Tennstopet
Tennstopet är en restaurang i Stockholm på Dalagatan 50. Allt sedan dess tidigare adress i Klarakvarteren har den varit en mötesplats för journalister, författare och andra kulturpersonligheter.
[redigera] Historik
Restaurangen grundades 1867 som biljardsalong av fanjunkaren Sven Gustaf Högberg på Fredsgatan 9 i kvarteret Rosenbad. Då så kallade schweizerier var på modet döptes restaurangen snart om till Rosenbads Schweizeri, trots att inga konditorivaror serverades. 1891 såldes schweizeriet till tenngravören och ingenjören Bror Axel Santesson. Santesson som var av tenngjutarsläkt dekorerade krogen med många vackra tennpjäser, varvid stället fick smeknamnet Tennstopet. Närheten till Konstakademin, som låg på andra sidan gatan, gjorde att många konstnärer och konstnärsstuderande hade krogen som sitt stamställe.
1893 köpte Stockholms stads sparbank köpt in tomten och huset där schweizeriet låg för att riva och bygga ett modernt bankpalats. Krogen flyttade därför 1895 till Vattugatan 8 (som på den tiden hette Stora Vattugatan, i kvarteret Hägern mindre) i Klarakvarteren, mitt i den miljö som allt mer kommit att präglas av tidningshus och bohemer. Namnet Tennstopet blev nu officiellt. Tennstopet kom här liksom caféet Tysta Mari att bli en mötesplats för journalister från de tidningsredaktioner som tidigare låg i de omgivande Klarakvarteren. Konstnärerna blandades nu med tidningsfolk, författare och poeter.
I och med Norrmalmsregleringens stora omdaning av Klarakvarteren tvingades Tennstopet än en gång ur lokalerna 1965. Hela inredningen packades då ned och magasinerades fram till dess att man samma år hittat en ny adress i på nuvarande Dalagatan 50, där den byggdes upp för att efterlikna gamla Tennstopet så mycket som möjligt.[1]
IB-agenten Donald Forsberg berättade i Expressen år 2009 att han satt och spanade på Arne Lemberg, Jan Guillou och andra journalister på Tennstopet. Där försökte sovjetiska spioner fiska efter nya agenter. Jan Guillou utsattes för värvningsförsök av KGB 1967, men det var på Sovjetiska ambassaden.[2]
[redigera] Referenser
- ^ [1]Tennstopet och stad i förvandling - En kort historik, Karl-Erik Brännström
- ^ Tommy Schönstedt: Här spanade IB på Guillou, Expressen, läst 091026
