Teknofobi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Teknofobi är rädslan eller motviljan mot avancerad teknik eller komplicerade produkter, speciellt datorer.

Begreppet används vanligtvis i bemärkelsen av en irrationell rädsla, men andra hävdar att fruktan är berättigad. Det är motsatsen till teknofil. Först fick den uppmärksamhet under den industriella revolutionen, sen har teknofobin setts påverka olika samfund och samhällen i hela världen. Detta har orsakat vissa grupper att ta ställning mot modern teknisk utveckling för att bevara sina ideologier. I några av dessa fall, har den nya tekniken kommit i konflikt med den etablerade tron, såsom personliga värderingar i enkelhet och anspråkslösa livsstilar. Ett antal exempel på teknofobiska idéer finns i flera former av konst, allt från litterära verk som Frankenstein till filmer som Metropolis och Det regnar köttbullar. Många av dessa verk skildrar den mörka sidan av tekniken enligt teknofobin. Eftersom tekniken blir allt mer avancerad och svår att förstå, är människor mer benägna att hysa oro rörande sin användning av modern teknik.

Allmän förekomst[redigera | redigera wikitext]

I en studie publicerad i tidningen Computers in Human Behavior genomfördes en undersökning mellan 1992 och 1994 på förstaårsstudenter runt om i världen. Den totala andelen av 3 392 studenter som svarade på hög nivå av teknofobisk rädsla var 29 %, jämfört med Japan som hade 58 % teknofober av hög nivå, Indien hade 82 %, och Mexiko hade 53 %. I en rapport publicerad 2000 konstaterades att ungefär 85 till 90 procent av nyanställda i en organisation kan vara obekväma med ny teknik och är teknofobiker i viss utsträckning.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Teknofobi började få nationell och internationell uppmärksamhet som en rörelse med början av den industriella revolutionen. Utvecklingen av nya maskiner ledde till att skickliga hantverkare ersattes av okvalificerade och underbetalda kvinnor och barn. De som fortfarande arbetade med hantverk började nu frukta för sina försörjningsmöjligheter. 1675 förstörde en grupp vävare maskiner som ersatte deras jobb. Vid 1727 hade förstörelse blivit så utbredd och vanlig att Parlamentet gjorde rivningen av maskiner till ett brott. Denna åtgärd stoppade inte vågen av våld. Ludditerna, en grupp anti-tekniska arbetstagare, förenades under namnet "Ludd" i mars 1811. Deras syfte var att förstöra textilmaskiner som de kände hotade deras arbeten, plundra hus på tillgångar och kämpa för fackliga rättigheter och samtidigt hota med våld. Dåliga skördar och matupplopp bidrog till deras mål att skapa en orolig och upprörd population.

Artonhundratalet var också början på den moderna vetenskapen med hjälp av Louis Pasteur, Charles Darwin, Gregor Mendel, Michael Faraday, Henri Becquerel och Marie Curie och uppfinnare som Nikola Tesla, Thomas Edison och Alexander Graham Bell. Världen förändrades snabbt, för snabbt enligt många, som fruktade förändringarna som skedde och längtade efter en enklare tid. Den romantiska rörelsen exemplifierade dessa känslor. Romantiken trodde på: fantasi framför förnuft, det "organiska" framför mekaniska, och en längtan till enkelheten, mer pastorala tider. Poeter som William Wordsworth och William Blake trodde att den tekniska förändring som ägde rum som en del av den industriella revolutionen var förorenande för deras passionerade syn på naturen som perfekt och ren.

Efter andra världskriget fortsatte en rädsla för tekniken att växa pådriven av bombningarna av Hiroshima och Nagasaki. Med spridningen av kärnvapen och det kalla kriget började folk undra vad som skulle bli av världen, när mänskligheten hade makt att förstöra den. Under andra världskriget startade ekologism som en rörelse. Den första internationella konferensen om luftföroreningar hölls år 1955 och på 1960-talet växte en ilska bland alla miljövänner angående blyhalten i bensin. Under 1980-talet började uttunningen av ozonskiktet och hotet om global uppvärmning att tas mer på allvar.


