Töcksfors
| Töcksfors | ||
| Tätort | ||
 Töcksmarks kyrka är en korskyrka uppförd i liggtimmer. Den stod färdig 1819.
|
||
|
||
| Land |  Sverige |
|
|---|---|---|
| Landskap | Värmland | |
| Län | Värmlands län | |
| Kommun | Årjängs kommun | |
| Församling | Töcksmark | |
| Koordinater | ||
| Area | 191 hektar | |
| Folkmängd | 1 158 (2010) | |
| Befolkningstäthet | 6,06 inv./hektar | |
| Tidszon | CET (UTC+1) | |
| Tätortskod | 5848 | |
  Töcksfors läge i Värmlands län
|
||
 |
||
| KällaSCB: SCB | ||
Töcksfors är en tätort i Årjängs kommun, Värmlands län i Töcksmarks socken och centralort för kommunens västra delar. Töcksfors är beläget drygt fem kilometer från norska gränsen, tio mil från Oslo och tolv mil från Karlstad. Orten har många industrier inom bland annat armatur-, precisions- och pappersbranscherna. Under de senaste åren har Töcksfors växt snabbt och bara under 2008 ökade antalet invånare i församlingen med 44 personer till 1 798 invånare. Från 2005 till 2010 ökade tätortens befolkning med 96 personer till 1 158 invånare.
Samhället, som passeras utmed E18, ligger i ett varierat landskap med skogar, sjöar och områden med öppet landskap vid Dalslands kanals nordligaste del. I Töcksfors finns det två slussar med totalt 10,1 meters nivåskillnad vilka leder upp till sjön Töck som är belägen 110,2 meter över havet. Detta är Sveriges högst belägna sjö- och kanalled som har förbindelse med havet. En gästhamn finns i Sandviken, som ligger i den norra änden av sjön Stora Le (den 19:e största i landet) vilken sträcker sig både in i Norge och cirka 70 kilometer söderut till Dals Ed i Dalsland. Väster om Töcksfors längs gränsen mot Norge stiger terrängen från dryga 100 meter och når som högst närmare 300 meter över havet.
I Töcksfors ligger ett 28 000 kvadratmeter stort köpcentrum inriktat på gränshandlande norrmän som invigdes av kung Carl XVI Gustaf i oktober 2005. Det ska byggas ut med ytterligare 12 000 kvadratmeter med start i januari 2012. Dessutom håller ytterligare ett handelsområde, Lindudden, på att anläggas som planeras få en handelsyta på 58 000 kvadratmeter. Första etappen, 22 000 kvadratmeter, invigs våren 2012 och flera nya sjönära bostadsområden planeras, bland annat på Prästnäset där det ska uppföras 50 villor och 40 lägenheter. Även i centrum ska det byggas nya flerfamiljshus med start under 2012 och i Ärttjärn strax utanför Töcksfors ska det också etableras ett stort område med nya bostäder. Centrumhandeln får också ett nytillskott under våren 2012 då Konsum Värmland etablerar en ny butik vid torget där även Posten och ett kafé kommer finnas.
De lokala idrottsföreningarna Töcksfors IF och Örje IL invigde i januari 2007 en gemensam skidanläggning, Kjølen sportcenter, bestående av bland annat ett 2,5 kilometer långt konstsnöspår. Skidanläggningen ligger utmed E18, på den svensk-norska gränsen. Det finns även planer på en fotbollshall vid Hagavallen i Töcksfors.
En ny tre- och fyrfilig sträcka av E18 mellan Töcksfors och Hån började byggas 2006 och invigdes av infrastrukturminister Åsa Torstensson (C) den 29 september 2008. Det innebär att hela den 5,5 kilometer långa sträckan mellan Töcksfors och norska gränsen är tre- eller fyrfilig vajerväg. E18 på norska sidan mot Oslo byggs ut kontinuerligt till motorväg. Närmast i tur står den 7,7 kilometer långa etappen från Momarken (Mysen) och österut till Härland som inleds i januari 2012 och som ska stå klar hösten 2014.
Innehåll |
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Töcksfors 1960–2010[1] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 413 | |||
| 1965 | 498 | |||
| 1970 | 667 | |||
| 1975 | 821 | |||
| 1980 | 785 | |||
| 1990 | 1 041 | 173 | ||
| 1995 | 927 | 177 | ||
| 2000 | 929 | 181 | ||
| 2005 | 1 062 | 181 | ||
| 2010 | 1 158 | 191 | ||
[redigera] Historia
Töcksmark omtalas första gången 1344 och skrevs då thyghs mork. Namnet kommer från sjönamnet Töck, som möjligen är samma ord som isländskans "thykkr" (förtret, allt som är ägnat att göra en missnöjd) som i norsk dialekt har blivit "tykk" (missnöje, ovilja) samt mark i betydelsen "gränsområde".
