Töcksfors

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°30′N 11°50′Ö / 59.500°N 11.833°Ö / 59.500; 11.833
Töcksfors
Tätort
Töcksmarks kyrka.
Töcksmarks kyrka.
Land  Sverige
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Årjängs kommun
Församling Töcksmarks församling
Koordinater 59°30′N 11°50′Ö / 59.500°N 11.833°Ö / 59.500; 11.833
Area 191 hektar
Folkmängd 1 158 (2010)
Befolkningstäthet 6,06 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 5848
Töcksfors läge i Värmlands län
Red pog.svg
Töcksfors läge i Värmlands län
SverigesLän2007Värmland.svg
KällaSCB: SCB

Töcksfors är en tätort i Årjängs kommun, Värmlands län, kyrkbyn i Töcksmarks socken och centralort för kommunens västra delar. Töcksfors är beläget fem kilometer från norska gränsen, drygt nio mil från Oslo och tolv mil från Karlstad.

Orten präglas av gränshandeln från inresande norrmän. Det finns också många industrier inom bland annat armatur-, precisions[1]- och pappersbranscherna.[2][3] Ortens befolkning har ökat de senaste åren. Från 2005 till 2010 ökade tätortens befolkning med 96 personer till 1 158 invånare. Sedan år 2000 har samtidigt församlingen vuxit med 335 personer eller 22 procent till 1 846 invånare (2013).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Området kring bruket i Töcksfors vid den nuvarande nedre slussen efter ett träsnitt från 1865.
Töcksfors har långa industritraditioner. Så här såg det ut vid den gamla sågen och kraftverket vid Foxen på 1870-talet.
Töcksfors är vackert beläget vid Dalslands kanal. Här ses delen strax söder om Övre slussen med den gamla kvarnen som numera är pub och kafé.
Båtar vid Övre slussen, Dalslands kanal. Delen Töcksfors kanal byggdes 1911-15. Vattenleden är sammanlagt 21 km lång. I bakgrunden restaurang Waterside.
Slussning pågår i Nedre slussen i Töcksfors som med sina 7,5 meters nivåskillnad är den högsta enskilda slussen i hela kanalsystemet.


Töcksmark omtalas första gången 1344 och skrevs då Tygsmork. Namnet kommer från sjönamnet Töck, som betyder "tjock" och syftar på dimma.

Området har dock varit bebott under mycket längre tid än så. Det visar de många fornfynden som har gjorts. Bland annat på ön Hästholmen i sjön Foxen/Stora Le där en boplats upptäckts där man påträffat, förutom avslag och föremål av flinta, bland annat dekorerad keramik och brända djurben från bäver, älg och fisk. Benen från älg har kunnat dateras till omkring 3500-3000 f Kr. Den påträffade keramiken visar sig komma från minst nio olika kärl från den så kallade Trattbägarkulturen. Fynd av sådan keramik är ovanlig i Värmland och är bara känd från ytterligare en plats i länet, nämligen från Bryngelsbyn i Töcksmark. [4]

På flera öar i den norra delen av Stora Le har även hällmålningar från stenåldern upptäckts. Alla är förlagda på tämligen svårtillgängliga platser på branta bergstup invid sjöar. Samtliga målningar är målade med en rödockrafärg som framställdes genom att man blandade bränd rödockra (hematit) med ett bindemedel i form av fett, blod, ägg, eller saliv. Det vanligaste hällmålningsmotivet är djurfigurer. Bland dem är älgar vanligast, men det förekommer även renar, hjortar, samt även björnar och ormar. Men även människomotiv förekommer, skriver Värmlands museum på sin hemsida.

2006 genomförde Riksantikevarieämbetet en större utgrävning av en bronsåldersgrav i Ärttjärn. Så här skriver man i sin rapport: "Fornlämningen bestod av en rektangulär samt två mindre kvadratiska jord- fyllda stensättningar. Gravmiljön låg på krönet av en bergsavsats från vilken man har en vidsträckt utsikt över det av kuperade skogsbygder och långsmala sjöar så präglade landskapet. Begravningen i det största gravmonumentet är genom C14-metoden på brända ben daterad till yngre bronsålder, 760–370 före Kristus. Monumentet innehöll i botten ett benlager som låg över en flat häll. Inför begravningen hade marken kring gravgömman preparerats med kraftigt rödfärgad jord. Den röda jorden är naturligt färgad men har inte bildats på platsen. Istället har den hämtats till platsen för att användas i en begravningsritual. Att lägga ockra i gravar förekommer i de nordiska sammanhangen framförallt under stenålder och gravsedvänjan är som ovan nämnts, inte tidigare belagd i den yngre bronsålderns gravar."

