Syrisk-katolska kyrkan
| Syrisk-katolska kyrkan | |
|
|
| Typ | Katolsk delkyrka |
|---|---|
| Säte | Beirut, |
| Plats | Främre orienten |
| Betjänad region | Libanon, Syrien, Irak, Förenta staterna, Kanada, Frankrike, Sverige, Venezuela, Brasilien och Australien |
| Medlemmar | 158 000[1] |
| Officiella språk | Arameiska |
| Nyckelpersoner | Syrisk-katolske patriarken av Antiochia Ignatius Josef III |
| Moderorganisation | Katolska kyrkan |
Syrisk-katolska kyrkan (syriska: ܥܕܬܐ ܣܘܪܝܝܬܐ ܩܬܘܠܝܩܝܬܐ ʿīṯo suryoyṯo qaṯolīqoyṯo), är en katolsk delkyrka med ursprung i Levanten i full gemenskap med Påven i Rom och därmed Katolska kyrkan, men med riter gemensamt med Syrisk-ortodoxa kyrkan. Deras överhuvud, syrisk-katolske patriarken av Antiochia Ignatius Josef III har sitt säte i Beirut.
Kyrkan räknar omkring 192 300 medlemmar, varav 55 000 lever i diasporan, 30 000[2] i Libanon, 26 000 i Syrien, 1 300[3] i Israel, Jordanien och Egypten och 80 000 i Irak.
De syrisk-katolska är en välutbildad grupp som innehar en framträdande roll i det kulturella och religiösa livet.[3]
Historia [redigera]
Kyrkan räknar sina rötter tillbaka till den församling som aposteln Petrus grundade innan sin resa till Rom. Bibeln lär oss att det var i Antiokia som Jesu efterföljare för första gången kallades "kristna" (Apg 11:26).
När urkyrkan växte och organiserades i större enheter kom patriarken i Antiokia (dagens Antakya i Turkiet), att bli högste andlige ledare över det orientaliska stiftet som kom att sträcka sig från Medelhavet till Persiska viken.
Den syriska biskopen av Aleppo konverterade till katolicismen vid slutet av 1700-talet och år 1783 lämnade man officiellt den syrisk-ortodoxa kyrkan och anslöt sig till Katolska kyrkan. Den syrisk-ortodoxa kyrkan hade successivt försvagats och en fullständig union var väldigt nära. Den syrisk-ortodoxa kyrkan samlade sig dock och lyckades välja en egen patriark. Den syrisk-katolske patriarken blev tvungen att fly till Bagdad och sedan till Libanon, till följd av att den syrisk-ortodoxa kyrkan uppmanat de turkiska myndigheterna att arrestera den syrisk-katolske patriarken. År 1830 erkändes den syrisk-katolska kyrkan av den turkiska regeringen och då kunde patriarken återvända till Aleppo.[3]
Mer än hälften av de 75 000 syriska katolikerna mördades av turkar och kurder under det assyriska/syrianska folkmordet.
Två syrisk-ortodoxa biskopar i Indien konverterade till den katolska kyrkan år 1930 och bildade den unierade syro-malankariska kyrkan, som är en systerkyrka till den syrisk-katolska kyrkan. Den unierade syro-malankariska kyrkan har cirka 310 000 medlemmar i två stift och leds av ärkebiskopen av Trivandum, Cyril Basileios Malancharuvil.[3]
Denna artikel om Katolska kyrkan eller katolicism är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.Externa länkar [redigera]
Referenser och fotnoter [redigera]
- ^ http://www.cnewa.org/source-images/Roberson-eastcath-statistics/eastcatholic-stat10.pdf
- ^ L'EGLISE SYRIAQUE CATHOLIQUE
- ^ [a b c d] Martling, Carl Henrik (2000), ”Gud i Orienten” s. 198 f.
