Tallinn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För fartyget med namnet Tallinn, se Lützow (kryssare). För den armeniska staden, se Talin.
Koordinater: 59°25′N 24°46′Ö / 59.417°N 24.767°Ö / 59.417; 24.767
Tallinn
Reval
Huvudstad
Utsikt över Gamla stan från Domberget.
Utsikt över Gamla stan från Domberget.
Flag of Tallinn.svg
Flagga
Tallinn greater coatofarms.png
Stadsvapen
Land  Estland
Län Harju
Höjdläge 44 m ö.h.
Koordinater 59°25′N 24°46′Ö / 59.417°N 24.767°Ö / 59.417; 24.767
Area 158,27 km²[1]
Folkmängd 395 392 (1 januari 2013)[1]
Befolkningstäthet 2 498 invånare/km²
Borgmästare Edgar Savisaar
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Postnummer 15080
Estonia location map.svg
Red pog.svg
Webbplats: http://www.tallinn.ee

Tallinn, tidigare Reval, är Estlands huvudstad och största stad, belägen vid Finska viken i den norra delen av landet. Folkmängden uppgår till cirka 400 000 invånare.

Gamla staden i Tallinn sattes 1997 upp på Unescos världsarvslista.

Namnvarianter[redigera | redigera wikitext]

Varifrån namnet Tallinn kommer är oklart, men en utbredd hypotes är att det är en sammandragning av estniska Taani linn eller Taanu linna, vilket betyder ”danskborgen” eller ”den danska staden”. En annan hypotes är att ordet ursprungligen syftade till att många sökte sig till staden vintertid, "Talvelinn", vinterstaden.

Reval är det tyska, danska och svenska namnet, möjligen uppkallat efter det då närliggande landskapet Rebälä. När den tyska och svenska befolkningen tvingades lämna landet i samband med andra världskriget kom namnet ur bruk, och numera används namnet Tallinn även på svenska och tyska. Under medeltiden var Lindanäs det svenska namnet på staden. Under samma tid kallades staden Lyndanisse av danskarna.

Andra historiska namn är Kesoniemi, Koluvan, Lindanisa, Lindanise, Lindenäs, Revalia, Revel, Reveln och Räffle. På ryska skrivs ofta Tallin med ett 'n' (Таллин). Estlands Språkinspektion rekommenderar att skriva med två 'n' även på ryska (Таллинн).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Estlands historia

Tallinn, med sitt gynnsamma handelsläge vid Finska viken, växte fram vid foten av den borg som den danske kungen Valdemar Sejr lät uppföra sedan han besegrat esterna vid Lindanäs 1219. Enligt legenden ska för övrigt Dannebrogen ha fallit ned till kung Valdemar under slaget och räddat de danska korsfararna från undergång. Borgen med de kringliggande landskapen i norra Estland styrdes en kortare tid av Svärdsriddarorden, därefter av Danmark och 1346-1561 av Livländska Orden. Staden grundades av ett hundratal hanseatiska köpmän från Visby som bosatte sig i Reval 1232. Den antog tidigt den lybska rätten och blev medlem av Hansaförbundet, vilket gynnade dess utveckling och ställning som ledande hansestad inom Rysslandshandeln. Staden blev en svensk besittning 15611721, men efter Stora nordiska kriget kom den under ryskt herravälde. När den fria republiken Estland grundades 1918 antogs namnet Tallinn som huvudstadens officiella namn. Under första världskriget var Tallinn en viktig flottbas. Dess hamn och militära anläggningar bombarderades 18 juli 1916 av tyska flygare. Ryssarna började 16 oktober 1917 utrymma Reval, som 25 februari-november 1918 hölls besatt av tyska trupper. Ett anfall sjöledes från Kronstadt mot Reval av bolsjeviker i december samma år stoppades genom en i hast ditbeordrad engelsk eskader. Likaså slogs kommunisternas anfall mot Reval tillbaka i januari 1919. Under andra världskriget utsattes staden för massiva bombräder. De massivaste bombningarna gjordes av röda armen.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Tallinn ligger i norra centrala Estland, vid Finska vikens södra kust. Största sjön är Ülemiste (9,6 km²), som är stadens huvudsakliga källa till dricksvatten. Harku är den näst största sjön, den ligger på gränsen till Tallinn och har en yta på 1,6 km². Den enda större floden i Tallinn ligger i förorten Pirita, floddalen är ett naturskyddsreservat.

En kalkstensklippa löper genom staden. Den träder fram vid exempelvis Domberget och Lasnamäe. Domberget är dock inte en del av klippan utan en separat kulle. Tallinns högsta punkt ligger i distriktet Nõmme, i sydvästra delen av staden. Den ligger på 64 meters höjd över havet. Man kan också se ut över Tallinn från TV-tornet [2] som byggdes i samband med Moskva-OS 1980, då seglingarna arrangerades i Tallinn.

