Teosofiska Samfundet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Teosofiska Samfundets sigill

.Teosofiska Samfundet, religionsfilosofiskt sällskap, stiftat 1875 i New York, i Sverige sedan 1889. Idag är rörelsen uppdelad i flera grupper vilka sammantaget kallas den Teosofiska Rörelsen. De fyra största teosofiska samfunden är Teosofiska Samfundet Adyar, Teosofiska Samfundet Point Loma - Den Hague, United Lodge of Theosophists och Teosofiska Samfundet Pasadena.

Teosofiska Rörelsens syften och valspråk[redigera | redigera wikitext]

De olika teosofiska samfunden formulerar sina syften olika, och de har haft olika formulering genom historien. Men grunddragen är:

  1. Att bilda en kärna av Universellt Broderskap inom mänskligheten utan att fästa avseende på ras, troslära, kön, samhällsställning eller hudfärg
  2. Att studera forntida och moderna religioner, filosofier och vetenskaper, samt klargöra vikten av sådant studium
  3. Att utforska de oförklarliga naturlagarna och de latenta psykiska krafterna i människan

Det ursprungliga valspråket är ”Det finns ingen religion, högre än Sanningen.”

Rörelsens historia[redigera | redigera wikitext]

Från 1875 till 1895[redigera | redigera wikitext]

Teosofiska Samfundet stiftades i New York den 8 september 1875 av Helena P. Blavatsky, William Q. Judge och Henry S. Olcott. Dess första offentliga möte hölls i Mott Memorial Hall i New York den 17 november 1875, varför detta datum felaktigt ibland anges som dagen då samfundet stiftades. 1878 flyttade Blavatsky och Olcott till Indien, först Bombay och därefter till Adyar, för att verka för samfundets spridning där. Genom Olcott och Blavatskys bosättning i Adyar, kom samfundets internationella högkvarter att förläggas dit. 1885 lämnar Blavatsky Indien och återflyttar till Europa. Först till Tyskland och därefter Holland, där hon skriver sitt magnum opus Den Hemliga Läran, vilken kom att bli ryggraden i den teosofiska litteraturen och utgavs 1888. 1887 bosätter hon sig i London, där hon också kom att avlida, fyra år senare. Här stiftar hon Teosofiska Samfundets Europeiska Federation, med sig själv som president på livstid, men också Blavatskylogen vilken kom att utgöra grunden och stommen i hennes esoteriska arbete. Orsaken var att högkvarteret i Adyar hade utvecklats i en riktning som hon uppfattade inte var i samklang med samfundets ursprungliga intentioner.

Splittringen 1895[redigera | redigera wikitext]

Teosofiska Samfundet splittrades 1895 då den amerikanska sektionen under ledning av dess generalsekretrare William Q. Judge, vilken också var internationell vicepresident, förklarade sig självständig från det internationella högkvarteret i Adyar. Orsaken var att den tämligen nya medlemmen Annie Besant, vilken fort kommit att inneha ledande funktionen i samfundet, hade börjat distansera sig från Judge. Judge vars hälsa var svag, befarade att hela samfundet skulle lämna vad han såg som den ursprungliga vägen, då han var borta, om han inte skilde ”sin” sektion från Adyar. Han insåg att han i alla fall kunde ”rädda” en del. Olcott var fortfarande formellt samfundets ordförande i Adyar, men den verkliga makten låg i händerna på Annie Besant, och hennes lärare, först Dr. Chakravasti och därefter C.W. Leadbeater. De indiska logerna stödde nästan mangrant Besant, medan de europeiska splittrades. Den delen av Teosofiska Samfundet vilket hade sitt centrum i Adyar, brukar idag att kallas Teosofiska Samfundet Adyar. Den del som följde Judge kallades först Teosofiska Samfundet i Amerika, och numera Teosofiska Samfundet Pasadena och Teosofiska Samfundet Point Loma - Den Hague (se nedan angående splittringen 1951).

