Terezín

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 50°30′N 14°9′Ö / 50.500°N 14.150°Ö / 50.500; 14.150
Terezín
Stad
Street in Terezin (2).jpg
Terezin LT CZ flag.svg
Flagga
Terezín znak.png
Stadsvapen
Land  Tjeckien
Region Ústí nad Labem
Distrikt Litoměřice
Flod Ohře (Eger)
Höjdläge 150 m ö.h.
Koordinater 50°30′N 14°9′Ö / 50.500°N 14.150°Ö / 50.500; 14.150
Area 13,52 km²
Folkmängd 3 121 (2008)
Befolkningstäthet 231 invånare/km²
Grundad 1780
Borgmästare Jan Horníček
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 411 55
Kod CZ01
Czech Republic location map.svg
Red pog.svg

Terezín (tyska: Theresienstadt) är en stad i Tjeckien med drygt 3 000 invånare belägen 50 kilometer norr om Prag.

Terezín är en gammal fästning och garnisonsstad från 1700-talet som under andra världskriget var ett judiskt getto. Efter kriget blev den åter garnisonsstad men 1996 lämnade den tjeckoslovakiska armén Terezín vilket hade negativa effekter på den lokala ekonomin. Idag har man bland annat möbel- och textiltillverkning i staden och i närliggande orter flera industrier. Terezín har ett framstående museum om förintelsen - Památnik Terezín.


Geografi[redigera | redigera wikitext]

Terezín hör till det historiska landskapet Böhmen (tjeckiska: Čechy), som varit en del av det habsburgska väldet och dubbelmonarkin Österrike-Ungern.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fästningen Theresienstadt byggdes i slutet av 1700-talet under den österrikiske kejsaren Josef II och blev uppkallad efter hans mor Maria Theresia. Syfte med fästningen var att hindra framryckande fiendetrupper under de preussisk-österrikiska krigen. Innan fästningen stod färdig hade den dock förlorat sin militära betydelse men kom att fungera som en betydelsefull garnisonsstad. Den s.k. Lilla fästningen blev i början av 1800-talet militärfängelse och fängelse för politiska fångar.

Under första världskriget hölls Gavrilo Princip, mannen som 1914 dödade den österrikisk-ungerske ärkehertigen Franz Ferdinand vid skottet i Sarajevo, fången här, han avled 1918.

Under andra världskriget var Terezín/Theresienstadt ett judiskt getto. Ett år efter nazisternas annekteringen av Böhmen och Mähren hade Lilla fästningen i Theresienstadt börjat användas som fängelse av Gestapo och 1941 inrättades i en del av huvudfästningen, garnisonsstaden, ett uppsamlingsläger för judar. Den lokala tjeckiska befolkningen tvångsförflyttades undan för undan och 1942 blev hela den muromgärdade garnisonsstaden ett koncentrationsläger och getto. (se Theresienstadt (koncentrationsläger). Man beräknar att cirka 30 000 personer avled i gettot.

Efter kriget var Lilla fästningen under tre år (1945-48) ett interneringsläger för tysktalande tjecker och tyskar som skulle överflyttas till Tyskland. Många internerade avled på grund av sjukdomar, undernäring eller av de tjeckiska vakternas misshandel. En av kommendanterna för lägret, Stanislav Franc, hade själv varit fånge i Lilla fästningen under nazisterna.

1946 började tjecker flytta tillbaka till garnisonsstaden. Terezín återgick nu till att bli garnisonsstad, vilket den var fram till 1996 då den tjeckoslovakiska armén lämnade staden. Terezín är idag en "civil" stad med bland annat möbel- och textiltillverkling.

Terezín har ett framstående museum om förintelsen - Památnik Terezín (Minnesmärket Terezín).

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Památnik Terezín: "Getto Terezín". Översättning Lena Tidblom, häfte utgivet av Památnik Terezín, Bokförlaget Oswald 2007.
  • Tyska och engelska Wikidedia.


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]