Stadens nordligaste område är ön Aegna, som är belägen strax nordväst om Viimsihalvön. Ön ligger cirka tio kilometer norr om Tallinns centralort och tillhör distriktet Kesklinn. Kustlinjen är 46 kilometer lång, och inkluderar tre större halvöar: Koplihalvön, Paljassaarehalvön och Kakumäehalvön. Man kan se ön Nargö från Tallinn.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Genomsnittliga temperaturer:[3]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. -2 -2,2 1,7 7,8 15,0 19,0 21,0 19,7 14,3 9,1 3,6 0,1
 Lägsta medeltemp. -7,3 -8,0 -4,6 -0,1 5,2 9,7 12,2 11,7 7,3 3,3 -0,8 -5,0
 Nederbörd 50 31 32 34 35 58 79 85 86 72 74 60


Turism[redigera | redigera wikitext]

Alexander Nevskijkatedralen, uppförd 1894-1900.

Sedan självständigheten från Sovjetunionen (1991) har resemöjligheterna mellan Västeuropa och Estland förbättrats radikalt. Stora hotell har byggts i de centrala delarna av staden och dessa håller västeuropeisk standard. Det är oftast inga problem att göra sig förstådd på engelska när det gäller yngre människor. Äldre personer kan inte alls lika ofta engelska, men ryska fungerar däremot ofta.

Kollektivtrafik fungerar med spårvagn, buss eller trådbuss.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Tallinn är indelad i åtta administrativa distrikt, på estniska linnaosad (stadsdelar). Vilka uppgifter som tillfaller de olika distrikten bestäms av estnisk lag.

Mustamäe i stadens västra del är ett höghusområde huvudsakligen byggt under Sovjet-tiden. Här finns också tekniska högskolan kring vilken det håller på att växa fram en teknologipark, Tehnopol.

Pirita längst mot öster är ett lummigt fritids- och villaområde. Här finns gästhamnen, den största badstranden, botaniska trädgården och flera parker. Genom området flyter Pirita jõgi, den största floden i trakten.

Põhja-Tallinn nordväst om centrum omfattar Kalamaja, Pelgulinn och halvöarna Kopli och Paljassaare. Husen i Kalamaja består till stor del av äldre trähus. Kopli har mycket industri, Paljassaare är relativt obebyggd.

Distrikt Yta Befolkning
Haabersti 18,6 km² 35 000
Kesklinn 28,0 km² 34 985
Kristiine 9,4 km² 27 531
Lasnamäe 30,0 km² 108 644
Mustamäe 8,0 km² 62 219
Nõmme 28,0 km² 35 043
Pirita 18,7 km² 8 507
Põhja-Tallinn 17,3 km² 52 573

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Tallinn hade 395 392 registrerade invånare i början av 2013.[1]

Befolkningsutveckling:
1400-talet: 8 000
1816: 12 000
1834: 15 300
1851: 24 000
1881: 45 900
1897: 58 800
1925: 119 800
1989: 500 000+
2000: 399 685[1]
2005: 396 010[1]
2010: 399 340[1]

Enligt Eurostat-uppgifter från 2004 hade Tallinn jämfört med andra huvudstäder i EU den största andelen invånare som icke är EU-medborgare. [2] Andelen invånare i Tallinn som inte är EU-medborgare uppgick 2009 till cirka 22%. [3] Detta har sin bakgrund i att många icke-estländare, främst ryssar, deltog i Sovjetunionens planerade immigration till Tallinn under den sovjetiska efterkrigstiden. En del av dem har nu tagit estniskt medborgarskap, en del ryskt eller annat, men många har fortfarande inte tagit något medborgarskap alls utan lever i Estland med uppehållstillstånd men statslösa.

Utöver estniska talas och förstås i Tallinn allmänt engelska, ryska och finska.

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Tallinns spårvagnsnät med Linje 1,2,3 och 4.

Tallinn har fyra spårvagnslinjer, flera trådbusslinjer samt även vanliga bussar. Från och med 1 januari 2013 är kollektivtrafiken gratis för alla invånare i Tallinn.[4]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Statistics Estonia; Population number, area and density by administrative unit or type of settlement, 1 January Läst 10 september 2013.
  2. ^ http://www.teletorn.ee/
  3. ^ Pogoda.ru.net
  4. ^ ”Tallinn Becomes First European Capital to Waive Public Transport Fares for Residents”. Estonian Public Broadcasting. http://news.err.ee/society/7cc31fe7-5bb5-4b23-b536-c5cfe835bb80. Läst 11 juli 2013. 

Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]