Testimonium Flavianum

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Testimonium Flavianum är den etablerade beteckningen, dock inte någon ursprunglig titel, på ett textstycke i Flavius Josefus verk Judisk historia. I texten skriver han om en Jesus som var en vis man som korsfästes av Pontius Pilatus. De flesta historiker tror dock att stycket åtminstone delvis består av senare tillägg.[1][2]

Texten i översättning[redigera | redigera wikitext]

Ungefär vid denna tid framträdde Jesus, en vis man, om det nu är tillbörligt att kalla honom en man. För han var en som gjorde förunderliga gärningar, en lärare för människor som gärna tar emot sanningen, och han drog till sig många både judar och av grekiskt ursprung. Han var Messias. Och när Pilatus, på grund av en anklagelse från våra ledande män, dömde honom till korset, upphörde inte de som först hade älskat honom att göra det. Ty han visade sig för dem på den tredje dagen levande igen, just som de gudomliga profeterna hade förutsagt dessa och tiotusen andra underbara ting om honom. Och ända till nu har de kristnas stam, uppkallade efter honom, inte dött ut. (Josefus Antiquitates judaicae 18:63-64 i översättning och fetstil av prof. Bengt Holmberg).

Analys och synpunkter[redigera | redigera wikitext]

Ovanstående text finns i en handskrift från 1000-talet, men kyrkofäder som läst Josefus text flera sekler tidigare intygar att han inte var kristen. Därför brukar forskningen mena att de fetmarkerade styckena i översättningen ovan är senare interpolationer som lagts till av en avskrivare[1].

För att den övriga texten skulle härstamma från Josefus anges som skäl att kristna inte skulle nöja sig med en så enkel titel som "en vis man", tvärtom är det mycket troligt att en sådan titel kan ha provocerat en kristen avskrivare att göra de ovan nämnda interpolationerna. En kristen avskrivare hade knappast heller gjort ett så enkelt misstag som att påstå att Jesus hade grekiska lärjungar. Vidare avviker den språkliga stil som används i fetstilspassagerna markant från resten av stycket, vilket däremot överensstämmer i stil med Josefus skrifter i övrigt.[3]

Det faktum att ingen av kyrkofäderna före Eusebius tid verkar ha känt till att historiska belägg för Jesus skulle ha funnits i Testimonium Flavianum[4] talar mot att sådana belägg existerat i Josefus ursprungliga version. Att Jesus skulle ha dragit till sig många av grekiskt ursprung är ett missförstånd som kan tala för att Testimonium Flavianum bygger på uppgifter som Josephus fått på 90-talet då den kristna rörelsen hade många grekiska medlemmar.

Gamla översättningar[redigera | redigera wikitext]

Det finns en översättning av Josefus till fornkyrkoslaviska, som på många punkter avviker från de grekiska manuskripten. Stycken om Jesus och om Johannes döparen är längre, och även testimonium flavianum har blivit ännu längre.[5][6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] van Voorst R E Jesus outside the new testament, 2000 sid 93
  2. ^ Feldman, Louis H (1989), “A Selective Critical Bibliography of Josephus”, in Feldman, Louis H & Hata, Gohei, Josephus, the Bible, and History, Leiden: E.J. Brill, ISBN 9004089314, s 430
  3. ^ Blomberg, Craig L., artikeln "Gospels (Historical Reliability)" i Green, Joel B., m.fl. (ed) "Dictionary of Jesus and the Gospels", s. 293. ISBN 0-8308-1777-8. Centralt citat: "Because Josephus was not a Christian, few people believe that he actually wrote these words [syftande på de messianska anspråken]; they may well have been added by scribes in later Christian circles which preserved his work. But the rest of his statements fit his style elsewhere and are most likely authentic."
  4. ^ van Voorst R E Jesus outside the new testament, 2000 sid 92
  5. ^ Roger Pearse (2002). ”Notes on the Old Slavonic Josephus”. http://www.tertullian.org/rpearse/josephus/slavonic.htm. 
  6. ^ Kyrkslavisk översättare. ”Concerning Jesus Christ”. http://essenes.net/josephusslav.html. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]