Symbol

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En symbol för månen.
En symbol för återvinning.
Vägskyltar använder ofta symboler.

Symbol, av grekiska symbolon - "tecken". En symbol är en representation av en (annan) sak, ett abstrakt begrepp, en idé eller egenskap.

Ett ord är exempelvis en symbol som refererar sin egen definition; alltså, det "står för" detta begrepp definierad som en konvention i ett givet språk. Bokstäver i ett fonetiskt alfabet, samt tecknen i andra skrivsystem är symboler, då dessa representerar ljud eller ord som de inte själva är. Matematiska symboler representerar på motsvarande sätt kvantiteter och operationer inom matematiken, och inom litteratur, konst samt naturvetenskap och religion finns en rik användning av symboler.

Om förhållandet mellan tecken, begrepp och referens har Ferdinand de Saussure skrivit, förklarat med den semantiska triangeln.

Begreppet symbol är ganska mångtydigt, och sättet på vilket en symbol representerar det den gör varierar. Exempelvis:

  • En ikonisk representation av en företeelse, såsom de små symboler som ofta används i en almanacka för att representera månens olika faser.
  • En konkret företeelse, eller snarare en ikonisk representation av denna företeelse, står för ett abstrakt begrepp som den delar en egenskap med. Exempelvis kan vågskålar stå för rättvisa (jämvikt är den delade egenskapen). Sådana symboler sägs vara indexikala till sin natur.
  • En konkret, uttryckligen fastställd, representation med indexikalt eller ikoniskt ursprung men som här används i en överförd betydelse, exempelvis tre kronor för det Sveriges ishockeylandslag och hammaren och skäran för kommunism. Även om symbolen här utgörs av en konkret bild måste den oftast förklaras för att kunna förstås.
  • En kulturellt betingad representation, så som exempelvis de flesta skrivna ord i ett språk är. Symbolen behöver här inte ha någon närmare relation till sin betydelse utan måste uttryckligen förklaras och läras in för att kunna förstås.
  • I somliga områden finns det system av noggrant definierade notationer som tjänar som stöd för minnet och för tänkandet, som instruktion för aktiviteter och som medel för kommunikation människor emellan, över tid och rum. Exempel: musikens noter, matematikens räkneverktyg, meteorologens kartor, kemistens formler, osv.[1]

Människans förmåga att använda och manipulera symboler för både konkreta och abstrakta begrepp framförs ofta som något som särskiljer henne från andra arter. Skillnaderna torde dock snarare ligga i graden av komplexitet på vår förmåga att använda och kombinera symboler än att använda symboler i sig. Djurförsök där man lär exempelvis apor att använda symboler i form av teckenspråk eller små kort med abstrakta figurer på, visar att åtminstone många primater ganska lätt kan lära sig en stor mängd symboler och göra en koppling mellan symbolen och dess betydelse.

Beteckningen symbolism används för att beteckna litterära och konstnärliga riktningar där användandet av symboler är speciellt påtagligt. Ordet används också för den uttydning av människors sätt att använda symboler som spelar en central roll inom psykoanalysen.

Religiösa symboler[redigera | redigera wikitext]

Människan använder sig av symboler för att åskådliggöra och förkroppsliga sin religiösa tro. Detta kan uttryckas i ord, bilder, tecken, klädsel, smycken eller olika ritualer. Denna teologiska ande genomsyrar det mänskliga samhällens sociokulturella och sociopsykologiska tillvaro i högsta grad. Det arkeologiska skapandet har kommit att spegla en del av det teologiska tänkandet. Inom kristendomen kännetecknar och symboliserar kyrkan den Kristna tron i allra högsta grad.[2]

Moskén med de skyhöga minareterna står för den muslimska trossamfundet. Synagogan med tolv fönster, symboliserar de tolv judiska stammarna.[3] Den enskilde människan begagnar sig av klädesplagg för att visa sitt förbund med sin religiösa tro. Prästen inom kristendomen, Imamen inom Islam och den Judiske Rabbinen utmärker sig med klädsel för att för visa sin särställning.

Kläder och symboler[redigera | redigera wikitext]

Kläder och olika stilar har alltid varit ett medel att visa samhörighet. Det är ingen slump att olika kulturer och subkulturer väljer att klä sig i liknande kläder, det blir symboler för samhörighet som tydligt syns och som inte alltid kräver förklaring. Medvetet eller omedvetet kommunicerar och uttrycker man sin identitet/ tillhörighet eller avståndstagande. Ens klädstil styrs även utifrån etnicitet, kön, religion, kultur och social tillhörighet.

Förutom att kläder och stil är ett sätt att uttrycka sin identitet och samhörighet så finns det klädkoder inom arbetslivet där kläderna tydligt visar status och var man står i hierarkin på arbetsplatsen. Inom näringslivet kan kostym, slips och välstruken skjorta uttrycka ambition och förtroende.

Inom sjukvården är klädernas symboliska värde väldigt tydligt. Här signalerar färger och kläder tydligt var man befinner sig rent kunskapsmässigt, auktoritet samt vilket ansvar man har. Sjuksköterskor har traditionellt sett färgglada kläder, det är tydligt vilka som är skötare och vilka som är läkare. Doktorer klär sig sterilt, i vita rockar med rak skärning. Dessa kläder symboliserar professionalitet, det är rent och det är dessa som är högst upp. Medan sjuksköterskors kläder är mjuka till färgen, enkla och syns lätt har läkarna vuxnare kläder i den meningen att det ska synas att de högst upp på stegen. [4]

Även inom militären symboliserar kläderna oerhört mycket. På uniformen syns tydligt vilken benämning de har och var i den hierarkiska trappen de befinner sig. [5]

Symboler för samhörighet[redigera | redigera wikitext]

Genom historiens gång har individer använt sig av olika symboler för att förstärka och framhäva gemenskapen samt samhörigheten för den grupp eller det kollektiv de är medlemmar av.

Exempelvis feminister använder sig av en symbol som representerar dem och deras åsikter, det bidrar även till att gemenskapen blir starkare bland gruppen och på så sätt blir allmänheten mer bekanta med symbolen och dess innebörd.[6]

Ungefär detsamma gäller Regnbågsflaggan som representerar homosexuella, transsexuella och bisexuella. Flaggan står för mångfald och stolthet och även för respekt och tolerans för medmänniskor. Flaggan har blivit en symbol för denna grupp av människor och är internationell.

Cancerforskningen runt bröstcancer har på senare år drivits av Rosa bandet kampanjen som bekämpar bröstcancer. Rosa bandet vill sprida kunskap om sjukdomen och öka medvetenheten. Rosa bandet har blivit en symbol för dem som stödjer kampanjen mot bröstcancer. [7]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://home.swipnet.se/pehrs/teckencit.htm
  2. ^ "Människan och hennes symboler" av Carl Gustav Jung
  3. ^ nationalencyklopedin
  4. ^ http://dalea.du.se/theses/?itemid=4647
  5. ^ http://sv.wikipedia.org/wiki/Milit%C3%A4ra_grader
  6. ^ http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/lang/feminism
  7. ^ http://www.cancerfonden.se/sv/rosabandet/om-rosa-bandet/om-rosa-bandet-2011/