Taira-jima

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 29°41′09″N 129°31′56″Ö / 29.68583°N 129.53222°Ö / 29.68583; 129.53222

Lägeskarta, Tokaraöarna och Taira-jima i mitten

Taira-jima (japanska (平島 ?) Taira-jima, "Tairaön") är en ö bland Tokaraöarna i nordvästra Stilla havet och tillhör Japan.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Taira-jima ligger cirka 32 kilometer sydväst om huvudön Nakano-shima och är den näst minsta ön i ögruppen.

Ön är av vulkaniskt ursprung och har en areal om ca 2,08 km² med en längd på ca 1,5 km, ca 1 km bred och en omkrets på ca 7,23 km. Klimatet är subtropiskt. Den högsta höjden är på cirka 245 m ö.h. (1).

Befolkningen uppgår till ca 80 invånare. Förvaltningsmässigt tillhör ön Toshima-mura (2) som är en del i Kagoshima prefekturen.

Ön kan bara nås med fartyg då den saknar flygplats, det finns regelbundna färjeförbindelse med staden Kagoshima på fastlandet. Restiden är ca 9 timmar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det är osäkert när Tokaraöarna upptäcktes, de första dokumenterade omnämnandena finns i boken Nihonshoki från 720-talet.

Taira-jima tros ha varit en av tillflyktsorterna för Heikeklanen efter att denne förlorade kampen om makten mot Minamotoklanen i Gempei-kriget mellan 1080 till 1085.

Öarna utgjorde fram till 1624 en del i det oberoende kungadöme, Kungariket Ryukyu.

1609 invaderades Ryūkyūriket av den japanska Satsumaklanen under den dåvarande Daimyo som då kontrollerade större delen av södra Japan. Öarna införlivades i Satsumariket kring 1624.

1879 under Meijirestaurationen införlivades sedan Satsumariket i Japan, och öarna blev först del i länet Ōsumi no Kuni (Ōsumi provinsen) och senare del i Kagoshima prefekturen.

Under Andra världskriget ockuperades området våren 1945 av USA som förvaltade öarna fram till 1953 då de återlämnades till Japan.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]