Talidomid

Uppslagsordet Neurosedyn leder hit. För fosterskador orsakade av talidomid i Sverige under varumärket Neurosedyn, se Neurosedynskador i Sverige.

Talidomid
Systematiskt namn	(RS)-2-(2,6-dioxopiperidin-3-yl)-1H-isoindol-1,3(2H)-dion
Övriga namn	Thalidomide Neurosedyn Contergan
Kemisk formel	C13H10N2O4
Molmassa	258,23 g/mol
CAS-nummer	50-35-1
SMILES	O=C1NC(=O)CCC1N3C(=O)c2ccccc2C3=O
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Talidomid, i Sverige mer känt under varumärket Neurosedyn, är en läkemedelssubstans som i början av 60-talet marknadsfördes som ett ofarligt sömnmedel, även till gravida. Det visade sig sedan ge allvarliga biverkningar i form av fosterskador, se Neurosedynskador i Sverige. Det systematiska namnet för talidomid är (RS)-2-(2,6-dioxopiperidin-3-yl)-1H-isoindol-1,3(2H)-dion.

Läkemedel innehållande talidomid marknadsfördes under olika namn och av flera olika tillverkare. I Sverige var namnet Neurosedyn och i bland annat Tyskland var namnet Contergan.

Biverkningarna orsakades av att det talidomid som användes var en blandning (racemat) av två spegelvända versioner (stereoisomerer) av samma molekyl, med lika mycket av både "höger"- och "vänster"-form ("R-form" och "S-form"). Många molekyler finns i två spegelvända versioner, men levande varelser använder i allmänhet bara den ena versionen. Ingen forskare har dock hittills lyckats visa exakt vad i läkemedlet som orsakar skadorna.

Substansen talidomid är åter intressant idag, nu mot cancerformen myelom, som komplement till bland annat cytostatika, och som läkemedel mot lepra (spetälska). Det används även mot vissa AIDS-relaterade sjukdomar. Fallrapporter där talidomid använts med god effekt vid svårläkta sår i munhåla och mag-tarmkanalen finns.

Farmakologi

Den lugnande (sederande) effekten av talidomid har associerats till R-formen och verkan på immunsystemet till S-formen. Flera liknande substanser är under utveckling.

Talidomid består av ett vitt pulver som har låg löslighet i vatten. Läkemedlet kan administreras peroralt, rektalt och på huden som gel. Rektal absorption är långsam och variabel. Intravenös beredning är möjlig men finns inte kommersiellt.

Hur mycket talidomid som absorberas och dess clearance är dosoberoende enligt vissa studier. Distributionsvolymen ökar med dosen. För enantiomererna är den i medel 55% för R-formen och 66% för S-formen. Talidomid utsöndras i blodplasman i mätbara koncentrationer som varierar beroende på plasmakoncentrationen.

Interaktioner

Farmakokinetiska interaktioner är på grund av otillräckliga studier inte kända, men kan finnas med läkemedel som är lugnande eller som påverkar immunsystemet.

Metabolism

Substansen är på grund av instabilitet och kiral inversion mellan enantiomererna (dvs de två spegelbildsversionerna övergår till varandra) svårundersökt i kliniska prover.

Talidomid tycks inte brytas ner i levern i någon större utsträckning och inte heller inducera metabolism av andra läkemedel. Substansen undergår istället icke-enzymatisk hydrolys i vätskor till olika nedbrytningsprodukter. Hydrolysen är temperatur- och pH-beroende. Den terminala halveringstiden är i medel 4,7 timmar för de två enantiomererna.

Renalt clearance (hur snabbt ämnet filtreras ut av njurarna) för talidomid är 1,15 ml/min och mycket liten mängd modersubstans återfinns i urinen.

Toxicitet och biverkningar

Den akuta toxiciteten är låg för talidomid. Toxicitetsstudier på lång sikt saknas. Extrem trötthet är dock en vanlig biverkan, vilket man löser genom intag av engångsdos till natten. I USA har man utarbetat speciella rutiner för övervakning av bland annat biverkningar och påverkan på fertilitet.

Talidomid kan redan i låg dos orsaka svåra missbildningar hos foster. Detta inträffar om kvinnan tar talidomid mellan dag 20 och 36 under graviditeten, detta är så tidigt att många kvinnor inte ens vet om att de är gravida då. Både män och kvinnor som behandlas med talidomid måste för säkerhets skull försäkra sig om att en graviditet inte kan ske, till exempel genom riktig användning av p-piller, kondom etc. Kvinnor ska dessutom före, under och efter behandling genomföra regelbundna graviditetstester.

Missbildningar i form av att armar och/ eller ben helt eller delvis saknas har beskrivits hos barn, vilkas mödrar behandlats med talidomid. Även missbildade händer och fötter, ögon- och öronskador och skador på de inre organen har rapporterats. Så lite som en kapsel som tas av en gravid kvinna kan orsaka allvarliga fosterskador. Då man inte känner till om läkemedlet överförs via bröstmjölk ska man inte heller amma under behandling.

Effekt

Talidomid har flera skilda effekter. Från början marknadsfördes läkemedlet som lugnande, vilket är dess ena effekt och i dag ansedd som en bieffekt. Nu använder man dess hämmande effekt på sjukligt snabb nybildning av vävnad, vilket man vill uppnå vid till exempel tumörer. Dessutom påverkar det immunsystemet och är antiinflammatorisk.

Talidomid i Sverige idag

Talidomid är inte registrerat som läkemedel i Sverige, vilket betyder att det krävs tillstånd från Läkemedelsverket för att förskriva preparatet. 2001 inkom 422 licensansökningar till Läkemedelsverket om talidomid. Innan förskrivning går behandlande läkare och patienten igenom ett formulär med information om bieffekter och patienten och läkare signerar båda ett samtyckesdokument.

I informationsbladet står bl.a "Thalix ... is for compassionate or experimental medicinal use. As it is a non-registered drug, neither <klippt företagsnamn> nor any distributor make any representations whatsoever as to its terapeutic effects."

Patentet har gått ut och läkemedel med talidomid tillverkas i dag av bland andra Chemie Grünenthal i Tyskland, Celgene i USA, Alan Pharmaceuticals i Storbritannien samt flera läkemedelsbolag i Brasilien. Talidomid utvinns ur stenkolstjära. Läkemedelskostnaden med enligt FASS rekommenderade dygnsdos på 200 mg/dag för vuxen är 13560kr/månad (2004-11-17).

Se även

• Neurosedynskador i Sverige

Referenser

Källor

• Läkemedlsverket, Nytt användningsområde för talidomid
• Janusinfo, Talidomid på licens alternativ vid terapiresistent multipelt myelom
• Janusinfo, Utförlig granskning av talidomid
• Läkemedelsvärlden, En andra chans för talidomid
• FASS, Läkemedelsfakt, Thalidomide Celgene
• Engelska artikeln om Talidomid: [1]