Teleplugg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Telepluggar. Från vänster till höger 2,5 mm, 3,5 mm mono, 3,5 mm stereo, 6,3 mm (1/4") stereo.
Teleplugg för stereosignaler (överst) och monosignaler (nederst).
1. Hylsa, används för jordning och skärm.
2. Ring, används för höger signal vid stereo.
3. Spets, används för vänster signal vid stereo eller för monofoniska signaler.
4. Isolator av till exempel plast eller hårt gummi.

Teleplugg eller telefonpropp är en typ av elektriskt kontaktdon med ett runt metallstift som trycks in i motsvarande hylsa. Metallstiftet är ofta avdelat så att två poler för mono eller tre poler för stereo kan kopplas med samma kontakt. Det finns även en variant med fyra poler, där den fjärde är för mikrofon.

Historiskt[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen användes kontakttypen för omkoppling i manuella telefonväxlar, därav namnet. Med tiden upptäckte man att kontakttypen var slitstark, billig, praktisk och oöm, och den blev populär som kontakt till bland annat mikrofoner, hörlurar och elförstärkta musikinstrument. Ursprungligen var telepluggen i diameter 1/4 tum något som idag ofta anges som 6,3 mm (egentligen 6,35 mm).

Användning[redigera | redigera wikitext]

Den vanligaste dimensionen på telepluggar är idag 3,5 mm, men även 2,5 och 6,3 mm förekommer. Telepluggar med diametern 6,3 mm används bland annat till musikinstrument, mikrofoner och hörlurar för studio- och hemmabruk. Kontakter med dimensionen 3,5 mm används till hörlurar, mikrofoner och headsets för bärbara apparater, till exempel mp3-spelare och datorer. Till sist används 2,5 mm teleplugg huvudsakligen för anslutning av headset till mobiltelefoner och bärbara telefoner men även till ett antal specialtillämpningar.

Andra audiokontaktdon[redigera | redigera wikitext]