Törelsläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Törelsläktet
Kärrtörel (E. palustris)
Kärrtörel (E. palustris)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Malpigiaordningen
Malpighiales
Familj Törelväxter
Euphorbiaceae
Släkte Törelsläktet
Euphorbia
Vetenskapligt namn
§ Euphorbia
Auktor Juss.
Arter
Hitta fler artiklar om växter med
Den här artikeln handlar om växten Euphorbia, för låten med Loreen, se: Euphoria (sång).

Törelsläktet (Euphorbia) är ett mycket stort släkte av växter inom familjen törelväxter, med många mycket olika former och växtsätt. Släktet finns representerat på en mycket stor del av jordens landyta.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Växterna är ettåriga eller perenna; örter, vedartade buskar eller träd. Växtsaften är giftig, mjölkaktigt vit och gummiartat seg. Rötterna kan vara både tunna och tjocka och köttiga eller fiberfyllda.

Kloteuforbia (E. obesa subsp. symmetrica

Många av arterna är suckulenta, med eller utan taggar. På de suckulenta arterna är huvudstammen och ofta också sidogrenarna tjocka och köttiga. Bladen, som faller av regelmässigt, kan sitta parvis åt motsatta håll på stammen, strödda eller i spiralformad krans. De mest suckulenta arterna har oftast små och kortlivade blad. Stiplerna är oftast små. Stiplerna kan också vara delvis ombildade till taggar eller glandler (små körtlar) eller saknas helt.

Törlarnas blommor är ganska små. Liksom hos alla andra arter i familjen Euphorbiaceae är de enkönade. Det finns både arter med bara ett kön per planta och arter med blommor av båda könen på samma planta. Vissa arter utvecklar honblommor när växtbetingelserna är goda och hanblommor när de är ogynnsamma. Högbladen (de blad som är närmast blommorna) har ofta normal bladform, ibland är de starkt färgade och attraherar vissa djur, ibland är de reducerade till små fjäll.

Frukten är oftast tredelad (ibland tvådelad), ibland köttig men nästan alltid vedartad när den mognat. Behållaren öppnar sig ofta med en liten explosion, när fröna ska spridas.

Traditionella namn [1][redigera | redigera wikitext]

  • Djävulsmjölk (torde avse djävuls(euforbia), E. grandicornis eller stor dito, E. candelabrum)
  • Kackeört (eventuellt förvrängning av kaktus(euforbia), E. ingens)
  • Kärleksört
  • Mjölkört
  • Ringormsgräs (Jämför ringorm)
  • Tyresört
  • Ulvmjölk/ulfsmjölk (Ulv = varg)
  • Vårtört (torde avse vårtörel, E. cyparissias

Giftighet[redigera | redigera wikitext]

Flera av dessa namn syftar på ett eller annat sätt på växternas giftighet. Mjölksaften kan vara mycket giftig, och man bör särskilt undvika att gnugga ögonen eller röra andra slemhinnor.[2] Vid ögonkontakt rekommenderas att spola ögonen med ljummet vatten i minst 5 minuter och att vid fortsatta påtagliga besvär kontakta läkare. [3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Geebers, Lund 1867/Malmö 1962, sida 776 [1]
  2. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. Sid. 42, 78. ISBN 91-20-04445-3 
  3. ^ Läkemedelsboken 2011-2012, s. 52, www.lakemedelsboken.se/#forgiftningar___antidotbehandling.html?toc378


Se även[redigera | redigera wikitext]