Under medeltiden börjar de första kyrkorna i trakten att byggas. Det bevisar bland annat dopfunten i Töcksmarks kyrka som härstammar från 1200-talet. Bygden var dock mycket fattig och krig och fejder mellan Sverige och Norge (under danskt styre) ledde under 1500- och 1600-talen till att gränsbyarna på svensk sida flera gånger brändes ned. Det skedde bland annat i samband med den så kallade Gyldenløvefejden 1675-1679. Den fick sitt namn av Ulrik Frederik Gyldenløve som var ståthållare i Norge 1664-99. Han ledde framgångsrikt de norska trupperna som intog Bohuslän under det skånska kriget 1675-79 och man gick alltså även in och skövlade och brände hus och gårdar i Värmland. Det skedde längs stora delar av gränsområdet.

Töcksfors bruk[redigera | redigera wikitext]

Töcksfors anlades som järnbruk av regementsskrivaren Anders Atterberg (1747–1824) omkring 1796. Järnbruket fick privilegier 1797 för manufakturverk med knipphammare samt två spikhammare under namnet Tyxmarks manufacturverk. Bruket utvidgades 1831 med stångjärnssmide. Orten utvecklades snabbt och som kuriosa kan nämnas, att ett kungligt brev redan den 29 maj 1811 lämnade bifall till inrättandet av en friköping vid Töcksmarks kyrka. Planerna fullföljdes dock icke. Bland senare ägare till bruket kan brukspatron Carl Sandelin och den kända värmländska bruksfirman Wallroth & Wahlund nämnas. Firmans förvaltare Elof Lagrelius köpte senare bruket för att år 1870 överlåta det till det då nybildade Töcksfors Aktiebolag.

Midsommaraftonen 1871 lades järnhanteringen ned, och istället började man omgående att anlägga ett träsliperi vilket stod färdigt 1873. Hånsfors träsliperi, beläget ett par kilometer längre västerut, nära norska gränsen, anlades samtidigt som Töcksfors. Lagrelius byggde även upp en ångsåg i Töcksfors.

Töcksfors AB drabbades av den nedgång i konjunkturen som kom ett par år därefter. Dödsstöten kom den 11 september 1877 då en brand bröt ut i ett torkskåp på övre våningen i sliperibyggnaden i Töcksfors. Träsliperiet brann ned till grunden och Töcksfors AB gick senare under året i konkurs. Lagrelius måg, brukspatron J. N. Biesèrt, köpte de båda bruken 1880 och återuppbyggde det brunna sliperiet vid Töcksfors. Under Biesèrts ledning moderniserades och utvidgades rörelsen. Bland annat förvärvades det förr så betydande Lennartsfors järnbruk 1885 och år 1897 utbyggdes Hånsfors bruk med ett modernt pappersbruk.

År 1912 köptes bruken i Töcksfors och Hånsfors av Uddevallabaserade Sannes Söners AB. Den 23 januari 1922 drabbades åter Töcksfors av en eldsvåda och träsliperiet brann ned till grunden. Driften hade då legat nere i ett halvår och det var tveksamt om fabriken skulle byggas upp. Massafabriken återuppfördes emellertid, och var därefter i drift till 1950. Ungefär samtidigt nedlades också Hånsfors bruk.

Dramatiken under andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Eftersom Töcksfors är beläget bara drygt fem kilometer från norska gränsen längs dåvarande Riks-9:an förlades ett stort antal soldater i området för att försvara Sverige mot ett eventuellt tyskt angrepp. Stridsvagnshinder byggdes liksom mängder av underjordiska fort och befästningar. Läget var spänt, men lyckligtvis behövde aldrig någon soldat ta till vapen. Några dagar efter att Tyskland ockuperat Norge i april 1940 valde den norske generalen Carl Johan Erichsen som var ansvarig för försvaret av Östfold att kapitulera och gå över gränsen till Töcksfors där hans 5 000 man avväpnades.

Många norrmän flydde även över gränsen längs de olika flyktingrutterna som i stor utsträckning startade i Oslo och gick genom skogar och över sjöar. Många gränsbor, både norrmän och svenskar riskerade sina liv för att rädda både judar och motståndsmän som behövde ta sig över till Sverige när de ställde upp som gränslotsar. En av de livligast trafikerade rutterna slutade hos Rut och Paul Edvinsson på Römungsnäset strax innanför gränsen i Östervallskog nordväst om Töcksfors. En hel del kurirer vandrade även över gränsen, bland annat med budskap till och från den norska legationen i Oslo.