Området har dock varit bebott under mycket längre tid än så. Det visar de många fornfynden som har gjorts. Bland annat på ön Hästholmen i sjön Foxen/Stora Le där en boplats upptäckts där man påträffat, förutom avslag och föremål av flinta, bland annat dekorerad keramik och brända djurben från bäver, älg och fisk. Benen från älg har kunnat dateras till omkring 3500-3000 f Kr. Den påträffade keramiken visar sig komma från minst nio olika kärl från den så kallade Trattbägarkulturen. Fynd av sådan keramik är ovanlig i Värmland och är bara känd från ytterligare en plats i länet, nämligen från Bryngelsbyn i Töcksmark.
På flera öar i den norra delen av Stora Le har även hällmålningar från stenåldern upptäckts. Alla är förlagda på tämligen svårtillgängliga platser på branta bergstup invid sjöar. Samtliga målningar är målade med en rödockrafärg som framställdes genom att man blandade bränd rödockra (hematit) med ett bindemedel i form av fett, blod, ägg, eller saliv. Det vanligaste hällmålningsmotivet är djurfigurer. Bland dem är älgar vanligast, men det förekommer även renar, hjortar, samt även björnar och ormar. Men även människomotiv förekommer, skriver Värmlands museum på sin hemsida.
2006 genomförde Riksantikevarieämbetet en större utgrävning av en bronsåldersgrav i Ärttjärn. Så här skriver man i sin rapport: "Fornlämningen bestod av en rektangulär samt två mindre kvadratiska jord- fyllda stensättningar. Gravmiljön låg på krönet av en bergsavsats från vilken man har en vidsträckt utsikt över det av kuperade skogsbygder och långsmala sjöar så präglade landskapet. Begravningen i det största gravmonumentet är genom C14-metoden på brända ben daterad till yngre bronsålder, 760–370 före Kristus. Monumentet innehöll i botten ett benlager som låg över en flat häll. Inför begravningen hade marken kring gravgömman preparerats med kraftigt rödfärgad jord. Den röda jorden är naturligt färgad men har inte bildats på platsen. Istället har den hämtats till platsen för att användas i en begravningsritual. Att lägga ockra i gravar förekommer i de nordiska sammanhangen framförallt under stenålder och gravsedvänjan är som ovan nämnts, inte tidigare belagd i den yngre bronsålderns gravar."
Under medeltiden börjar de första kyrkorna i trakten att byggas. Det bevisar bland annat dopfunten i Töcksmarks kyrka som härstammar från 1200-talet. Bygden var dock mycket fattig och krig och fejder mellan Sverige och Norge (under danskt styre) ledde under 1500- och 1600-talen till att gränsbyarna på svensk sida flera gånger brändes ned. Det skedde bland annat i samband med den så kallade Gyldenløvefejden 1675-1679. Den fick sitt namn av Ulrik Frederik Gyldenløve som var ståthållare i Norge 1664-99. Han ledde framgångsrikt de norska trupperna som intog Bohuslän under det skånska kriget 1675-79 och man gick alltså även in och skövlade och brände hus och gårdar i Värmland. Det skedde längs stora delar av gränsområdet.
[redigera] Töcksfors bruk
Töcksfors anlades som järnbruk av regementsskrivaren Anders Atterberg (1747-1824) omkring 1796. Järnbruket fick privilegier 1797 för manufakturverk med knipphammare samt två spikhammare under namnet Tyxmarks manufacturverk. Bruket utvidgades 1831 med stångjärnssmide. Orten utvecklades snabbt och som kuriosa kan nämnas, att ett kungligt brev redan den 29 maj 1811 lämnade bifall till inrättandet av en köping vid Töcksmarks kyrka. Planerna fullföljdes dock icke. Bland senare ägare till bruket kan brukspatron Carl Sandelin och den kända värmländska bruksfirman Wallroth & Wahlund nämnas. Firmans förvaltare Elof Lagrelius köpte senare bruket för att år 1870 överlåta det till det då nybildade Töcksfors Aktiebolag.
Midsommaraftonen 1871 lades järnhanteringen ned, och istället började man omgående att anlägga ett träsliperi vilket stod färdigt 1873. Hånsfors träsliperi, beläget ett par kilometer längre västerut, nära norska gränsen, anlades samtidigt som Töcksfors. Lagrelius byggde även upp en ångsåg i Töcksfors.
Töcksfors AB drabbades av den nedgång i konjunkturen som kom ett par år därefter. Dödsstöten kom den 11 september 1877 då en brand bröt ut i ett torkskåp på övre våningen i sliperibyggnaden i Töcksfors. Träsliperiet brann ned till grunden och Töcksfors AB gick senare under året i konkurs. Lagrelius måg, brukspatron J. N. Biesèrt, köpte de båda bruken 1880 och återuppbyggde det brunna sliperiet vid Töcksfors. Under Biesèrts ledning moderniserades och utvidgades rörelsen. Bland annat förvärvades det förr så betydande Lennartsfors järnbruk 1885 och år 1897 utbyggdes Hånsfors bruk med ett modernt pappersbruk.
År 1912 köptes bruken i Töcksfors och Hånsfors av Uddevallabaserade Sannes Söners AB. Den 23 januari 1922 drabbades åter Töcksfors av en eldsvåda och träsliperiet brann ned till grunden. Driften hade då legat nere i ett halvår och det var tveksamt om fabriken skulle byggas upp. Massafabriken återuppfördes emellertid, och var därefter i drift till 1950. Ungefär samtidigt nedlades också Hånsfors bruk.
