Tasmansk djävul
| Tasmansk djävul Status i världen: Starkt hotad[1] |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovlevande pungdjur Dasyuromorphia |
| Familj | Rovpungdjur Dasyuridae |
| Släkte | Sarcophilus F.G. Cuvier, 1837 |
| Art | Tasmansk djävul S. harrisii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sarcophilus harrisii | |
| Auktor | Owen, 1838 |
| Synonymer | |
| Sarcophilus laniarius | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Tasmansk djävul eller pungdjävul (Sarcophilus harrisii) är ett köttätande pungdjur, som ensam placeras i släktet Sarcophilus och som endast förekommer på ön Tasmanien. Den är stor som en mindre hund, kraftig och muskulös. Den har svart päls, ett ytterst högljutt och skrikande läte. Den har ett aggressivt temperament och utvecklar en stank när den blir stressad. Det är dessa egenskaper som gett arten dess namn. Från pleistocen är ytterligare en art av släktet känd, Sarcophilus laniarius.
Innehåll |
Utseende [redigera]
Den tasmanska djävulen är det största kvarlevande köttätande pungdjuret. Dess kropp är mycket kompakt med ett stort huvud och en tämligen liten bakdel. Mindre vanligt för att vara hos ett pungdjur är att de främre extremiteterna är längre än de bakre. Pälsen är vanligtvis svart med oregelbundna vita fläckar. Hannen är normalt större än honan och väger upp till ca 12 kg (även om den normalt sett håller sig mellan 7 och 9 kg). Den är ca 30 cm hög över nacken.
Arten är svår att få syn på men den observeras ofta genom sina ljudliga läten och när en grupp tasmanska djävlar slukar ett rov kan det höras på flera kilometer.
Ekologi [redigera]
Den tasmanska djävulen är skymnings- och nattaktiv, och tillbringar dagarna i täta busksnår eller håligheter. Den är ett rovdjur som kan ta bytesdjur så stora som en liten wallaby, men i praktiken tar den vara på det som bjuds och äter oftare kadaver än att den jagar levande bytesdjur. Den röjer undan alla spår av ett kadaver i och med att de, förutom allt kött och alla inälvor, även slukar huden och alla ben.
Hot och status [redigera]
Tasmanien har under en lång tid varit den sista fristaden för större köttätande pungdjur. Alla stora köttätande pungdjur var utrotade på kontinentala Australien redan en kort tid efter människans ankomst. Endast de minsta och mest anpassningsbara överlevde. Fynd har visat att den tasmanska djävulen fortfarande förekom på kontinentala Australien fram till för ungefär 600 år sedan. En orsak till utrotningen var införandet av dingon, som följde med handelsmän från öarna norr om Australien för cirka 5 000 år sedan. Den tasmanska djävulen var länge hotad vilket resulterade i en lag som klubbades igenom 1941 för att skydda arten. Arten har ändå minskat, bland annat på grund av en cancersjukdom, och idag uppskattar man beståndet till 15 000 individer.[2] På grund av detta kategoriseras den som starkt hotad (EN) av IUCN.[1]
Tasmansk djävul och människan [redigera]
Eftersom den Tasmanska djävulen tar hand om kadaver uppskattas den av bönderna då detta förhindrar spridningen av insekter, som annars skulle kunna skada deras boskap.
Den tasmanska djävulen har stått modell för den fiktiva figuren Taz i den amerikanska tecknade serien Looney Tunes. Den har där en viss likhet med originalet.
Referenser [redigera]
- ^ [a b] Hawkins, C.E., McCallum, H., Mooney, N., Jones, M. & Holdsworth, M. 2008 Sarcophilus harrisii. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 2 december 2010.
- ^ Lars Brander (nr 12 2010). ”Det sjätte stora massutdöendet”. Allt om Vetenskap: s. 99.