Talysj

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Talysj
 tolışə zıvon
толышә зывон
تالشی زَوُن  
Talas i Iran, Azerbajdzjan
Region Kaspiska havets västra och sydvästra kust
Antal talare 1 miljon
Klassificering Indoeuropeiska språk
Officiell status
Officiellt språk i Inget
Språkmyndighet Akademien för persiskt språk och litteratur
Språkkoder
ISO 639-3 tly

Talysj är ett nordvästiranskt språk som talas i de norra delarna av de iranska provinserna Gilan och Ardabil, samt i de södra delarna av Azerbajdzjan. Historiskt kan språket och talysjerna spåras tillbaka genom den medeliranska perioden till det mediska språket. Språket har en mängd dialekter, som vanligtvis delas upp i tre grupper: norra (i Azerbajdjan och Iran), centrala (Iran) och södra (Iran). Uppskattningarna för antalet talysjtalare varierar, men trovärdiga uppskattningar rör sig mellan en halv till en miljon. Talysj är delvis, men inte helt, ömsesidigt begripligt med persiska. Talysj klassificeras som "sårbart" av Unescos Atlas of the World's Languages in Danger.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bakgrunden till namnet talysj är oklar, men sannolikt gammal. Folkets namn anges i tidiga arabiska källor som al-Taylasân och i persiska som tâlišân och tavâliš, som är pluralformer av tâliš. Den norra talysjvarianten (i Azerbajdjan) var historiskt känd som tâlish-i guštâsbi. Talysj har historiskt onmämns tillsammans med Gilan eller Muganslätten. Hamdallah Mostowfi skrev att det språk som täckte den kaspiska gränsregionen mellan Gilan och Shivan var ett pahlavispråk relaterat till språket i Gilan.[3] Det har även spekulerats i att fornazariskan kan ha varit en föregångare både till talysj och tat. B.V. Miller lade 1953 fram hypotesen att azariskan i Ardabil, som återfinns i Safi-ad-din Ardabilis verk, var en form av talysj, vilket stöddes av W.B. Henning.[4][5]

Geografisk utbredning[redigera | redigera wikitext]

I Iran finns sex städer där talysj talas: Masal, Rezvanshar, Talesh, Fouman, Shaft and Masoleh, men bara Masal och Masoleh är enspråkigt talysjtalande.[källa behövs] I övriga städer talas utöver talysjiska även gilaki och azerbajdzjanska. I Azerbajdzjan talas talysj i åtta städer: Astara (79%), Lerik (49%), Lenkoran (35%), Masalli (30%), Belasuvar (24%), Nefchala (13%), Calilabad (9%) och Yardimli (4%).[6] Talysj har påverkats av sin närhet till talare av gilaki, azerbajdzjanska och persiska. I söder bor talysjer och gilaker sida vid sida, medan azerbajdzjanska har trängt ut talysj i norra Gilan, efter en migration av turkspråkstalande personer, medan folk runt Lavandil har behållit språket. Mellan Lisar och Hashtpar bor azerbajdzjansk- och talysjtalande personer sida vid sida, där det sistnämnda först och främst talas i mindre byar. Talysj i Azerbajdzjan är något mindre påverkat av ryskan och azerbajdzjanska än talysj i Iran är påverkat av persiskan.[7]

Fonologi och skrift[redigera | redigera wikitext]

Vokalsystemet i talysj är större än i standardpersiskan. De främsta skillnaderna är den främre vokalen ü i de centrala och norra dialekterna, samt den centrala voaklen ə.[5] År 1929 skapades ett latinskt alfabet för talysj i Sovjetunionen. Det kom att ersättas av ett kyrilliskt 1938, som dock aldrig fick större spridning. Senare har ett persiskt och ett latinskt kommit att användas i Iran respektive Azerbajdzjan.

Monoftonger[redigera | redigera wikitext]

Fonologiska skillnader gentemot persiskan[redigera | redigera wikitext]

De generella fonologiska skillnaderna jämfört med standardpersiskan är:[5]

skillnad Taleshdulaei/khushabari Persiska Svenska
u → â duna dâne frö
inledande i → "e" insân ensân människa
e → u tarâze terâzu balansvåg
e → o xerâk xorâk mat
"a" i sammansatta ord → försvinner mâng-a-tâv mah-tâb månsken

Diftonger[redigera | redigera wikitext]

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Skillnad gentemot persiskan[redigera | redigera wikitext]

Några skillnader jämfört med standardpersiskan:[5]

skillnad Taleshdulaei/khushabari Persiska Svenska
v → b âv âb vatten
f → b sif sib äpple
x → h xâsta âheste långsam
t → d tert tord skör
j → ž mija može ögonfrans
m → n šamba šanbe lördag

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Talysj är (precis som svenskan) ett SOV-språk. I vissa situationer hängs kasusmarkören i eller enominalfrasen i ackusativ. Det finns ingen bestämd artikel; den obestämda artikeln är i. Plural markeras genom suffixen un eller ēn, eller yēn för substantiv som slutar med en vokal. Till skillnad från persiskan kommer substantivet för bestämningen, till exempel "maryami kitav" ("Marys bok"). Liksom de flesta andra iranska dialekter finns det två böjningsformer, subjekt och objekt.

