Tbilisis internationella flygplats

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Tbilisis internationella flygplats
Tbilisi airport 1.jpg
TBS på kartan över Georgien
Airplane silhouette.svg
TBS
Flygplatsens läge i Georgien
Allmän information
Ort Tbilisi
Kommun Tbilisi Raion
Flygplatstyp Internationell flygplats
IATA-kod TBS
ICAO-kod UGTB
Driftbolag Tepe Akfen Ventures (TAV)
Airports holding
Öppningsår 1952
Höjd över havet 495 m ö.h.
Koordinater 41°40′09″N 044°57′17″Ö / 41.66917°N 44.95472°Ö / 41.66917; 44.95472 (Tbilisi International Airport)Koordinater: 41°40′09″N 044°57′17″Ö / 41.66917°N 44.95472°Ö / 41.66917; 44.95472 (Tbilisi International Airport)
Terminalyta (m2) 25,000
Övrigt Georgiens största flygplats
Kommunikationer
Parkering Nybyggd parkeringsyta
Trafikerande flygbolag 22
Charter 1
Banor
Riktning Dimensioner i meter Beläggning
Längd Bredd
13R/31L 3 000 m 45 m Betong
13L/31R 2 500 m 60 m Asfalt/Betong
Statistik
Passagerare (2012) 1 219 175
Flygplatsens gamla terminaler
Georgian Airways flotta parkerad vid Tbilisis internationella flygplats
Parkerade flygplan vid flygplatsen

Tbilisis internationella flygplats (georgiska: თბილისის საერთაშორისო აეროპორტი; Tbilisis Saertasjoriso Aeroporti) (IATA: TBS, ICAO: UGTB), är den största internationella flygplatsen i Georgien, belägen 17 kilometer sydöst om huvudstaden Tbilisi. Flygplatsen hette tidigare Novo Aleksejevka internationella flygplats.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den första flygplatsterminalen byggdes 1952. Designad av arkitekten V. Beridze i en stalinistisk arkitektur, huserade byggnaden en planritning med symmetriska ytor och en monumental risalit i form av en portik. De två sidoflyglarna hyste blindarkader i kolossalordning. En ny terminalbyggnad stod färdig år 1990, designad i International style.[1]

1981 var Tbilisis flygplats den 12:e största i Sovjetunionen, med 1,478,000 passagerare på så kallade centrala linjer, som innebär flighter som förbinder Tbilisi med andra städer i andra unionsrepubliker.[2] 1999 hade antalet passagerare sjunkit till 230,000 per år.

Renovering och nutid[redigera | redigera wikitext]

I februari 2007 stod renoveringen av flygplatsen klar. Bygget hade då innefattat konstruktionen av en ny internationell terminal, parkeringsytor, förbättrade ramper, förbättrad landnings- och taxibana och införskaffandet av markutrustning vid flygplatsen. I samma projekt byggdes också en järnvägsförbindelse till huvudstadens centrum. Från flygplatsen finns sedan renovationen ett lågfrekvent körschema av tågen (ca. 6 tåg per dag i vardera riktning). Från flygplatsen leder numer George W. Bushs aveny in till staden.[3]

Idag är flygplatsen en produkt av en modern och funktionell design, som stoltserar med hög teknologi. Flygplatsen är utformad för att ge ett optimalt flöde av både passagerare och bagage från parkeringsplatsen till flygplanen med en användbar yta på omkring 25,000 kvadratmeter. Den totala kostnaden av det avancerade renoveringsprojektet slutade på 90.5 miljon USD (omkring 700 miljoner SEK). I och med renovationen har flygplatsens kapacitet ökat till att kunna ta emot 2.8 miljoner passagerare per år.[4]

År 2007 tog flygplatsen emot 615,873 passagerare, vilket innebar en ökning på 8.5% mot föregående år. Antalet flighter från flygplatsen ökade också, med 18,7%.[5] 2009 reste 702,373 via flygplatsen, och 12,245 ton frakt gick genom den.[6] Detta innebar en ökning med 14% mot år 2007.

Årligt resande[redigera | redigera wikitext]

Årlig passagerarstatistik för Tbilisis internationella flygplats[7]
År Passagerare totalt Förändring mot föregående år
2005
547 150
2006
567 402
3,7%
2007
615 873
8,5%
2008
714 976
16,1%
2009
702 916
1,7%
2010
822 772
17,1%
2011
1 058 679[8]
28,7%
2012
1 219 175 [9]
15,2%

Flygbolag och destinationer[redigera | redigera wikitext]

Flygbolag Destinationer
Aegan Airlines Aten [startar 24 maj 2012]
Aerosvit Airlines Kiev-Boryspil
Air Astana Almaty
AirBaltic Riga
Alitalia Rom-Fiumicino [börjar 2 juli 2012]
Arkia Tel Aviv-Ben Gurion
Azerbaijan Airlines Baku
Belavia Minsk
Bmi London-Heathrow
China Southern Airlines Ürümqi
Czech Airlines Prag-Ruzyně
Estonian Air Tallinn
Flydubai Dubai
Fly Georgia Batumi [startar 2 maj 2012], Berlin-Brandenburg [startar 3 juni 2012], Dubai [startar 3 maj 2012], Düsseldorf [startar 2 maj 2012], London-Heathrow [startar 3 maj 2012], Rom-Fiumicino [startar 4 maj 2012], Teheran [startar 3 maj 2012]
Georgian Airways Amsterdam-Schiphol, Aten, Batumi, Dubai, Kiev-Boryspil, Moskva-Vnukovo, Paris-Charles-de-Gaulle [startar 15 maj 2012], Tel Aviv, Wien, Charkiv, Teheran
LOT Polish Airlines Warszawa-Chopin
Lufthansa München-Franz Josef
Pegasus Airlines Istanbul-Sabiha Gökçen
Qatar Airways Baku, Doha
S7 Airlines Moskva-Domodedovo
Scat Aktau
Turkish Airlines Istanbul-Atatürk
Ukraine International Airlines Kiev-Boryspil
Ural Airlines Jekaterinburg


Fraktflygbolag[redigera | redigera wikitext]

Flygbolag Destinationer
British Airways World Cargo Dubai, Shanghai-Pudong
Cargolux Baku, Kuala Lumpur, Luxemburg, Singapore
Coyne Airways Aktau, Asjgabat, Atyrau, Baku, Köln/Bonn, London-Stansted, Türkmenbasji, Uralsk, Jerevan
Silk Way Airlines Baku
Turkish Airlines Cargo Istanbul-Atatürk


Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Baulig, Josef; Maia Mania, Hans Mildenberg och Karl Ziegler (på tyska och georgiska). Architekturführer Tbilisi. Landeshauptstadt Saarbrücken/Technische Universität Kaiserslautern. Sid. 70. ISBN 3936890390 
  2. ^ Sagers, Matthew (July 1990). ”Soviet Air-Passenger Transportation Network”. Geographical Review (American Geographical Society) "80" (3): ss. 269. 
  3. ^ http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2008/aug/09/georgia.russia1
  4. ^ http://www.tbilisiairport.com/16.php?id=20
  5. ^ http://www.tbilisiairport.com/4.php
  6. ^ http://www.therouteshop.com/tbilisi-airport/#factsTab
  7. ^ Tbilisi Airport - Airport Statistics
  8. ^ tbilisiairport.com - Tbilisi Airport Profile (p.15)
  9. ^ Georgian Civil Aviation Agency - Number of Passengers Served

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]