Teknofobiska grupper[redigera | redigera wikitext]

Ett flertal sociala grupper kan bli utsedda som teknofobiska, Mest kända är Amish och Ludditerna. Många teknofobiska grupper gör revolt mot modern teknik p.g.a. deras tro att tekniken är ett hot mot deras leverne och samhälle.[8] Ludditerna var en brittisk hantverksfolkrörelse under 1900-talet som organiserade sin teknik i opposition mot avancerad teknik inom textilindustrin.[5] Framstegen inom tekniken ersatte många skickliga textilhantverkare med relativt dåliga maskiner. Amishfolket är ansedda teknofobiska p.g.a. deras motvilja till modern teknik. Amishfolket fokuserar på att upprätthålla deras sociala ordning som betonar gemenskap, enkelhet och religion.[9] Deras ledarskap ogillar starkt det sociala inflytande som ny teknik kan ha på traditioner som är socialt oberoende av yttre politiska och ekonomiska maktstrukturer. Det finns flera likheter mellan Amishfolket och Old Order (den gamla ordningen) Mennonites. The Mennonites delar sin fokus på enkelhet och religion, dock på olika nivåer. Den gamla ordningen av Mennonites är en separat fraktion från Lancaster konferensen. Dessa Mennonites har religiösa sanktioner mot mången "modern teknik", men tillåter ändå vissa verktyg, såsom jordbruksutrustning och några enkla fordon [10].


Teknofobi i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Ett tidigt exempel på teknofobi i litterär och modern kultur är Mary Shelleys Frankenstein. Det har varit en grundpelare för science fiction sedan dess, exemplifierad av filmer som Fritz Langs "Metropolis", vilket visar ett exempel på hur teknofobi kan förekomma, och Charlie Chaplins "Modern Times", där människor nedgraderas till kugghjul i maskineriet, en produkt av ny industriell teknik lik som Löpbandsprincipen. Detta fortsatte genom 1950-talet, med rädsla för kärnvapen och strålning ledde detta till gigantiska insekter i monsterfilmer, liksom det varnande exemplet "The Day the Earth Stood Still", och in i 1960-talet, med artister som The Hulk. Det uppföljdes av rädsla för superintelligenta robotar, och uppror mot dem, vilket var ett återkommande tema i Star Trek, från originalserien "ST:NG" till "Voyager" under 1990-talet. Även under 60-talet, filmen Omega Man (löst baserad på Richard Mathesons novell I am Legend) visade en värld förstörd av biologiska vapen och bara en tunn skara människor och en kultur mutanter överlevande. Charlton Heston's karaktär är en forskare som blir måltavla för mutanterna som försöker att förstöra all förskning och maskineri p.g.a. deras teknofobiska tro. Teknofobi är även temat Walter M. Millers novell A Canticle for Leibowitz, där kärnvapenkrig gör ett försök att utplåna vetenskapen to stamp out science itself as held to be responsible. Under 1970-talet, "The Forbin Project" och "Demon Seed" erbjöd även provsmaker på dominerande av datorer. Även under 1970-talet, skapade Rich Buckler Deathlok, en cyborg revivified by a madman as a slave killing machine, a dark twist on Frankenstein. Teknofobi uppnådde kommersiell framgång under 1980-talet med filmen The Terminator, där en dator blir självmedveten och beslutar att döda alla människor. Blade Runner visar oss hur mänskliga kopior kunde leva på jorden, detta skildrar hur fel det är med "kopior" olyckliga med deras handgjorda begränsningar som kräver att de blir ”modifierade”. "Star Trek: Voyager" presenterar en annan tvist, när "överskott" EMH:s, lik som sofistikerade expertsystem för att vara nästan omöjlig att skilja från människan, blir reducerade för slaveri, medan andra, liknande system förvandlades till levande måltavlor. På senare tid har filmer som I, Robot, The Matrix Trilogin, WALL-E, och Terminator-uppföljarna. Exempel som visas är Doctor Who – speciellt episoden Robots of Death – har även tacklat problemen med teknofobi, med en karaktär i Robots of Death som visar en stor rädsla för robotar p.g.a. deras brist av kroppsspråk, beskriven av Fourth Doctor som ger dem existens för 'dead men walking'. Seriekonsulten Kit Pedler använde även sin rädsla som bas för inspiriation till filmen Doctor Who –monster på Cybermen, när kreaturerna blir inspirerad av sin egen rädsla för att artificiella lemmar blir så vanligt att det skulle bli omöjligt att veta när någon upphörde att vara människa och bli en robot. Virtuosity talar om en virtuell seriemördare som lyckas fly till den verkliga världen. Han gårpå en berserkargång innan han oundvikligen stoppas. Detta är en sann teknofobifilm i att dess främsta handlingsbudskap är teknik som gått fel. Det introducerar en mördare som uppenbarligen förstör människor.[11] I Pixar-filmen WALL-E är människor framställda att har utvecklat fetma, foglig och lathet som resultat av att robotar nu kan göra allt för dem. Även Godfrey Reggio's Qatsi-trilogin konfronterar tungt teknofobin. Idealet att bevara "tänkare" och "arbetare" visar oss att även folk som anammat tekniken fruktar dess potential på något sätt.


Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Technophobia