Tantilla nigriceps
| Tantilla nigriceps Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
| Familj | Snokar Colubridae |
| Släkte | Tantilla |
| Art | Tantilla nigriceps |
| Vetenskapligt namn | |
| § Tantilla nigriceps | |
| Auktor | (Kennicott, 1860) |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Tantilla nigriceps[2] är en ormart som beskrevs av Kennicott 1860. Tantilla nigriceps ingår i släktet Tantilla och familjen snokar.[3][4]
Denna orm förekommer i centrala och södra USA från Wyoming och Nebraska söderut samt fram till delstaterna Durango och Tamaulipas i Mexiko. Arten lever i låglandet och i bergstrakter upp till 2150 meter över havet. Den vistas i halvöknar, torra buskskogar, savanner och galleriskogar.[1] Honor lägger ägg.[4]
Etablering av jordbruksmark kan hota lokala bestånd. Hela populationen anses vara stabil. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Underarter[redigera | redigera wikitext]
Arten delas in i följande underarter:[3]
- T. n. nigriceps
- T. n. fumiceps
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Frost, D.R., Hammerson, G.A. & Santos-Barrera, G. 2007 Tantilla nigriceps . Från: IUCN 2007. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 30 mars 2022.
- ^ Kennicott,R. (1860) Descriptions of new species of North American serpents in the museum of the Smithsonian Institution, Washington., Proc. Acad. Nat. Sci. Philadelphia 12: 328-338
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (3 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/tantilla+nigriceps/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ [a b] Tantilla nigriceps i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.
|