Universella Broderskapet och Teosofiska Samfundet Point Loma[redigera | redigera wikitext]

W.Q. Judge avled 1896, och ledningen i det amerikanska samfundet delades först mellan Ernest T. Hargrove och Katherine Tingley, men efter 1897 var Tingley ensam ledare. Hon bildade då Universella Broderskapet vari Teosofiska Samfundet blev en underavdelning. Samma år som hon blev ledare, grundade hon samfundets nya centrum i Point Loma i Kalifornien. Där grundade hon det Teosofiska Universitetet, Raja Yoga Skolan (från förskola till tredje ring på gymnasiet) och byggde den första grekiska teatern i USA, bland mycket annat. Raja Yoga Skolan verkade efter det pedagogiska system som Tingley utvecklade med teosofin som grund, vilket hade ett flertal skolor i USA och på Kuba och ytterligare planerade i bland annat Tyskland och Sverige. 1907 befann hon sig i Sverige på en föreläsningsturné, och då hon befann sig i Stockholm fick hon audiens hos Konung Oscar II. Kungen var mycket intresserad och välvilligt inställd till hennes arbete, och lät henne arrendera kronomark på Visingsö i Vättern för att sätta upp ett ”andra Point Loma” där. Där skulle även finnas en permanent ”grundskola” enligt Raja Yogapedagogiken, men Svenska kyrkans prästerskap i området protesterade mot vad de kallade "nyhedendom". De vann en delseger, och på Visingsö kom bara en teosofisk sommarskola att etableras, vilken verkade årligen fram till 1937, och därefter sporadiskt tills början av 1950-talet. Båten för persontrafik mellan Gränna och Visingsö bär i dag namnet ”Madam Tingley”.

Katherine Tingleys starka ledarskap var ibland ifrågasatt på grund av hennes ofta hårda metoder för att upprätthålla etiken och moralen inom samfundet, vilken ibland beskrevs som nära in på övermänsklig. Detta resulterade i flera utbrytningar och nybildningar, och den mest kända är United Lodge of Theosophists.

Efter Katherine Tingleys bortgång 1929 övertog ledarskapet av G. de Puruker, vilken återgick till de tidigare arbetsmetoderna och flyttade samfundets högkvarter till Corvina år 1942.

Samfundet leddes tills 1945 av dess kabinett då Arthur Conger valdes till ny Ledare. Vid dennes bortgång år 1951 uppstod en strid inom samfundet om vilken som var av Conger utnämnd till dennes efterträdare. William Hartley hade år 1946 skriftligen och inför vittnen blivit utnämnd till efterträdare, men James Long hävdade att Conger tagit detta tillbaka och istället utnämnt honom. Detta ledde till att samfundet splittrades i två skilda samfund. Den Esoteriska Sektionen och merparten av sektionerna i Nederländerna, Tyskland och Sverige stödde Hartley, medan övriga stödde Long. Longs anhängare förlade sitt huvudkvarter till Pasadena i Kalifornien, medan Hartleys kvarstannade i Corvina tills de år 1958 flyttade det till Haag i Nederländerna. Båda riktningarna finns representerade i Sverige.

United Lodge of Theosophists[redigera | redigera wikitext]

Bildades i Los Angeles 1909 av en grupp teosofer och teosofistuderande under ledning av Robert Crosbie. Finns verksam i Sverige sedan slutet av 1970-talet.

Teosofiska Samfundet Adyar[redigera | redigera wikitext]

De som såg Annie Besant som samfundets ledare under konflikterna 1894-95, tillhör den gruppering som kallar sig Teosofiska Samfundet Adyar. Annie Besant, tillsammans med bland andra sin medarbetare C.W. Leadbeater, blev en centralperson i utvecklingen av TS Adyar. Den har varit nära knuten till Liberala katolska kyrkan.

Teosofin i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Samfundet i Sverige stiftades 1889 på initiativ av författaren Viktor Rydberg. Samfundets förste president i Sverige var läkaren Dr. Gustav Zander.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Sievers, Martin: Purpurkvinnan. Historien om Katherine Tingley och teosoferna på Visingsö, 2013. ISBN 978-91-637-2038-3

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]