[redigera] Dramatiken under andra världskriget
Eftersom Töcksfors är beläget bara drygt fem kilometer från norska gränsen längs dåvarande Riks-9:an förlades ett stort antal soldater i området för att försvara Sverige mot ett eventuellt tyskt angrepp. Stridsvagnshinder byggdes liksom mängder av underjordiska fort och befästningar. Läget var spänt, men lyckligtvis behövde aldrig någon soldat ta till vapen. Några dagar efter att Tyskland ockuperat Norge i april 1940 valde den norske generalen Erichsen som var ansvarig för försvaret av Östfold att kapitulera och gå över gränsen till Töcksfors där hans 5 000 man avväpnades.
Många norrmän flydde även över gränsen längs de olika flyktingrutterna som i stor utsträckning startade i Oslo och gick genom skogar och över sjöar. Många gränsbor, både norrmän och svenskar riskerade sina liv för att rädda både judar och motståndsmän som behövde ta sig över till Sverige när de ställde upp som gränslotsar. En av de livligast trafikerade rutterna slutade hos Rut och Paul Edvinsson på Römungsnäset strax innanför gränsen i Östervallskog nordväst om Töcksfors. En hel del kurirer vandrade även över gränsen, bland annat med budskap till och från den norska legationen i Oslo.
[redigera] Töcksfors utveckling under senare delen av 1900-talet
När verksamheten vid de två bruken nedlades 1950 innebar det ett svårt slag för orten, och först i början av 1960-talet kom en vändning med en del nya industrier, bland andra TVAB (Töcksfors Verkstads AB). Den utvecklingen har sedan fortsatt med företag som Westbaltic Components (precisionsplåttillverkning), Nokalux (tillverkning av armaturer) och Norbag (påstillverkning). Även flera norska företag som Flexit (tillverkning av ventilationsutrustning), Con-Form (tillverkning av våtrumsmoduler) och Omapor (tillverkning av cellplast) har etablerat sig i Töcksfors under de senaste åren. De många tillverkningsföretagen har satt orten på kartan med sin Gnosjöanda. De senaste åren har alltså även handeln växt kraftigt och tack vare gränshandeln har Töcksfors numera inte mindre än fyra större livsmedelsbutiker samt ett köpcentrum.
Det finns även ett antal butiker i centrum samt flera matställen varav två, Restaurang Waterside och Café Kvarnen ligger alldeles intill Dalslands Kanal. För den som vill övernatta i Töcksfors finns Gränshotellet som kom till redan på 1930-talet som Järnvägsmännens semesterhem, vandrarhemmet Turistgården, Töcksfors Rumsuthyrning mitt i centrum samt Sandvikens Camping som även har ett tiotal stugor.
[redigera] Kända personer från Töcksfors eller med anknytning dit
- Oskar Andersson, adventsljusstakens uppfinnare.
- Elof Biesèrt, affärsman och politiker (liberal). Ledamot av riksdagens andra kammare 1900-07. Ledamot av första kammaren 1911. Finansminister 1905-06.
- Niklas Biesèrt, bruksägare och politiker. Riksdagsledamot 1873-81, 1884-91.
- Hästuppfödaren Sigurd Nilsson som födde upp storhästen Callit som med Karl O Johansson i sulkyn i augusti 1987 vann VM-loppet på Roosevelt Raceway i New York och besegrade hela världseliten.
- Frank Mangs, evangelist, predikant och författare. Kom 1954 till det som nu är Mangsgården söder om Töcksfors där han och familjen tillbringade mycket tid. Mangsgården är numera en minnesgård över Frank Mangs livsgärning.
- Leif-Erik Nygårds, världsfotograf som bland annat tog de sista bilderna av Marilyn Monroe 1962. Sonen Per Nygårds, ishockeyspelare i Djurgårdens IF och senare tränare.
- Jonas Olsson, fotbollsspelare i Degerfors IF.
- Runar Patriksson, riksdagsledamot (FP), 1998-2006.
- Ishockeysläkterna Steen och Labraaten som fostrat storspelare som Thomas, Malte och Alexander Steen samt Leif, Dan och Ulf Labraaten.
- Per Thöresson[källa behövs], tidigare expeditionschef på UD, sedan 2006 Sveriges ambassadör i Schweiz.
[redigera] Sevärdheter
- Nordmarksstugan
- Töcksmarks kyrka
- Töcksfors kanal
- Ögårn i Dusserud
- Mangsgården
- Fler sevärdheter i kommunens rundtursbroshyr
[redigera] Noter
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Referenser
[redigera] Externa länkar
- Årjängs kommun
- Årjängs kommuns bildbank
- Årjängsportalen
- Fornminnesföreningen Nordmarksstugan
- Lars Branders bildgalleri med bilder från bl a Töcksfors
- Karta över Töcksfors med omgivningar
- Dalslands kanal
|
||||||||||||||||