Töcksfors utveckling under senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet[redigera | redigera wikitext]

När verksamheten vid de två bruken nedlades 1950 innebar det ett svårt slag för orten, och först i början av 1960-talet kom en vändning med en del nya industrier, bland andra TVAB (Töcksfors Verkstads AB). Den utvecklingen har sedan fortsatt med företag som Wermland Mechanics (precisionsplåttillverkning), Nokalux (tillverkning av armaturer) och Norbag (påstillverkning). Även flera norska företag som Flexit (tillverkning av ventilationsutrustning), Probad (tillverkning av våtrumsmoduler) och Askim Stenindustri (tillverkning av bl a bänkplattor till kök) har etablerat sig i Töcksfors under de senaste åren. De många tillverkningsföretagen har satt orten på kartan med sin Gnosjöanda. De senaste åren har alltså även handeln växt kraftigt och tack vare gränshandeln har Töcksfors numera inte mindre än fem större livsmedelsbutiker samt två köpcentrum.

Det finns även ett antal butiker i centrum samt flera matställen varav två, Restaurang Waterside och Café Kvarnen, ligger alldeles intill Dalslands Kanal. För den som vill övernatta i Töcksfors finns Gränshotellet som kom till redan på 1930-talet som Järnvägsmännens semesterhem, vandrarhemmet Turistgården, Töcksfors Rumsuthyrning mitt i centrum samt Sandvikens Camping som även har ett tiotal stugor.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Töcksfors 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
413
1965
  
498
1970
  
667
1975
  
821
1980
  
785
1990
  
1 041 173
1995
  
927 177
2000
  
929 181
2005
  
1 062 181
2010
  
1 158 191

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Samhället, som passeras utmed E18, ligger i ett varierat landskap med skogar, sjöar och områden med öppet landskap vid Dalslands kanals nordligaste del. I Töcksfors finns det två slussar med totalt 10,1 meters nivåskillnad vilka leder upp till sjön Töck som är belägen 110,2 meter över havet. Detta är Sveriges högst belägna sjö- och kanalled som har förbindelse med havet. En gästhamn finns i Sandviken, som ligger i den norra änden av sjön Stora Le (den 19:e största i landet) vilken sträcker sig både in i Norge och cirka 70 kilometer söderut till Dals Ed i Dalsland. Väster om Töcksfors längs gränsen mot Norge stiger terrängen från dryga 100 meter och når som högst närmare 300 meter över havet.

Töcksfors shoppingcenter består av 45 butiker och är 33 000 kvadratmeter stort.
Nya E18 mellan Hån och Töcksfors invigdes 2008.

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

I Töcksfors ligger ett 33 000 kvadratmeter stort köpcentrum inriktat på gränshandlande norrmän som invigdes av kung Carl XVI Gustaf i oktober 2005. En utbyggnad med 5 000 kvadratmeter öppnades i mars 2013 och i nästa etapp med start 2014 väntar ytterligare närmare 10 000 kvadratmeter. Dessutom håller ytterligare ett handelsområde, Lindudden, på att anläggas som planeras få en handelsyta på 58 000 kvadratmeter. Första etappen, 22 500 kvadratmeter, invigdes i slutet av mars 2012.

Flera nya sjönära bostadsområden planeras i Töcksfors, bland annat på Prästnäset där det ska uppföras 50 villor och 40 lägenheter. 20 av dem står redan klara och villabyggandet är i gång. Även i centrum ska det byggas nya flerfamiljshus med 22 respektive 20 lägenheter och i Ärttjärn strax utanför Töcksfors ska det också etableras ett stort område med nya bostäder. Centrumhandeln fick ett nytillskott under våren 2012 då Konsum Värmland etablerade en ny butik vid torget där även Posten och ett kafé finns.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Töcksfors handelspark invigdes 2012.

En ny tre- och fyrfilig sträcka av E18 mellan Töcksfors och Hån invigdes 29 september 2008. Det innebär att hela den 5,5 kilometer långa sträckan mellan Töcksfors och norska gränsen är tre- eller fyrfilig vajerväg. E18 på norska sidan mot Oslo byggs ut kontinuerligt till motorväg. Sommaren 2014 skall den 7,7 kilometer långa etappen från Momarken (Mysen) och österut till Härland stå klar. Under vårvintern startade även motorvägsbygget från Spydeberg och cirka 7 kilometer västerut till fylkesgränsen mot Akershus. Hösten 2014 påbörjas bygget av nya E18 mellan riksgränsen och Örje, cirka 6 kilometer som blir vajerväg med omkörningsfiler. Båda projekteten ska stå klara hösten 2016.

