Tayassu pecari

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tayassu pecari
Status i världen: Nära hotad[1]
Tayassu pecari
Tayassu pecari
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Underordning Suina
Familj Navelsvin
Tayassuidae
Släkte Tayassu
Fischer, 1814
Art T. pecari
Vetenskapligt namn
§ Tayassu pecari
Auktor Link, 1795
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Tayassu pecari är ett däggdjur i familjen navelsvin och den enda arten i sitt släkte.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Arten är större och har en mörkare pälsfärg än Pecari tajacu, dessutom har den en man vid nacken. Kinden, nosen och läpparna är vitaktiga. Den når en kroppslängd mellan 90 och 130 cm, en mankhöjd mellan 44 och 60 cm samt en vikt mellan 20 och 50 kg. Därtill kommer en kort svans. Hannar och honor är ungefär lika stora.[2]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet sträcker sig från södra Mexiko över Centralamerika och nordöstra Sydamerika till norra Argentina. Tayassu pecari föredrar tropiska regnskogar men förekommer även i torra skogar och savanner, däremot undviker den i motsats till Pecari tajacu halvöknar. I bergstrakter förekommer arten upp till 1 900 meter.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Liksom andra navelsvin är Tayassu pecari allätare. Den gräver till exempel i marken efter rötter, övertäckta nötter eller maskar. Ovanpå jorden hittar den nedfallna frukter, löv samt mindre ryggradsdjur och as.[1]


Flockarna är tydlig större än hos andra navelsvin. I gruppen förekommer ibland flera hundra individer och reviret har en storlek upp till 110 km². Territorierna av olika grupper överlappar ibland varandra. De försvarar sig som grupp mellan fiender och kan motstå större rovdjur som puma och jaguar. Trots allt faller enskilda individer offer för dessa rovdjur.[2] Ungdjur dödas dessutom av krokodiler och större ormar.

Större grupper kommunicerar med olika läten medan mindre grupper vanligen är tysta.[3]

Dräktigheten varar i omkring 158 dagar och sedan föder honan ett till fyra ungdjur. I naturen blir individerna upp till 15 år gamla och vissa individer i fångenskap nådde 21 års ålder.[2]

Hot[redigera | redigera wikitext]

Djuret jagas för köttets skull och huden förarbetas till läder. I regioner med större jakttryck försvann arten tidvis. Det största hotet består däremot av levnadsområdets förstöring genom skogsavverkningar. 2005 fanns större populationer av Tayassu pecari bara i 21 % av det ursprungliga levnadsområdet. Därför listas arten av IUCN som nära hotad (near threatened).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 7 februari 2011.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Tayassu pecariIUCN:s rödlista, auktor: Reyna-Hurtado, R., Taber, A., Altrichter, M., Fragoso, J., Keuroghlian, A. & Beck, H. 2008, läst 19 januari 2011.
  2. ^ [a b c] McDonald, D. W. (2009) sid. 710-711.
  3. ^ Csomos, R. 2001 Tayassu pecari på Animal Diversity Web (engelska), besökt 19 februari 2011.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999, ISBN 0-8018-5789-9
  • McDonald, David W. (red.) (2009) (på engelska). The Encyclopedia of Mammals. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-956799-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]