Tärnmås
| Tärnmås Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning | Lari |
| Familj | Måsfåglar Laridae |
| Släkte | Xema Leach, 1819 |
| Art | X. sabini |
| Vetenskapligt namn | |
| § Xema sabini | |
| Auktor | (Sabine, 1819) |
| Synonymer | |
|
|
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Tärnmås (Xema sabini) är en arktisk mås som numera förs som ensam art till släktet Xema, men som tidigare förts till det större släktet Larus.
Innehåll |
Utseende [redigera]
Tärnmåsen har proportioneligt mycket stora vingar till en liten kropp. Den har ett litet huvud och en ganska klen näbb. Den är cirka 30-36 centimeter långa och har ett vingspann på mellan 80 till 87 centimeter. Arten är lätt att känna igen genom dess slående trefärgade vingmönster. Den adulta fågeln har ljusgrå rygg och vingtäckare och svarta yttre handpennor och vita inre. Bröstet och undersidan av kroppen och vingarna är vit. Stjärten är vit och kluven. Den har en svart näbb med gul näbbspets. På sommaren har den adulta fågeln gråsvart huvud och vit nacke men på vintern är har den istället ett vitt huvud med svartgrå nacke.
Ungfåglar har ett liknande trefärgat vingmönster, men de gråa partierna är mer brunfärgade, och stjärtspetsen har ett svart band. Huvudet är gråbrunt och den har ett gråbrunt parti som går från nacken ned över sidan av bröstet. Tärnmåsen anlägger adult fjäderdräkt efter två år.
Utbredning [redigera]
Den häckar i Arktis och har cirkumpolär utbredning genom nordligaste Nordamerika och Eurasien. Den är flyttar söderut på hösten och större delen av populationen övervintrar till havs i norra Stilla havet, men Grönlands bestånd av fågeln korsar Atlanten och övervintrar utanför nordvästra Europa. Den är sällsynt i Sverige men observeras varje år på Västkusten, mest under hösten.
Ekologi [redigera]
Tärnmåsen häckar på kuster och tundra och lägger två eller tre ägg i ett bo på marken. Utanför häckningssäsongen lever den mest till havs. Den äter många sorters mestadels animalisk föda.
Namn [redigera]
Det vetenskapliga namnet sabini gavs efter den engelske vetenskapsmannen Sir Edward Sabine av hans bror Joseph Sabine som var den ornitolog som beskrev tärnmåsen.
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ BirdLife International 2009 Xema sabini . Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 2012-05-01.
Källor [redigera]
- Sabine's Gull i engelskspråkiga Wikipedia 19 september 2005
- Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (utgåva andra upplagan). Stockholm: Norstedts. Sid. 234-235. ISBN 91-1-913142-9