Syrisk-ortodoxa kyrkan
| Syrisk-ortodoxa kyrkan | |
 Emblem | |
| Grundare | Petrus (traditionellt) |
| Självständighet | cirka 40, åtskild från Antiokias kyrka sedan 518 |
| Erkänt | |
| Patriark | Ignatius Aphrem II |
| Huvudkvarter | Antiochia vid Orontes (tidigare) Damaskus,  Syrien
|
| Territorium | Syrien Libanon Israel Turkiet Irak Iran
|
| Utbredning | Östra Medelhavsområdet USA Kanada StorbritannienVästeuropa Sydamerika  Australien
|
| Språk | Syriska (liturgiskt) Arameiska (liturgiskt) Turoyo Arabiska Turkiska Engelska Malayalam Nederländska Svenska Tyska |
| Anhängare | 5,6 miljoner Tomaskristna,[1] 1 000 000 runtom i världen,[2][3][4] med cirka 300 000 i diaspora (80 000 i USA[5] 80 000 i Sverige,[6] 70 000 i Tyskland.) |
| Webbplats | |
Syrisk-ortodoxa kyrkan (syriska: ܥܕܬܐ ܣܘܪܝܝܬܐ ܬܪܝܨܬ ܫܘܒܚܐ, ʿīṯo suryaiṯo ṯrišeṯ šubḥo), en av de icke-chalcedonensiska orientaliskt ortodoxa kyrkorna. Kyrkan avvisar de kristologiska läror som fastställdes vid kyrkomötet i Chalcedon år 451.
Tidigare även benämnd jakobitisk efter en av dess främsta företrädare och biskopar, Jakob Baradaeus, som anses ha räddat kyrkan från förfall. Jacob är ett av de viktigaste helgonen och personligheterna inom syrisk-ortodoxa kyrkan. Kyrkan gör anspråk på att vara apostolisk och att ha aposteln Petrus som sin första patriark. Huvudsätet för kyrkan var ända tills våra dagar Antiokia (i dagens Turkiet).
Historia
Kyrkans historia går tillbaka till biblisk tid och församlingen i Antiochia som var en av de första och viktigaste utanför Palestina. Med tiden blev även Edessa en av den syriska kristenhetens huvudstäder. Efter den arabiska erövringen, korstågen, mongolernas erövringar och den turkiska folkvandringen reducerade kyrkan kraftigt i antal. Förföljelser i det moderna Turkiet har lett till att de allra flesta idag utvandrat till Europa och USA. Totalt finns det ungefär ett par miljoner syrisk-ortodoxa kristna assyrier/syrianer med rötter i Mellanöstern kvar i världen.[7] Av dem bor ca 80 000 enligt siffror från 2007, i Sverige (främst i Södertälje, Västerås, Örebro, Jönköping, Linköping, Norrköping, Göteborg och Stockholm).[8]
Sedan år 1665 finns även en grupp syrisk-ortodoxa, med drygt två miljoner troende i Indien, en del av de syriska kristna i Indien anslutit sig efter en schism med romersk-katolska kyrkan och kallas syro Malabar (se tomaskristna).[källa behövs] Sedan början av 1900-talet är de uppdelade i två samfund.
Högsta ledning är patriarken av Antiochia, residerar sedan 1960 i Damaskus, och den Heliga synoden (kyrkans ärkebiskopar).
Syrisk-ortodoxa i Sverige
Till Sverige kom de första syrisk-kristna invandrarna år 1967 från Libanon. De är organiserade i Assyriska riksförbundet och Syrianska riksförbundet. Benämningarna assyrier och syrianer är föremål för en het konflikt som lett till att delegationer från Damaskus varit tvungna att åka till Sverige för att medla. I praktiken finns det två syriskt-ortodoxa stift i Sverige.
- Det syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Skandinavien.
- Patriarkaliska ställföreträdarskapet för Syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige.
Det syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Skandinavien har ett tjugotal församlingar i Sverige, och det Patriarkaliska ställföreträdarskapet för Syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige har också ett tjugotal församlingar.
Kyrkan har omkring 50 präster samt två biskopar som residerar i Södertälje.[9] Syrisk-ortodoxa kyrkan har vid flera tillfällen fått uppmärksamhet i svenska medier, bland annat för assyriska/syrianska namnkonflikten mellan assyrier/syrianer, flickan Samiras påstådda helbrägdagörelser och för begravningen av en biskop som skedde genom att man murade in honom i väggen i en kyrka, vilket är vanligt efter Syriskt kristen tradition.
Se även
- Sankt Petrus och Paulus kyrka, Hallunda
- Sankt Matti och Sankt Behnam, Huddinge
- Ortodoxa kyrkan
- Orientaliskt ortodoxa
- Assyrier/syrianer
Källor
- ^ Gall, Timothy L. (ed). Worldmark Encyclopedia of Culture & Daily Life: Vol. 3 – Asia & Oceania. Cleveland, OH: Eastword Publications Development (1998); pg. 720–721. [1]
- ^ Adherents.com
- ^ Bishop, Peter & Michael Darton (editors). The Encyclopedia of World Faiths: An Illustrated Survey of the World's Living Faiths. New York: Facts on File Publications (1987); pg. 85. [2]
- ^ AINA Estimates Arkiverad 13 oktober 2013 på WebCite
- ^ Spence, Hartzell. The Story of America's Religions; New York: Holt, Rinehart and Winston (1960) [första tryckningen, 1957]; pg. 117. [3]
- ^ "Religionswissenschaftlicher Medien- und Informationsdienst e.V. " [REMID: Religious Studies Media and Information Service, Marburg, Germany]; web page: "Informationen und Standpunkte " (läst 2 augusti 1999). [4]
- ^ http://www.adherents.com/Na/Na_622.html
- ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_411397.svd
- ^ http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/10/C3/BC/wkr0011.pdf
Nya Testamentet har enligt den Syrianska kyrkan endast 22 böcker. Saknas gör Andra Petrusbrevet, de andra och tredje Johannesbreven, Judas brev och Johannes uppenbarelse.