Thailand
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Fotnoter finns för vissa uppgifter men många andra saknar källhänvisning (2016-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Thailand ราชอาณาจักรไทย Ratcha Anachak Thai ประเทศไทย Prathet Thai |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: ชาติ ศาสนา พระมหากษัตริย์ "Nation, religion, kung" |
||||||
| Nationalsång: Phleng Chat Kunglig hymn: Phleng Sansoen Phra Barami |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad (även största stad) | Bangkok | |||||
| Officiellt språk | Thai | |||||
| Statsskick | Konstitutionell monarki styrd av militärjunta | |||||
| - | Kung | Maha Vajiralongkorn (Rama X) | ||||
| - | Premiärminister | Prayuth Chan-ocha | ||||
| Etablering | ||||||
| - | Deklarerad | 1238 | ||||
| - | Erkänd | 1238 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 514 000 km² (49:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 0,4 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | års uppskattning | 67 497 151[1] (20:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 131 inv./km² (64:a) | ||||
| BNP (PPP) | 2013 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 673 miljarder dollar (21:a) | ||||
| - | Per capita | 9 639 dollar | ||||
| Ginikoefficient (2010) | 39,4[2] (medium) | |||||
| HDI | 0,690[3] (medium) (103) | |||||
| Valuta | Baht ([[ISO 4217|THB]]) |
|||||
| Tidszon | ICT (UTC+7) | |||||
| Kör på | vänster | |||||
| Nationalitetsmärke | T | |||||
| Landskod | TH, THA, 764 | |||||
| Toppdomän | .th .ไทย |
|||||
| Landsnummer | 66 | |||||
Thailand (thai: ประเทศไทย), officiellt Konungariket Thailand (thai: ราชอาณาจักรไทย), tidigare känt som Siam (thai: สยาม), är ett land beläget i centrala delen av den indokinesiska halvön (Bortre Indien), i Sydostasien. Det gränsar i norr till Burma och Laos, i öster till Laos och Kambodja, i söder till Siamviken och Malaysia och i väster till Andamansjön och den sydligaste delen av Burma. Dess havsgränser inkluderar Vietnam i Siamviken i sydost och Indonesien och Indien i Andamansjön i sydväst.
Thailand är världens 52:e största land vad gäller den totala arealen (något mindre än Jemen och något större än Spanien), med en yta på cirka 513 000 km² och det 20:e mest befolkade, med cirka 69,5 miljoner människor. Den största staden är Bangkok, huvudstaden, som också är landets politiska, kommersiella, industriella och kulturella centrum.
Namn
Det tidigare namnet för Thailand var Siam. Namnbytet från Siam till Thailand gjordes två gånger, men i officiell mening bara en gång.
- 1939 ändrades namnet inofficiellt från Siam till Thailand.
- 1945 ändrades namnet inofficiellt tillbaka till Siam.
- 1949 ändrades namnet officiellt till Thailand.
Historia
Det moderna kungadömet Thailand bildades utifrån det äldre kungadömet Ayutthaya som i sin tur bildats cirka 1350. Thailand var känt under namnet Siam fram till 1939[4] då riket bytte namn till Thailand. Därefter återgick man till att kalla riket för Siam mellan 1945 och 1949. År 1949 återfick riket namnet Thailand. Siam var det enda riket i området som inte erövrades och koloniserades av europeiska makter. En konstitutionell monarki upprättades 1932 efter en fredlig revolution.
Jordbävningen i Indiska oceanen 2004 orsakade en tsunami som drabbade Thailands västkust hårt. Den 19 september 2006 genomförde armén (med kungliga hovets stöd) en statskupp där premiärminister Thaksin Shinawatras regering ersattes av en militärjunta som upplöste parlamentet och Thailands författningsdomstol. Efter en folkomröstning organiserade man nya val 2007, där Shinawatras anhängare segrade och bildade en koalitionsregering. Men det skedde en ny kupp, nu med hjälp av domstol. Efter omfattande demonstrationer från Folkalliansen för demokrati tvingade den nytillsatta författningsdomstolen regeringen att avgå i september 2008. Efter avsättning av ytterligare en ny Thaksin-vänlig regering fick Thaksin-motståndare (med kungliga hovets och militärens stöd) bilda regering.
