Tensta konsthall

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°23′37″N 17°54′11″Ö / 59.39361°N 17.90306°Ö / 59.39361; 17.90306

Tensta konsthall.

Tensta konsthall är en konsthall för samtida konst, belägen i Tensta i nordvästra Stockholm. Konsthallen grundades 1998 av Gregor Wroblewski och har sedan dess visat verk av flertalet internationellt kända konstnärer, exempelvis Wolfgang Tillmans, Julian Opie, On Kawara, Shirin Neshat, Susan Hiller, Tracey Moffat, Kutlug Ataman, Mark Wallinger och Rainer Ganahl. Konsthallen har även visat många ledande svenska konstnärer, bland annat Elin Wikström, Ulf Rollof, Åsa Cederqvist, Kjartan Slettemark, Carl Mikael von Hausswolff, Magnus Wallin och Karl Holmqvist.

Tensta konsthall är ett centrum för samtida konst i Stockholmsförorten Tensta, nordväst om stadens centrum. Konsthallen arbetar både med svenska och internationella konstnärer i kombination med täta samarbeten med lokala sammanslutningar och organisationer i närområdet. Konstnärer som visats på konsthallen är bland andra Tris Vonna-Michell http://imanissa.com/, Shirin Neshat, International Festival, Marie-Louise Ekman, Diana Thater och Oda Projesi. Tensta konsthall har en omfattande förmedlingsverksamhet som riktar sig till närliggande skolor och ungdomar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tensta konsthall invigdes 1998 i samband med att Stockholm det året var Europas kulturhuvudstad. Konsthallen kom till tack vare en lokal gräsrotsrörelse som med tiden sammanföll med den så kallade Ytterstadssatsningen, kommunens insats för vissa förorter. Grundare av konsthallen blev konstnären och socialarbetaren Gregor Wroblewski. Senare chefer har varit Konst2 (Rodrigo Mallea Lira, Ylva Ogland och Jelena Zetterqvist) samt William Easton. Sedan 2011 är Maria Lind chef. Tensta konsthall ligger på Taxingeplan under Tensta Centrum och är ca 700 kvm stort. Sedan år 2000 är Tensta konsthall en privat stiftelse, främst finansierad av Stockholms kommun och svenska staten, via Kulturrådet. Idag utgör stödet från kommun och stat ca 50-60 procent av intäkterna, resten av intäkterna kommer från annat håll.

Tensta - området, befolkningen och arkitekturen[redigera | redigera wikitext]

Tensta ligger tjugo minuter med tunnelbana från T-centralen och domineras av ett stort bostadsområdet uppfört 1967-72. Tensta är det största enskilda bostadsområdet inom det så kallade miljonprogrammet (1965-74). Omkring sex tusen lägenheter samsas med järnåldersgravar, runstenar, en av Stockholmsregionens äldsta kyrkor, ett före detta militärövningsområde från det tidiga 1900-talet och naturskyddsområdet Järvafältet. Invånarantalet är ca 19000 människor varav ca 90 procent har translokal bakgrund. Statistiskt sett är medelinkomsten i Tensta lägre och arbetslösheten högre än i resten av Stockholm, som tillhör de mest segregerade städerna inte bara i Sverige utan i hela Europa.

Finansiering[redigera | redigera wikitext]

2012 hade Tensta konsthall en årlig budget på ca 8.800.000 kr. Vilket är en ökning med ca 3.000.000kr i jämförelse med 2011. Tensta konsthalls besökare kommer från när och fjärran och 2012 var besöksantalet mer än 20 000. Inträdet är gratis.

Tensta konsthall idag[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2011 kännetecknas Tensta konsthall av ett målinriktat arbete med ambitionen att delta i ett internationellt utbyte om vad samtida konst är. Programmet är konst- och konstnärslett. Samtidigt är ambitionen att förmedla programmet på sätt som kan vara meningsfulla och relevanta i just Tensta. Det innefattar öppnandet av ett café, drivet av ett lokal socialt företag, Xpandia Vision, i ett område det annars inte finns några likartade caféer. Caféet har också blivit en mötesplats för Te- och kaffesalonger organiserade tillsammans med Kvinnocenter i Tensta-Hjulsta. Bland andra lokala samarbetspartners finns Ross Tensta Gymnasium, Livstycket, biblioteket och Kurdiska föreningen. Särskilt fokus läggs på kontakter med kvinnor i olika åldrar.

