Tätört

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tätört
Pinguicula vulgaris 150506.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Plisterordningen
Lamiales
Familj Tätörtsväxter
Lentibulariaceae
Släkte Tätörtssläktet
Pinguicula
Art Tätört
P. vulgaris
Vetenskapligt namn
§ Pinguicula vulgaris
Hitta fler artiklar om växter med

Tätört eller vanlig tätört (Pinguicula vulgaris = Penguicula vulgaris) är en växtart i familjen tätörtsväxter. Tätört är en s.k. köttätande växt och trivs på fuktiga, gärna kvävefattiga jordar. Det påstås ofta att tätört kan användas för tillverkning av långmjölk (tätmjölk), det beskriver t ex Carl von Linné i Flora_Lapponica "Norrlänningarnes kompakta mjölk eller Tätmjölk, af andra kallad Sätmjölk, är ett af Lapplands nybyggare och ännu mer i Västerbotten samt i nästan hela det öfriga Norrland mycket nyttjadt slag af mjölk, som erhålles på följande sätt: några färska, nyss plockade Pinguicula-blad, af hvilken art som helst, läggas i en sil, och den nyss mjölkade, ännu ljumma mjölken hälles däröfver". Men alla moderna försök att återupprepa detta har misslyckats.[1][2][3] och man har inte heller kunnat finna några Lactococcus lactis (som används vid fermentering av långmjölk) på bladen av tätört[4][5], så detta är en form av faktoid.[6] Däremot så innehåller tätört proteolytiska enzymer som bryter ned de fångade insekterna, och dessa enzymer kan användas som vegetabilisk ostlöpe.[7]

Dialektala namn [8][redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt Anteckning

faitnackä Gotland
fetört
göja
hårgula Namnet kommer därav, att växten använts för att bleka hår.
Resultatet blir gulaktigt.
lisla
slätkyrgras Dalarna
smörört
sätört
tjätt (tjett) Jämtland
tjättgräs Västerbotten
täta Dalarna
täte NorrbottenNärke
vipefett, vippfett GötalandSvealand

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Furuset, K. (2005). ”Tettegras og tettemelk.”. Naturen 129 (5): sid. 206-214. 
  2. ^ Furuset, K. (2008). ”The role of butterwort in butterwort ropy milk.”. Blyttia 66: sid. 55-62. 
  3. ^ Sopp O. (1917). Surmelk. Kristiania: Olaf Norli. 
  4. ^ Nilsson, G. (1950). ”Något om bakteriefloran i den svenska tätmjölken.”. Svenska mejeritidningen 42: sid. 411-416. 
  5. ^ Nilsson, B. & Nilsson, G. (1958). ”Studies concerning Swedish ropy milk.”. Archiv für Mikrobiologie 31 (1): sid. 191-197. 
  6. ^ ”Hexmasters Faktoider”. http://www.faktoider.nu/cgi-bin/visa.cgi?sida=pinguicula.html&m=1&q=t%E4t%F6rt. Läst 8 april 2014. 
  7. ^ Furuset, K. (2008). ”The role of butterwort in butterwort ropy milk.”. Blyttia 66: sid. 55-62. 
  8. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1867/Malmö 1962, s 738 [1]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]