Tai nüa

Tai nüa
ᥑᥣᥛᥰᥖᥭᥰᥖᥬᥳᥑᥨᥒᥰ
Talas i	Kina, Laos, Myanmar, Thailand
Region	Yunnan-provinsen
Antal talare	360 000
Språkfamilj	Tai nüa
Officiell status
Språkmyndighet	Ingen
Språkkoder
ISO 639‐1	Ingen
ISO 639‐2	tai
ISO 639‐3	tdd
SIL	TDD

Denna artikel innehåller tai le. Utan rätt teckenkodning, typsnitt och stöd för komplex textlayout riskerar tecknen att visas felaktigt. Om tecknen visas som fyrkanter eller frågetecken kan du få hjälp här.

Tai nüa (ᥑᥣᥛᥰᥖᥭᥰᥖᥬᥳᥑᥨᥒᥰ [xaːm˥tai˥ taɯ˥˧xoŋ˥]; också kallat tai le, tai taü xoong eller dehong dai) är ett av flera språk som talas av daifolket i Yunnan-provinsen i Kina. Denna form av daispråket talas främst i den autonoma prefekturen Dehong samt i häradena Gengma, Shuangjiang, Cangyuan, Zhenkang, Jinggu och Jingdong.

Skrift

Liksom andra skriftsystem i Brāhmī-familjen så är tai nüa en abugida vilket innebär att varje konsonant, om inget annat anges, har en medföljande vokal (i det här fallet a [a]).

Vokaler

Tecken		IPA	Tecken		IPA	Tecken		IPA
ᥣ	aa	[a:]	ᥤ	i	[i]	ᥥ	ee	[e]
ᥦ	eh	[ɛ]	ᥧ	u	[u]	ᥨ	oo	[o]
ᥩ	o	[o]	ᥪ	ü	[ɨ, ɯ]	ᥫ	e	[ə]
ᥬ	aü	[aɨ, aɯ]	ᥭ	ai	[ai]

Konsonanter

Tecken		IPA	Tecken		IPA	Tecken		IPA	Tecken		IPA	Tecken		IPA
ᥐ	k	[k]	ᥑ	x	[x]	ᥒ	ng	[ŋ]	ᥓ	c	[ts]	ᥔ	s	[s]
ᥕ	y	[j]	ᥖ	t	[t]	ᥗ	th	[tʰ]	ᥘ	l	[l]	ᥙ	p	[p]
ᥚ	ph	[pʰ]	ᥛ	m	[m]	ᥜ	f	[f]	ᥝ	v	[w]	ᥞ	h	[h]
ᥟ	q	[ʔ]	ᥠ	kh	[kʰ]	ᥡ	ch	[tsʰ]	ᥢ	n	[n]

Toner

Ursprungligen skrevs toner inte ut. 1956 infördes diakritiska tecken, lånade från det latinska alfabetet, för att markera toner och i en senare stavningsreform år 1988 ersattes dessa av speciella bokstäver.

1956	1988	Nummer	IPA
ᥖ	ᥖ	1	[˨˦]
ᥖ̈	ᥖᥰ	2	[˥˧,˥˥]
ᥖ̌	ᥖᥱ	3	[˩˩]
ᥖ̀	ᥖᥲ	4	[˧˩]
ᥖ̈	ᥖᥳ	5	[˦˧,˥˧]
ᥖ́	ᥖᥴ	6	[˧˧]

Källor

• Wang Jun, red, Zhuang-Dong yuzu yuyan jianzhi (Beijing: Minzu chubanshe: Xinhua shudian faxing, 1984).