Tbilisi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tbilisi
თბილისი
Tiflis
Huvudstad
Sameba; Avlabaripalatset; Frihetstorget; Radisson Blu Iveria Hotel; Tbilisis TV-torn
Flag of Tbilisi.svg
Tbilisi City Seal.svg
Stadsvapen
Officiellt namn: Tbilisi
თბილისი
Land  Georgien
Region Tbilisi
Läge 41°43′0″N 44°47′0″Ö / 41.71667°N 44.78333°Ö / 41.71667; 44.78333
Högsta punkt 770 m ö.h
Lägsta punkt 380 m ö.h
Area 726 km²
Folkmängd 1 473 551[1] (2012)
 - storstadsområde 1 485 293
Befolkningstäthet 2 000 invånare/km²
Grundad 497 E.Kr.
Borgmästare Sevdia Ugrechelidze (tillförordnad)
Tidszon GMT (UTC+4)
Tbilisi
Red pog.svg
Tbilisi
Wikimedia Commons: Tbilisi
Webbplats: www.tbilisi.gov.ge

Tbilisi (georgiska: თბილისი; ibland känd under det turkiska (även tyska) namnet Tiflis som var officiellt namn fram till 1936) är huvudstad i Georgien, och är belägen i landets östra del i Kuraflodens dalgång. Tbilisi utgör en självständig stad, på samma administrativa nivå som landets övriga regioner. Staden hade 1 473 551[1] invånare (2012) på en yta av 726 km².

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tbilisi anno år 1671
Huvudartikel: Tbilisis historia

Staden grundades på 400-talet av kung Vachtang Gorgasali. Tbilisi betyder "en stad med varma källor". Enligt legenden sköt kungen en fågel som föll in i en het källa. När kungen tog ut fågeln ur vattnet upptäckte han att det var varmt och att fågeln kokats. Han bestämde sig då för att bygga en stad där.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Tbilisis huvudgata, Rustaveliavenyn.

Läge[redigera | redigera wikitext]

Tbilisi är beläget i södra Kaukasus. Staden ligger i östra Georgien på bägge sidor om floden Kura. Stadens höjdläge varierar från 380-770 m ö.h., och har en form av en amfiteater, omgiven av berg på tre sidor. I norr avgränsas Tbilisi av Saguramo-bergen, till öst och sydöst av Iori-slätten och till syd- och väst av Trialeti-bergen.

Den del av staden som ligger på den vänstra sidan av Kurafloden sträcker sig mer än 30 kilometer bort från floden. Den del som ligger på höger sida om floden är byggd längs foten av Trialeti-bergen, som i viss mån går hela vägen ner till Kurafloden. Norr om staden ligger en stor reservoar (allmänt känd som Tbilisisjön), som tillförs vatten genom bevattningskanaler.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Tbilisis klimat kan klassas som humitt-subtropiskt (enligt Köppens system: CFA). Stadens klimat påverkas både av torra (centralasiatiska/sibiriska) luftmassor från öst, och subtropiska (atlantiska/svarta havs) luftmassor från väst. Staden har relativt kyliga vintrar och varma somrar. Den årliga medeltemperaturen i Tbilisi är 12,7 °C. Januari är den kallaste månaden med en medeltemperatur på 0,9 °C. Juli däremot är varmast med medeltemperaturen 24,4 °C. Den lägsta uppmätta temperaturen i Tbilisi är -23 °C och högsta 40 °C. Den årliga nederbörden ligger på 568 mm, där den allra största delen är nederbörd i form av regn. Maj är den blötaste månaden (90mm) medan januari är torrast (20mm). Snö faller i genomsnitt under 15-25 dagar per år. De omkringliggande bergen fångar ofta molnen kring staden, främst under vår- och höstmånaderna, vilket leder till långvarigt regn och/eller molnigt väder.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 6,3 7,1 12,4 19,0 23,0 27,3 30,8 30,4 26,3 19,7 12,9 7,7
 Lägsta medeltemp. -1,3 -1,1 2,6 8,2 11,8 15,5 19,0 18,2 14,9 9,1 4,1 0,0
 Nederbörd 20 29 31 51 84 84 41 43 35 41 35 23

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Tbilisi är det största industriella och kulturella centret i Georgien. Staden har många museer, biografer och teatrar, ett zoo och en cirkus, bibliotek, skolor, ett universitet, ett konservatorium och en vetenskapsakademi. Den viktigaste gatan i staden heter Rustaveliavenyn, och längs den ligger bland annat Georgiens parlament.