Pronomen[redigera | redigera wikitext]

Talysj kan välja att uttrycka person genom verbformen, vilket betyder att personliga pronomen inte krävs om de står som subjekt (till exempel jag, hon, han). För första person singularis används både az och men. Personsuffix läggs inte till stammen för men.[5] Exempel:

  • men xanda. (Jag läser.), az bexun-em (Borde jag läsa ...)
  • men daxun! (Ring mig!), az-daxun-em (Borde jag ringa ...)

Det finns tre prefix i talysj som läggs till för att skapa possessiva pronomen: če/ča, eš/še och ča-y, ča/čai.

Pronomen
Person Singular Plural
Första az/âz, men ama
Andra te šema
Tredje ay ayēn
Possessiva pronomen
Person Singular Plural
Första če-men, če-mi ča-ma
Andra eš-te še-ma
Tredje ča-y, ča čai:mun

Verb[redigera | redigera wikitext]

Följande personsuffix används i olika dialekter och för olika verb.[5]

Personsuffix
Person Singular Plural
Första -em, -ema, -emē, -ima, -um, -m -am, -emun(a), -emun(ē), -imuna, -imun
Andra -i, -er(a), -eyē, -išaو -š -a, -erun(a), -eyunē, -iruna, -iyun
Tredje -e, -eš(a), -eš(ē), -a, -ē, -u -en, -ešun(a), -ešun(ē), -ina, -un

Konjugation[redigera | redigera wikitext]

Följande tabeller visar konjugationen för verbet "att sy" i första person singular i några dialekter i de tre dialektkategorierna.[5]:

Verbstammar och imperativ[redigera | redigera wikitext]
Verbstammar och imperativ
Northern (lavandavili) Central (taleshdulaei) Southern (khushabari) Tat (kelori)
Infinitiv dut-ē dašt-ē dēšt-ē dut-an
Förfluten tid dut dašt dēšt dut
Presens dut dērz dērz duj
Imperativ be-dut be-dērz be-dērz be-duj
Aktivum[redigera | redigera wikitext]
Aktivum
Form Tempus Norra (lavandavili) Centrala (taleshdulaei) Södra (khushabari) Tat (kelori)
Infinitiv - dut-ē dašt-ē dēšt-ē dut-an
Indikativ Presens dute-da-m ba-dašt-im dērz-em duj-em
Förfluten tid dut-emē dašt-em dēšt-em bedut-em
Perfekt dut-amē dašt-ama dēšt-ama dute-mē
Imperfekt dute-aymē adērz-ima dērz-ima duj-isēym
Pluskvamperfekt dut-am bē dašt-am-ba dēšt-am-ba dut-am-bē
Futurum pima dut-ē pima dašt-ē pima dēšt-ē xâm dut-an
Progressiv presens dute da-m kâr-im dašt-ē kâra dērz-em kerâ duj-em
Progressiv imperfekt dut dab-im kârb-im dašt-ē kârb-im dēšt-ē kerâ duj-isēym
Konjunktiv Presens be-dut-em be-dērz-em be-dērz-em be-duj-em
Förfluten tid dut-am-bu dašt-am-bâ dēšt-am-bu dut-am-bâ
Konditionalis Förfluten tid dut-am ban ba-dērz-im be-dērz-im be-duj-im
Passivum[redigera | redigera wikitext]
Passivum
Form Tempus Norra (lavandavili) Centrala (taleshdulaei) Södra (khushabari) Tat (kelori)
Infinitiv - dut-ē dašt-ē dēšt-ē dut-an
Indikativ Presens duta bē dam dašta babim dēšta bum duta bum
Preteritum duta bēm dašta bima dēšta bima bedujisim
Imperfekt preteritum duta be-am be dašta abima dēšta bistēm duta bisim
Perfekt duta beam dašta baima dērzistaima dujisim
Pluskvamperfekt duta beam bē dērzista bim dērzista bim dujisa bim
Progressiv presens duta bē dam kâra dašta babima kšra dēšta bum kerâ duta bum
Progressiv preteritum duta bēdabim kâra dašta abima kâra dēšta bistēymun kerâ duta bisim
Konjunktiv Presens duta bebum dašta bebum dēšta bebum duta bebum
Preteritum duta beabum dašta babâm dēšta babâm dujisa biya-bâm
Kasusmarkörer och prepositioner[redigera | redigera wikitext]

Det finns fyra kasus i talysj: nominativ, genitiv, ackusativ och ergativ. Ackusativ används för för att skilja indirekt objekt från direkt objekt. Dessa kasus är ursprungligen egentligen partiklar, liknande persiska prepositioner som .

