Taras Sjevtjenko

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Taras Sjevtjenko

Taras Hryhorovytj Sjevtjenko (ukrainska: Тара́с Григо́рович Шевче́нко, ryska: Тара́с Григо́рьевич Шевче́нко, Taras Grigorjevitj Sjevtjenko), född 9 mars 1814 (25 februari g.s.) i guvernementet Kiev, död 10 mars 1861 (26 februari g.s.) i Sankt Petersburg, Ukrainas nationalskald och grundläggare till det moderna ukrainska litterära språket.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sjevtjenko var son till en livegen bonde och växte upp i stor materiell nöd. Hans konstnärliga talang inom bildkonsten uppmärksammades av godsägaren Engelhart, som tog honom med på sina resor. I Sankt Petersburg blev han, genom skalden Vasilij Zjukovskijs omsorger friköpt från livegenskapen och gavs tillfälle att studera vid konstakademien under Karl Brjulovs ledning. För sina aktiviteter i Kiev, i det slavofila, nationella folkbildningsförbundet "Kyrillos och Methodios" (namngivet efter två bysantinska munkar som skapade det kyrilliska alfabetet), häktades Sjevtjenko 1847 och dömdes till förvisning och soldattjänst i Orenburg, sedan i Novopetrovsk fästningen bortom Kaspiska havet. Först 1857 slapp han förvisningen, men hans hälsa var då redan bruten. Han begravdes i Kaniv vid floden Dnepr i det nuvarande Ukraina.

Svevtjenkos diktning speglar hans egen och Ukrainas historia. Den präglas av humanism, romantik och är starkt influerad av det ukrainska språk som talades av bönderna. Med element inlånade från folkloren diktade han romantiskt och sentimentalt om ett idylliskt Ukraina, om det svunna fria kosacklivet och om det sociala armodet i Tsarryssland, (där livegenskapen avskaffades först efter Sjevtjenkos död). Sjevtjenkos kanske största episka verk Hajdamaky (1841) handlar om det kosackiska bondeupproret 1768 i den ukrainska del av Ryska Imperiet.

Sjevtjenko är särskilt känd för de poetiska berättelser, där olyckliga kvinnoöden besjungs, t. ex. Katerina och Najmytjka (Tjänsteflickan), och folkliga sagostoff konstnärligt omarbetats, t. ex. Rusalka (Älvan) och Poppeln (med "Lenore"-motivet i annan form).

Taras Sjevtjenko har under sovjettiden framställts som en revolutionär folkhjälte. Hans antimoskovitiska kritik har gömts undan eller tonats ned. I dikten Den upprivna kosackgraven (Розрита могила) kritiserar han kosackhetmanen Bogdan Chmelnitskijs förbund med Moskvariket 1654.

Taras Sjevtjenko-universitetet i Kiev har fått sitt namn efter Taras Sjevtjenko.

Den upprivna kosackgraven[redigera | redigera wikitext]

Tysta värld, kära land,

Mitt Ukraina

Varför har du plundrats

Varför, mamma, går du under?

Bad inte du till Gud

Var morgon innan solen gick upp?

Uppfostrade inte du

Dina osäkra barn?

”Nog bad jag och passade dem,

Varken dag eller natt, jag sov.

Vaktade mina små barn,

Lärde dem vår sed.

De växte upp, mina blommor,

Mina goda små barn.

Ack, ja, en gång styrde även jag

I världen den vida.

Ja, jag styrde… Men, Bohdan,

Min okloke son!

Se nu på din moder,

Se på ditt Ukraina,

Som vid vaggan sjöng

Om sin olycka,

Som sjungandes och gråtandes

Längtade efter frihet.

Ack, Bohdan, Bohdan!

Om jag bara hade vetat,---

Jag hade strypt dig i vaggan,

Sövt dig vid mitt hjärta!

Mina stäpper är nu sålda

Till juden, till tysken;

Dnipro, min broder, torkar ut,

Överger mig,

Och mina kära kosackgravar,

Rivs upp av moskoviten.

Men låt honom riva och rota,---

Han söker det som inte är hans…

Låt samtidigt avfällingarna

Växa till sig

Så de kan hjälpa moskoviten

Att styra och härska

Och ta den lappade skjortan

från sin egen mor.

Kom, hjälp till, era avskum,

Kom, tortera er mor!


Kosackgraven är uppgrävd,

Uppriven till en fjärdedel…

Vad sökte de där?

Vad gömde våra gamla förfäder där?

Ja, om de bara kunde finna det,

Det som gömts undan där…

Då skulle barnen inte gråta och deras, moder inte sörja…

Taras Sjevtjenko, Berezan, 9 oktober 1843.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ur antologin Malyj Kobzar, Taras Sjevtjenko, förlag: Zahrava, Feldkirch-Voralberg, 1946. Wikipedias översättning.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sjevtjenko, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]