Vy över Tbilisi

Tbilisi är en påfallande grön stad. Från Mtatsminda-berget har man god utsikt över staden. Där ligger också en vacker park. Under senare år har Tbilisis utseende förbättrats. Stadens gamla delar har också ändrats.

Det har bevarats många exempel av forntida georgisk arkitektur, däribland domkyrkan Sioni, Metechikyrkan och fästningen Nariqala. Nariqala dateras till 300-talet. Domkyrkan dateras tillbaka till 500-talet. En av kyrkans relikter är Heliga Ninas kors. Enligt legenden konverterade Sankta Nino Georgien till kristendom år 337 e.Kr. Metechikyrkan dateras tillbaka till det 5:e århundradet. Det finns monument till stadens grundaren nära kyrkan. Vid Nariqalafästningen ligger ett av stadens mest berömda monument, Kartlis Deda (Kartliens moder).

I den gamla delen av staden står Tbilisis äldsta kyrka, Antjischatibasilikan, byggd på 500-talet. Kyrkan är känd för ikonen Antjischati, ett arbete av guldsmeden Beka Opizari på 1100-talet. Ikonen fördes dit från klostret Antji i sydvästra Georgien på 1700-talet.

Halvvägs upp till toppen av Mtatsmindaberget, vid en av dess sluttningar, står kyrkan "Heliga David", byggd år 1855. En nekropol för flera av de mest berömda georgierna ligger belägen här. Man kan komma till kyrkogården till fots, men man kunde tidigare ta sig upp till toppen med den nu stängda Tbilisis bergbana. Vid Mtatsmindabergets fot ligger huvudstadens centrala område med Rustaveliavenyn, regeringshuset, Kasjvetikyrkan av Sankt Georg, konstgalleriet, den akademiska teatern Rustaveli, operahuset och andra sevärdheter.

Befolkning och Kultur[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Etniska grupper[redigera | redigera wikitext]

Samebakatedralen, Georgiens största religiösa byggnad

1 313 878 människor bor i staden, och de är indelade i över hundra olika etniska grupper. Ungefär 80% av dem är etniska georgier. Utöver det finns det flera större etniska grupper som innefattar: ryssar, armenier, azerer, osseter, abchazer, ukrainare, estländare, judar, tyskar, kurder och assyrier.[2]

Religion[redigera | redigera wikitext]

85% av Tbilisis invånare är ortodoxt kristna, utöver den ortodoxa kristendomen bildar katoliker, baptister och lutheraner den kristna majoriteten. 8% av stadens invånare är muslimer (i huvudsak sunnimuslimer). Dessutom är judendom vanligt i staden.[2] I staden finns också olika religiösa byggnader som katolska kyrkor, moskéer och synagogor.

Musik[redigera | redigera wikitext]

En av stadens nya traditioner är "Tbilisoba", en fest som firas den sista helgen i oktober. Bönder från hela Georgien visar där sina prestationer i jordbrukskultur. Gäster från landets olika delar och från andra länder kommer till Tbilisi för att ta del i festen. Då uppförs föreställningar och konserter i olika delar av huvudstaden.

Sången "Tbiliso" är en hymn till staden.

Uttal[redigera | redigera wikitext]

Georgiskt uttal av Tbilisi.

Svensktalande uttalar ofta stadens namn /tɪˈbli:sɪ/, vilket är fel. Det georgiska uttalet är /ˈtbɪlɪsɪ/ eller /ˈtpɪlɪsɪ/.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Tbilisi har en ganska rik sportslig historia. Likt många andra städer i den Främre Orienten är historien rikt influerad av Asien. Tbilisi har, histriskt, haft en specifik del av staden som var utsedd för olika sportevenemang. Dagens distrikt, Saburtalo och Didube, var de områden där det var vanligast förekommande med sportevenemang. 1978 hade staden 250 stora och små sportfaciliteter, som bland annat inkluderade fyra inomhus- och sex utomhusbassänger i olympisk storlek, 185 basketplaner- och hallar, 82 handbollsplaner, 19 tennisbanor, 31 fotbollsplaner och fem fotbollsarenor. I staden ligger även två velodromer belägna, den största, Tbilisis velodrom, har stått övergiven sedan början av 1990-talet. Idag är stadens största stadion Boris Paitjadze-stadion, som tar in drygt 55,000 personer (endast sittplatser). Näst störst är Micheil Meschi-stadion, som är ungefär hälften så stor (24,680 sittplatser). Handbollsevenemang arrangeras oftast i Tbilisis sportpalats, som tar omkring 11,000 åskådare.