Kasusmarkörer och prepositioner
Kasus Markör Exempel Persiska Engelska
Nominativ - sepa ve davaxa. Sag xeyli hâfhâf kard. Hunden skällde mycket.
Ackusativ -i gerd-i âda ba men Hame bede be man. Ge dem alla till mig!
-e âv-e-m barda Âb bordam. Jag tog vattnet.
Genitiv -kâ, -ku (av) ba-i-kâ-r če bapi Az u ce mixâhi? Vad vill du ha av honom?
-ka, -anda (i) âstâra-ka tâleši gaf bažēn Dar Âstârâ Tâleši gap mizanand. I Astara talar de talysj.
-na (med) âtaši-na mezâ maka âtaš bâzi makon. Lek inte med elden!
Ergativ -i a palang-i do lorzon-i (aorist) Ân palang deraxt râ larzând. Den leoparden skakade trädet.

Ordförråd[redigera | redigera wikitext]

Engelska Norra (lavandavili/lankaroni) Centrala (taleshdulaei) Södra (khushabari/shandermani) Tat (kelori/geluzani) Persiska
stor yul yâl yâl pilla bozorg, gat, (yal, pil)
pojke, son zoa, zua zôa , zue zu'a, zoa Pesar
brud vayü vayu gēša, veyb vayu, vēi arus
katt kete, pišik, piš peču peču, pešu, piši pešu gorbe, piši
gråta bamē beramestē beramē beramesan geristan
dotter, (liten) flicka kina, kela kilu, kela kina, kel(l)a kille, kilik doxtar
dag rüž, ruj ruz ruz, roz ruz ruz
äta hardē hardē hardē hardan xordan
ägg uva, muqna, uya âgla merqona xâ, merqowna toxme morq
eye čâš čaš, čam čēm čašm čašm
fader dada, piya, biya dada  ? pedar
frukta purnē, târsē târsinē, tarsestē tarsē tarsesan tarsidan
flagga filak parčam  ?  ? parčam, derafš
mat xerâk xerâk xerâk xuruk xorâk
šē šē šē šiyan raftan (šodan)
hus/rum ka ka ka ka xâne
språk zivon zun zavon zuân zabân
måne mâng, uvešim mâng mang mung, meng mâh
mor mua, mu, nana nana  ? mâ, dēdē, nana mâdar, nane
mun qav, gav ga, gav, ga(f) qar gar dahân, kak
natt šav šaw šav šav šab
norr kubasu šimâl  ?  ? šemâl
ris berz berz berj berenj berenj
säga votē vâtē vâtē vâtan goftan
syster huva, hova, ho xâlâ, xolo xâv, xâ xâhar
liten ruk, gada ruk ruk velle, xš kučak
solnedgång šânga maqrib  ?  ? maqreb
solsken haši âftâv  ?  ? âftâb
vatten uv, ôv âv âv âv âb
kvinna, fru žēn žēn, žen yen, žen zanle, zan zan
i går zina zir, izer zir, zer zir diruz, di

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Talysh”. Ethnologue. SIL International. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=tly. Läst 30 maj 2011. 
  2. ^ ”Talysj”. UNESCO Interactive Atlas of the World’s Languages in Danger. http://www.unesco.org/culture/languages-atlas/en/atlasmap/language-id-1515.html. Läst 30 maj 2011. 
  3. ^ Mostowfi, Hamdallah (1957). نزهةالقلوب، به كوشش محمد دبیرسیاقی. Tahuri 
  4. ^ Henning, W.B. (1954). ”The Ancient Language of Azerbaijan”. Transactions of the Philological Society: sid. 157–177. 
  5. ^ [a b c d e f g] Asatrian, Garnik & Borijan, Habib (2005). ”Talish and the Talishis (The State of Research)”. Iran and the Caucasus "9" (1): sid. 43–72. 
  6. ^ Ethnic composition of Azerbaijan 1999
  7. ^ Abdoli, A. (2001). Farhange tatbiqiye tâleši-tâti-azari. Sid. 31–35 
  8. ^ [a b] Pedersen, Thomas T. ”Transliteration of Non-Roman Scripts”. http://transliteration.eki.ee/. Läst 30 maj 2011.