Syrisk-katolska kyrkan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Syrisk-katolska kyrkan
Typ Katolsk delkyrka
Säte Beirut,  Libanon
Plats Främre orienten
Betjänad region Libanon, Syrien, Irak, Förenta staterna, Kanada, Frankrike, Sverige, Venezuela, Brasilien och Australien
Medlemmar 158 000[1]
Officiella språk Arameiska
Nyckelpersoner Syrisk-katolske patriarken av Antiokia Ignatius Josef III
Moderorganisation Katolska kyrkan

Syrisk-katolska kyrkan (syrianska: ܥܕܬܐ ܣܘܪܝܝܬܐ ܩܬܘܠܝܩܝܬܐ ʿīṯo suryoyṯo qaṯolīqoyṯo), eller syriansk-katolska kyrkan, är en östlig katolsk självbestämmande delkyrka i Levanten som står i full kyrkogemenskap med den romersk-katolska kyrkan under påvens ledning. Den tillämpar östliga riter, gemensamt med Syrisk-ortodoxa kyrkan. Deras överhuvud, syrisk-katolske patriarken av Antiokia Ignatius Joseph III, har sitt säte i Beirut, Libanon.

Kyrkan räknar omkring 192 300 medlemmar, varav 55 000 lever i diasporan, 30 000[2] i Libanon, 26 000 i Syrien, 1 300[3] i Israel, Jordanien och Egypten, samt 80 000 i Irak.

Anhängarna, syrisk-katoliker eller syriansk-katoliker, räknas inte sällan som en välutbildad grupp med framträdande företrädare i det kulturella och religiösa samhällslivet.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan räknar sina rötter tillbaka till den församling som aposteln Petrus grundade innan sin resa till Rom. Bibeln lär oss att det var i Antiokia som Jesu efterföljare för första gången kallades "kristna" (Apg 11:26).

När urkyrkan växte och organiserades i större enheter kom patriarken i Antiokia (dagens Antakya i Turkiet), att bli högste andlige ledare över det orientaliska stiftet som kom att sträcka sig från Medelhavet till Persiska viken.

Den syriska biskopen av Aleppo konverterade till katolicismen vid slutet av 1700-talet och år 1783 lämnade man officiellt den syrianska-ortodoxa kyrkan och anslöt sig till Katolska kyrkan. Den syrianska-ortodoxa kyrkan hade successivt försvagats och en fullständig union var väldigt nära. Den syrianska-ortodoxa kyrkan samlade sig dock och lyckades välja en egen patriark. Den syrianska-katolske patriarken blev tvungen att fly till Bagdad och sedan till Libanon, till följd av att den syrianska-ortodoxa kyrkan uppmanat de turkiska myndigheterna att arrestera den syrianska-katolske patriarken. År 1830 erkändes den syrianska-katolska kyrkan av den turkiska regeringen och då kunde patriarken återvända till Aleppo.[3]

Mer än hälften av de 75 000 syrianska katolikerna mördades av turkar och kurder under det Syrianska/Arameiska folkmordet.

Två syrianska-ortodoxa biskopar i Indien konverterade till den katolska kyrkan år 1930 och bildade den unierade syro-malankariska kyrkan, som är en systerkyrka till den syrianska-katolska kyrkan. Den unierade syro-malankariska kyrkan har cirka 310 000 medlemmar i två stift och leds av ärkebiskopen av Trivandum, Cyril Basileios Malancharuvil.[3]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser och fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.cnewa.org/source-images/Roberson-eastcath-statistics/eastcatholic-stat10.pdf
  2. ^ L'EGLISE SYRIAQUE CATHOLIQUE
  3. ^ [a b c d] Martling, Carl Henrik (2000), ”Gud i Orienten” s. 198 f.