Stadens största fotbollsklubb heter Dinamo Tbilisi, men klubben har inte vunnit någon större titel sedan 1981, då man, något sensationellt, vann Cupvinnarcupen i fotboll.[3] Man blev då den geografiskt mest östliga klubben att vinna titeln. Klubbens basketavdelning vann Euroleague i basket 1962, men har inte lyckats upprepa triumfen.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Bussdepån i Tbilisi

Busstrafik[redigera | redigera wikitext]

Tbilisis bussystem är idag väl fungerande. På senare tid har bussarna också blivit mer anpassade för personer med olika förhinder. För blinda har man också installerat röstinformation för busshållplatser och avgångar. Sedan den 1 februari 2009 betalas buss och tunnelbana vid kontrollerade kassor. Numer går det inte att betala direkt till chaufförerna.[4]

Priser[redigera | redigera wikitext]

  • Första resan - 40 tetri
  • Andra resan - 30 tetri
  • Tredje resan - 20 tetri

Tbilisis tunnelbana[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Tbilisis tunnelbana

En viktig transportkälla i Tbilisi är stadens tunnelbana. Tunnelbanan öppnade 1966, som den fjärde inom Sovjetunionen. Tunnelbanan innefattar idag två linjer, Achmeteli-Varketililinjen och Saburtalolinjen. Sammanlagt bildar dessa linjer en 26.4 km lång bana. Efter att tunnelbanan haft många tuffa år med slitna tåg, och dåligt med elektricitet, har den på senare år renoverats. 2006 inledde president Micheil Saakasjvili en omfattande renovation av stadens tunnelbana. Under denna renovation har bland annat nya tåg köpts in, och stationerna fräschats upp.[5][6] Idag har tunnelbanan 300,000 dagliga resenärer.[7]

Taxi[redigera | redigera wikitext]

Taxi är det snabbaste kommunikationsmedlet i Tbilisi, och det är den enda som är öppen 24 timmar om dygnet.[8]

Tbilisis internationella flygplats[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Tbilisis internationella flygplats

Tbilisis internationella flygplats ligger 18 kilometer utanför stadens statskärna, öster om staden. 2006 renoverades flygplatsen till internationell standard. Flygplatsen har fem internationella och en nationell utgång. På flygplatsen finns den service som internationell standard innebär. Det finns exempelvis en VIP-lounge, säkerhetskontroll, bagagehämtning och flygplatscaféer.[9]

Det finns flera medel för att ta sig till flygplatsen från Tbilisi. Flygplanstaxi går från flygplatsen in till staden och busslinje 37 går mellan flygplatsen och stadskärnan.[10]

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

En av Tbilisis vänorter, Litauens huvudstad Vilnius

Systerstäder[redigera | redigera wikitext]

Broderstäder[redigera | redigera wikitext]

Partnerskap[redigera | redigera wikitext]

Panorama[redigera | redigera wikitext]

Panoramavy över Tbilisi fotat i juni 2011.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Population by municipalities for the beginning of the year Geostat (engelska)
  2. ^ [a b] http://www.tbilisi.gov.ge/index.php?lang_id=ENG&sec_id=4265
  3. ^ http://www.fcdinamo.ge/
  4. ^ http://www.tbilisi.gov.ge/index.php?lang_id=ENG&sec_id=2718
  5. ^ http://www.metro.ge/index.php?lang_id=ENG&sec_id=97&info_id=144
  6. ^ http://www.metro.ge/index.php?lang_id=ENG&sec_id=97&info_id=183
  7. ^ http://www.tbilisi.gov.ge/index.php?lang_id=ENG&sec_id=2192
  8. ^ http://www.tbilisi.gov.ge/index.php?lang_id=ENG&sec_id=2193
  9. ^ http://www.tbilisi.gov.ge/index.php?lang_id=ENG&sec_id=4274
  10. ^ http://www.tbilisi.gov.ge/index.php?lang_id=ENG&sec_id=4596
Greater coat of arms of Georgia.svg Georgienportalen – samlingssidan för artiklar om Georgien på svenskspråkiga Wikipedia.