut i rymden.[2] Då när en annan stjärna, en vit dvärg kretsar kring den så kommer den att samla upp stor del av denna massa. Astronomer spekulerar om när tillräckligt mycket massa har samlats upp av den vita dvärgen kommer en kärnexplosion utvecklas och bilda en annan timglasformad nebulosa. [1] [3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] http://toottoot.com/star_he2-104.htm
  2. ^ http://illvet.se/fraga-oss/vad-ar-en-planetarisk-nebulosa
  3. ^ http://www.daviddarling.info/encyclopedia/C/CH_Cygni.html.