Thüringen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För slagskeppet, se SMS Thüringen.
Freistaat Thüringen
Fristaten Thüringen
Flagga Vapen
Thüringens vapen Thüringens vapen
Snabbfakta
Huvudstad: Erfurt
Yta: 16 172 km² (11:e)
Folkmängd: 2 373 000 inv.(januari 2005)
Folktäthet: 147 inv/km²
Offentliga skulder relativt: 5 930 /inv. (2005)
Offentliga skulder totalt: 14,1 miljarder (2005)
ISO 3166-2: DE-TH
Officiell webbplats: thueringen.de
Politik
Ministerpresident: Christine Lieberknecht (CDU)
(sedan 2009-10-30)
Styrande parti: CDU och SPD
Mandatfördelning i Lantdagen
(88 ledamöter):
CDU 30
Die Linke 27
SPD 18
FDP 7
Die Grünen 6
Senaste val till Lantdagen: 30 augusti 2009
Nästa val: 2014 (prognos)
Representation i förbundsrepubliken
Röster i Förbundsrådet 4
Karta
Tyskland med Thüringen markerat

Thüringen är ett förbundsland i centrala Tyskland. Dess area är 16 172 km². Dess största utbredning i nord-sydlig riktning är ca 160 km och i öst-västlig riktning ca 200 km.

Thüringen har ca 2,4 miljoner invånare (2003).

Innehåll

Delstatsvapnet [redigera]

Vapnet

Thüringens vapen visar i blått fält ett upprest lejon med krona av guld. Lejonet är sju gånger delat i rött och silver. Det äldsta bilden av detta lejon finns i sigillet för den thüringske lantgreven Hermann I (1190-1217). Skölden är beströdd med åtta silverfärgade stjärnor. Dessa stjärnor representerar de sju småstater som 1920 bildade förbundslandet plus en stjärna för de regioner som 1945 tillkom från Preussen.[1]

Historia [redigera]

Före 1920 [redigera]

Martin Luthers kammare på Wartburg

Efter 1920 [redigera]

Förbundslandet Thüringen bildades den 1 maj 1920 genom sammanslagning av en mängd tidigare storhertig- och furstendömen inom Tyska Riket. Mellan 1932 och 1945 styrs Thüringen av Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet. Landet Thüringen ingår från 1945 till 1952 i den sovjetiska ockupationszonen och senare i DDR. Under DDR-tiden upplöstes förbundsländerna år 1952 och Thüringen uppdelades på distrikten Erfurt, Gera och Suhl. Inför DDR:s anslutning till Förbundsrepubliken Tyskland återskapes förbundslandet Thüringen år 1990.

Geografi [redigera]

Administrativ indelning [redigera]

Förbundslandet består sedan en reform som utfördes den 1 juli 1994 av 17 distrikt (Landkreise) och 6 självständiga städer.

Thüringens distrikt
Nr. Landkreis Huvudort Bilnummer Area (km²) Invånare
(30 juni 2006)
1 Altenburger Land Altenburg ABG 569,08 105 557
2 Eichsfeld Heiligenstadt EIC 939,82 109 576
3 Gotha Gotha GTH 935,59 143 163
4 Greiz Greiz GRZ 843,52 115 419
5 Hildburghausen Hildburghausen HBN 937,38 70 612
6 Ilm-Kreis Arnstadt IK 843,30 116 382
7 Kyffhäuserkreis Sondershausen KYF 1 035,13 87 775
8 Nordhausen Nordhausen NDH 710,91 93 084
9 Saale-Holzland-Kreis Eisenberg SHK 816,99 90 313
10 Saale-Orla-Kreis Schleiz SOK 1 148,41 92 739
11 Saalfeld-Rudolstadt Saalfeld SLF 1 034,58 124 369
12 Schmalkalden-Meiningen Meiningen SM 1 210,14 136 632
13 Sömmerda Sömmerda SÖM 804,17 76 508
14 Sonneberg Sonneberg SON 433,36 63 532
15 Unstrut-Hainich-Kreis Mühlhausen UH 975,48 113 413
16 Wartburgkreis Bad Salzungen WAK 1 304,84 137 527
17 Weimarer Land Apolda AP 803,03 87 805

Större städer i Thüringen [redigera]

Självständiga:

Andra:

Floder i Thüringen [redigera]

Thüringens högsta berg är det 982 meter höga Großer Beerberg.

Källor [redigera]

  1. ^ Harry D. Schurdel: Flaggen & Wappen Deutschland, Battenberg Verlag, Augsburg 1995, ISBN 3-89441-136-8, s. 195