Utställningar och andra projekt 2011 - 2014[redigera | redigera wikitext]

Tensta konsthall följer sedan 2013 tre olika linjer. Den första handlar om frågor om artikulation – om hur något gestaltas eller organiseras. Den andra berör konst och pengar och den tredje relaterar till konstnärers och andra kulturproducenters arbetsvillkor. Ett särskilt program belyser och inbegriper arkiv, bibliotek och samlingar. Konstkollon, organiserade under skolloven, genomförs tillsammans med olika konstnärliga utbildningar och leds av konstnärer. Seminarieserien i fem delar “Vad gör en konstinstitution?” (2011-2012) var resultatet av ett samarbete med Konstfack. Nya seminarieserier, formulerade som frågor, har följt upp den första, till exempel ”Vad gör den sociala praktiken? Och ”Vad gör konstteorin?”.

Bland de senaste årens utställningar på Tensta konsthall finns “Abstract Possible: The Stockholm Synergies” med bland andra Doug Ashford, Claire Barclay, Goldin+Senneby. Wade Guyton, Mai-Thu Perret, Walid Raad och Haegue Yang; “Kami, Khokha, Bert och Ernie: Världsarv” av Hinrich Sachs; “Göra som man vill: Marie-Louise Ekman i sällskap med Sister Corita Kent, Mladen Stilinovic och Martha Wilson”; “Samhället utan egenskaper” med bland andra Sören Andreasen, Ane Hjort Guttu, Sture Johannesson, Sharon Lockhart och Palle Nielsen (som del av “Den nya modellen” och kurerad av Lars Bang Larsen); “Working With…” av Zak Kyes; “We are Continuing BBDG” med Bernd Krauss och en separatutställning med Iman Issa. Andra projekt är “Bidoun Library”, “Katitzi: En litterär gestalt med rötter i verkligheten” och endagsperformancen “T.451” av Dominique Gonzalez-Foerster och Ari Benjamin Meyers. Nyutkomna publikationer inkluderar “Contemporary Art and Its Commercial Markets; Reports on Current Conditions and Future Scenarios”, “No Is Not An Answer: On the Work of Marie-Louise Ekman” och “Undoing Property?” (redigerad av Marysia Lewandowska och Laurel Ptak), alla samutgivna med Sternberg Press, Berlin.

Tensta konsthall samarbetar med nätverket Cluster som består av åtta konstorganissationer runt om i Europa (med undantag av Holon, Israel) som var och en är situerad i utkanten av större städer. Alla dessa organisationer har det gemensamt att de tar aktiv del i det lokala samhället.

Inspirerade av Cluster grundades 2012 nätverket Klister, för små och medelstora institutioner för samtidskonst i Sverige. Nätverket vill belysa mindre samtida institutioners roll i samhället, där man konstaterar det faktum att samtida konstinstitutioner idag utgör en experiment- och diskussionsplattform av allt större betydelse. Bland deltagarna finns Marabouparken, Botkyrka Konsthall], Borås Konstmuseum], Gävle Konstcentrum], Skövde Kulturhus och [[Röda sten] i Göteborg. Genom ett samarbete med Riksutställningar har Klister generat resurser och beställt en rapport om villkoren för dess medlemmar. Planerad publicering är våren 2014.

Tensta konsthalls nuvarande rumsliga utseende är baserade på förslag från arkitekten Nikolaus Hirsch. Caféets utformning är gjord i samarbete med arkitekt Filippa Stålhane. En annan yta tillkom 2012, genom sektionen ”space” på designkollektivet Metahavens webbsida för konsthallen, utvecklad i samarbete med curatorn Laurel Ptak. Metahaven är ansvariga för helheten i kommunikationsstrategin, inkluderande användningen av det formbara ”märket” istället för logga.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]