Thailand är en monarki, ett kungarike. Kung Rama IX, den nionde kungen av Chakridynastin, var regent från 1946 till sin död 2016, vilket gjorde honom till den statschef som suttit längst och den längsta regerande monarken i Thailands historia.[5] Kungen har officiellt titeln statschef, chefen för de väpnade styrkorna, upprätthållare av den buddhistiska religionen och försvarare av alla trosriktningar. Sedan en statskupp i maj 2014 styrs Thailand av en militärjunta. [6]
Maha Vajiralongkorn är formellt Thailands kung från 1 december 2016 och kommer att få titeln kung Rama X.[7] Han är ende son till framlidne kung Bhumibol.
Geografi
Thailand är ett tropiskt land med många naturtillgångar. I norr består Thailand av berg och bördigt slättland, i öst av berg och platåland, i syd av låga berg och skog och i den centrala delen av bördiga leravlagringar från floden Chao Phraya. Den thailändska floran och faunan består av en betydande mångfald av växter och djur. Den högsta punkten är Doi Inthanon med 2 565 meter över havet. Naturtillgångarna i Thailand är trä, bly, gips, zink, tenn, gummi, fisk och naturgas.
Politik
Thailand är en konstitutionell monarki, det vill säga har grundlagar begränsar kungens makt. Thailands grundlagar säger också att det förutom en monark, även skall finnas en premiärminister samt ett "lagråd", den så kallade nationalförsamlingen.
Kungen är statsöverhuvud och har en rådgivande roll medan premiärministern leder regeringen [8]. Thailand är medlem i den regionala ASEAN och de internationella FN, APEC, IMF, WHO, WTO och ILO.
Efter att Thailands författningsdomstol i december 2008 avsatte premiärminister Somchai Wongsawat blev Chavarat Charnvirakul tillförordnad premiärminister. Han efterträddes senare av Abhisit Vejjajiva 2009, som i sin tur ersatts av Yingluck Shinawatra.
Valsystem
Valsystemet till det thailändska parlamentet sker enligt principen för enmansvalkretsar och enkel (relativ) majoritet, även kallat "first past the post".[9]
Administrativ indelning
Thailand är indelat i 75 provinser (djangwat, singular och plural) uppdelade på 6 regioner. Huvudstaden Bangkok är ett speciellt administrativt område snarare än en provins men räknas ofta som en 76:e provins då det är på samma administrativa nivå.
Försvar
Thailands försvarsmakt (thai: กองทัพไทย: Kongthap Thai) består av försvarsgrenarna armé (กองทัพบกไทย), flotta (กองทัพเรือไทย, ราชนาวีไทย) och flygvapen (กองทัพอากาศไทย). Landet har värnplikt för alla män över 21 år, man kan välja mellan en kortare frivillig utbildning eller en längre utbildning som lottas ut. Flottans flaggskepp är hangarfartyget HTMS Chakri Nareubet även om fartygets flygplan av typen AV-8S Matador togs ur tjänst 2006.
Ekonomi
Thailand upplevde en snabb ekonomisk tillväxt mellan 1985 och 1995 och är ett nyligen industrialiserat land med turism, på grund av kända turistmål som till exempel Ayutthaya, Pattaya, Bangkok, Phuket, Krabi, Chiang Mai och Ko Samui och export som i hög grad bidrar till ekonomin.[10][11]
Under decenniet från 1985 till 1995 upplevde Thailand världens högsta ekonomiska tillväxt, i genomsnitt en ökning med 9 procent per år. Ökande spekulation mot den thailändska valutan baht förde landet i en ekonomisk kris år 1997 som orsakade stora svagheter i finanssektorn. Bahten föll dramatiskt i kurs och kollapsen förde i sin tur till en större finansiell kris i hela den asiatiska regionen. Landet stabiliserade ekonomin år 1999, huvudsakligen tack vare en stark exportnäring (som upplevde en ökning på 20 procent år 2000). Tillväxten år 2003 och 2004 nådde över sex procent per år. År 2000 hade Thailand en BNP per capita på 1 954 US dollar.
Landets naturtillgångar innefattar bland annat timmer, bly, gips, zink, naturgas, gummi, tenn och safirer. Industrin omfattar elektronik, bilar och textilindustri. Skogsproduktion, mestadels teakavverkning var en viktig inkomstkälla men 1998 förbjöds den eftersom teakbeståndet minskade i betydligt högre takt än nyplanteringen.
