Taurin
| Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
| Taurin | |
| Systematiskt namn | 2-Aminoetansulfonsyra |
|---|---|
| Övriga namn | 2-Sulfoetylamin |
| Kemisk formel | C2H7NO3S eller NH2C2H4SO2OH |
| Molmassa | 125,147 g/mol |
| Utseende | Färglösa monoklina kristaller |
| CAS-nummer | 107-35-7 |
| SMILES | NCCS(=O)(O)=O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,734 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 63 g/l |
| Smältpunkt | 305 °C |
| Kokpunkt | 328 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Taurin är en organisk syra (ett derivat av aminosyran cystein) som djur själva bildar i kroppen. Namnet kommer från latinets taurus för tjur, då ämnet först upptäcktes i gallan på en oxe (Bos taurus) av de tyska kemisterna Friedrich Tiedemann och Leopold Gmelin år 1827.
Taurin är, trots att den består av bland annat en aminogrupp och att den är en syra, inte en aminosyra. I nervsystemet verkar det som en signalsubstans, genom att interagera med glycinerga systemet, glutamat och GABA. Taurin verkar också spela roll ifråga om regleringen av hjärnvolymen.[1][2][3] Den utgör ett skydd mot glutamatinducerad excitotoxicitet, påverkar osmos, och deltar i kalciumomsättningen.[4]
Ämnet förekommer i alla animaliska livsmedel.
Framställning [redigera]
Taurin framställs syntetiskt av etenoxid (C2H4O) och natriumvätesulfit (NaHSO3).
Reaktionen ger isetionsyra (C2H4SO2(OH)2) och natriumhydroxid (NaOH). Isetionsyra bildar taurin när den får reagera med ammoniak (NH3).
Användning [redigera]
Ämnet är en populär ingrediens i energidrycker.
2006 väckte några fallrapporter misstankar om att taurin i kombination med alkohol kunde vara orsak till plötsliga dödsfall hos unga människor.[5] En genomgång av vetenskaplig litteratur publicerad 2008 drog slutsatsen att de mängder taurin som ingår i populära energidrycker ligger långt under de värden för vilka man kan förvänta sig positiv eller negativ effekt.[6]
|
||||||||||||||||||||||||||
Referenser [redigera]
- ^ A. N. DAVISON* & L. K. KACZMAREK, Taurine—a Possible Neurotransmitter ?, Nature 234, 107 - 108 (12 November 1971);
- ^ K. Okamoto et al, Evidence for taurine as an inhibitory neurotransmitter in cerebellar stellate interneurons: selective antagonism by TAG (6-aminomethyl-3-methyl-4H, 1, 2, 4-benzothiadiazine-1, 1-dioxide), Brain Research Volume 265, Issue 1, 11 April 1983, Pages 163-168
- ^ Jan Albrecht et al, Taurine Interaction with Neurotransmitter Receptors in the CNS: An Update, Neurochemical Research Volume 30, Number 12, 1615-1621
- ^ Jang-Yen Wu et al, Role of taurine in the central nervous system, J Biomed Sci. 2010; 17(Suppl 1): S1
- ^ Läkartidningen Nr 38, 2006
- ^ Clauson, KA; Shields, KM; McQueen, CE; Persad, N (2008). ”Safety issues associated with commercially available energy drinks”. Journal of the American Pharmacists Association : JAPhA 48 (3): sid. e55–63; quiz e64–7. doi:. PMID 18595815. http://www.pharmacytoday.org/pdf/2008/May_CE_exam.pdf.