Kollektivresenärer kan åka buss, medan tåg inte finns. Expressbussar mellan Oslo och Sverige, samt lokala Värmlandstrafikbussar stannar i Töcksfors.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Dalslands kanal med de två slussarna i Töcksfors, Töcksmarks kyrka - en korskyrka från 1819, hembygdsgården Nordmarksstugan med äldre bevarade byggnader från trakten, Ögården i Dusserud - en välbevarad 1800-talsgård. Bilkyrkogården i Båstnäs söder om Töcksfors och Västra Fågelvik.[6]

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Varje år är det stort Valborgsfirande vid Töcksmarks kyrka och midsommarfirande på Mangsgården i Stenbyn söder om Töcksfors. Töcksmarksveckan med underhållning och tävlingar arrangeras i juli.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Töcksfors växer. Här ses de fem nya parhusen på natursköna Prästnäset.

Töcksfors IF bedriver omfattande fotbolls- och skidverksamhet. Damernas A-lag ligger under 2014 i division tre och herrarnas A-lag i division fem. Tillsammans med den norska grannklubben Örje IL invigde man i januari 2007 en gemensam skidanläggning, Kjølen sportcenter, bestående av bland annat ett 2,5 kilometer långt konstsnöspår. Skidanläggningen ligger utmed E18, på den svensk-norska gränsen. På orten finns även Nordmarkens Motorstadion som är Årjängs Motorklubbs hemmabana för folkrace. Andra sportklubbar som är verksamma i Töcksfors är Båtklubben Rävarna, Töcksfors Karateklubb och Nordmarkens Jakt- och Sportskytteklubb. I Töcksfors sporthall finns det möjlighet att bedriva en rad sporter.

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkan finns representerad genom Töcksmarks kyrka och verksamheten i Församlingshemmet. I tätorten finns även Töcksfors Missionsförsamling med Töcksfors missionskyrka som samlingspunkt samt Töcksfors Filiadelfiaförsamling vars verksamhet bedrivs med utgångspunkt från Töcksfors pingstkyrka.

Kända personer från Töcksfors eller med anknytning dit[redigera | redigera wikitext]

  • Oskar Andersson, adventsljusstakens uppfinnare.
  • Elof Biesèrt, affärsman och politiker (liberal). Ledamot av riksdagens andra kammare 1900-07. Ledamot av första kammaren 1911. Finansminister 1905-06.
  • Niklas Biesèrt, bruksägare och politiker. Riksdagsledamot 1873-81, 1884-91.
  • Kjell Ericsson, riksdagsledamot (C) 1988-98, samt kommunalråd i Årjängs kommun under 13 år till 2008.
  • Magnus Essand, docent i immunologi vid Uppsala universitet. Han leder en forskargrupp vid avdelningen för klinisk immunologi.
  • Frank Mangs, evangelist, predikant och författare. Kom 1954 till det som nu är Mangsgården söder om Töcksfors där han och familjen tillbringade mycket tid. Mangsgården är numera en minnesgård över Frank Mangs livsgärning.
  • Hästuppfödaren Sigurd Nilsson som födde upp storhästen Callit som med Karl O Johansson i sulkyn i augusti 1987 vann VM-loppet på Roosevelt Raceway i New York och besegrade hela världseliten.
  • Leif-Erik Nygårds, världsfotograf som bland annat tog de sista bilderna av Marilyn Monroe 1962. Sonen Per Nygårds, ishockeyspelare i Djurgårdens IF och senare tränare.
  • Jonas Olsson, allsvensk fotbollsspelare i Gefle IF Fotboll.
  • Runar Patriksson, riksdagsledamot (FP), 1998-2006.
  • Ishockeysläkterna Steen och Labraaten som fostrat storspelare som Thomas, Malte och Alexander Steen samt Leif, Dan och Ulf Labraaten.
  • Svante Simonsson, planeringschef och överdirektör vid Saab under 1940- och 50-talen, senare direktör och produktionschef vid AB BolinderMunktell och från 1956 till 1971 vice vd på Volvo. Han var uppväxt i Töcksfors och delaktig i bildandet av Töcksfors verkstads AB, TVAB, 1963.
  • Per Thöresson, tidigare expeditionschef på UD, sedan 2006 Sveriges ambassadör i Schweiz.
  • Marianne Väpnargård, konstnär, författare, regissör, scenograf.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wermland Mechanics Töcksfors
  2. ^ Pappersbranschen - Norbag AB
  3. ^ Pappersbranschen - Emballage AB
  4. ^ Årjängs kommun: Vår historiebok
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ Båstnäs bilkyrkogård

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]