Turismen står för runt 5 procent av Thailands BNP. Landet har även ett stort och välkänt nöjesliv. Detta förekommer främst i Bangkok och de största turistorterna ex.vis Pattaya och Phuket. Viktiga exportvaror är ris, fisk och skaldjur, datorer, elektriska apparater, andra lättare industrivaror och kläder. Thailand är världens största exportör av ris. Ungefär 55 procent av den odlingsbara arealen används för risodling. Landets BNP består till 40 procent av industri, till 10,5 procent av jordbruk och till 49,5 procent av service och övrigt (2000).
Valutan baht delas upp i 100 satang.
Kommunikationer
Demografi
Cirka 75 procent av befolkningen är thai, 14 procent är av kinesiskt ursprung och 11 procent är av övriga etniciteter.[12] Landets officiella språk är thai. Den främsta religionen är buddhism, som utövas av cirka 95 procent av alla thailändare.
Den religiösa tillhörigheten ser ut som följer: buddhister 95 procent, muslimer 3,8 procent, kristna 0,5 procent, hinduer 0,1 procent, övriga 0,6 procent. Förväntad medellivslängd vid födsel är 69,95 år för män och 74,68 år för kvinnor (2006). Andel hivsmittade är 1,5 procent (2003).
De 65 miljoner invånarna i Thailand utgörs av cirka 80 procent etniska thailändare, 10 procent kineser, 4 procent malaysier och 6 procent övriga. De flesta är bönder och bor i mindre byar på landsbygden.
Det finns cirka 2,2 miljoner legala och illegala invandrare i Thailand.[13] Thailand har också lockat ett antal landsförvisade från utvecklingsländer.[14]
Se även
Referenser
- ^ World Staesmen
- ^ ”Gini Index”. World Bank. http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI/. Läst 2 mars 2011.
- ^ ”Human Development Report 2011 – Human development statistical annex”. HDRO (Human Development Report Office) United Nations Development Programme. sid. 127–130. http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2011_EN_Tables.pdf. Läst 2 november 2011.
- ^ ”Introduction :: Thailand” (på engelska). The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/th.html. Läst 24 februari 2010.
- ^ ”A Royal Occasion speeches” (på engelska). Worldhop.com Journal. 23 april 1996. Arkiverad från originalet den 12 maj 2006. https://web.archive.org/web/20060512194220/http://www.worldhop.com/Journals/J5/ROYAL.HTM. Läst 5 juli 2006.
- ^ ”Thailand's Junta Chief Chosen as Prime Minister”. http://www.bangkoknews.net/index.php/sid/224959611. Läst 17/9 2014.
- ^ Dagens nyheter 1 december 2016
- ^ . Arkiverad från originalet den 12 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130812193714/http://asia.se/thailand/politik.shtml.
- ^ Hague, Rod et al (2000). Styrelseskick och politik. Nya Doxa, Falun.
- ^ ”Thailand and the World Bank” (på engelska). Världsbanken. http://www.worldbank.or.th/WBSITE/EXTERNAL/COUNTRIES/EASTASIAPACIFICEXT/THAILANDEXTN/0,,menuPK:333304~pagePK:141132~piPK:141121~theSitePK:333296,00.html. Läst 10 november 2011.
- ^ ”Country profile: Thailand” (på engelska). The Guardian. 25 april 2009. http://www.guardian.co.uk/country-profile/thailand. Läst 10 november 2011.
- ^ ”People and Society :: Thailand” (på engelska). The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/th.html. Läst 10 november 2011.
- ^ ”THAILAND: Burmese migrant children missing out on education” (på engelska). IRIN Asia. 15 juni 2009. http://www.irinnews.org/Report.aspx?ReportId=84844. Läst 10 november 2011.
- ^ ”Hard lessons in expat paradise” (på engelska). BBC News. 14 december 2006. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/6176647.stm. Läst 10 november 2011.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Thailand.
Wikinews har nyheter relaterade till Thailand.- Thailändska regeringens sida
- Thailändska parlamentets sida
- Officiell sida för den thailändska turistmyndigheten
- Svenska företag och föreningar i Thailand
- Longdo Thailand Online karta (engelska och thailändska)
- Thailändska turistbyråns inspirationssida
| ||||||||
| |||||
| ||||||||
|