The Last of Us

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Utvald kandidat.svg

Den här artikeln är nominerad till att bli en utmärkt eller bra artikel. Vad tycker du? Gör din röst hörd!

The Last of Us
The Last of Us logo.png
Information
År 2013
Utvecklare Naughty Dog
Utgivare Sony Computer Entertainment
Genre Survival horror
Actionäventyr
Tredjepersonsskjutare
Perspektiv Tredje person
Antal spelare 1–8[1]
Format Playstation 3
Playstation 4 (Remastered)
Spelmotor In-house engine[2]
Havok (fysikmotor)
Medieformat Blu-ray Disc
Nedladdning via PSN
Bildformat 720p (PS3)
1080p (PS4)
Inenheter Handkontroll (Dualshock 3-4)
Version 1.11 (PS3)
1.06 (PS4)[3]
Webbsida www.thelastofus.playstation.com
Arbetslag
Regissör Bruce Straley
Neil Druckmann
Manusförfattare Neil Druckmann
Speldesign Jacob Minkoff
Spelfigursdesign Michael Knowland
Musik Gustavo Santaolalla[4]
Ljuddesign Phil Kovats
Grafikdesign Erick Pangilinan
Animation Mike Yosh
Shaun Escayg
David Lam
Programmering Travis Mcintosh
Jason Gregory
Distribution
Australien 30 juli 2014 (PS4)
Europa 30 juli 2014 (PS4)
Japan 20 juni 2013
USA 29 juli 2014 (PS4)
Internationell 14 juni 2013[5]
Åldersrekommendation
ACB R18[8]
CERO Z[6]
ESRB M[7]
PEGI 18[9]
USK 18[10]
Datorspelsportalen

The Last of Us är ett survival horror-datorspel i tredjepersonsskjutarformat utvecklat av Naughty Dog som gavs ut av Sony Computer Entertainment till Playstation 3.

Spelet hade världsrelease 14 juni 2013, medan den japanska versionen gavs ut den 20 juni.[11][12] En DLC-episod vid namn Left Behind gavs ut den 14 februari 2014.[13] En uppdaterad version till Playstation 4, under namnet The Last of Us Remastered, gavs ut den 29 juli i Nordamerika och den 30 juli i Australien och Europa.[14][15]

Spelet utspelar sig i USA under en post-apokalyptisk framtid, och berättar historien om två personer, Joel och Ellie, som samarbetar för att överleva sin resa västerut över det som återstår av landet och hitta ett möjligt botemedel för en härjande svampsmitta, som nästan har förintat hela mänskligheten. Spelaren använder sig av skjutvapen, improviserade vapen och smygande för att försvara sig mot fientliga människor och zombie-liknande varelser.

The Last of Us fick väldigt positiva betyg av flera spelkritiker, vilka berömde spelets manus, röstskådespeleri, ljud, design, musik och grafik. Dess berättelse fick beröm för sin karaktärsteckning, undertext, utforskning av människans tillstånd och skildring av kvinnliga och HBTQ-karaktärer. The Last of Us var den näst största Playstation 3-spellanseringen år 2013 och sålde över 1,3 miljoner exemplar under sin första vecka i marknaden, och över åtta miljoner exemplar inom fjorton månader. Spelet anses av många spelkritiker vara ett av de bästa datorspelen som någonsin skapats, och har vunnit flera utmärkelser inklusive över 230 Årets spel-utmärkelser, vilket gör The Last of Us till det mest prisbelönta spelet i historien.[16]

Spelupplägg[redigera | redigera wikitext]

The Last of Us spelas ur ett tredjepersonsperspektiv. Spelaren tar kontroll över Joel, medan Ellie under majoriteten av spelet styrs via AI, även om spelaren växlar karaktärer under vissa delar av spelet. Spelaren använder vapen, närstridsattacker och ett skyddssystem för att bekämpa fiender. En funktion i spelet som heter "dynamic stealth" (dynamiskt smygande) möjliggör många olika typer av strategier och tekniker som spelaren kan använda när som helst när man närmar sig en ny situation, som fiender kommer att reagera på olika sätt. Ytterligare en funktion i spelet heter "Listen Mode" (lyssningsläge), vilket gör att spelaren kan lokalisera fiender genom att öka sin hörsel och rumsuppfattning. När man använder den funktionen blir samtliga fiender kring spelaren helt synliga, vilket ger möjlighet att visa fiender på olika platser.[17] Det finns även ett dynamiskt betäckningssystem, där spelaren kan huka sig bakom hinder för att få en taktisk fördel under strider.[18]

Under hela resan använder sig Joel och Ellie av flera avstånds- och närstridsvapen för att hjälpa dem att besegra sina fiender och fortsätta genom spelets nivåer. Dessa inkluderar långa vapen såsom ett jaktgevär, ett hagelgevär, en pilbåge, en eldkastare och en automatkarbin, liksom kortpipiga vapen såsom en pistol, en revolver, en revolver-liknande kikarpistol vid namn "El Diablo" och ett avsågat hagelgevär som heter "Shorty". Det finns också många olika närstridsvapen som kan hittas i omgivningen såsom metallrör, plankor, basebollträn, machetes och yxor. Även tomma flaskor och tegelstenar kan användas som vapen, men också kastas för att distrahera eller bedöva fienden.[19]

Under hela resan bär spelaren på en ryggsäck där man förvarar sina vapen och utrustning. Spelet har ett tillverkningssystem där man via recept som man hittar i nivåerna kan skapa användbara förnödenheter såsom molotovcocktails från förbrukningsvaror som sprit, kastade handdukar och trasiga rakblad.[20] För att tvinga spelaren att fatta svåra beslut kräver många olika recept samma ingredienser – både Molotovcocktails och hälsopaket kräver till exempel alkohol och trasor för att kunna produceras. En annan aspekt av tillverkningssystemet är att det sker i realtid, vilket innebär att spelet inte pausas när man bygger föremål.[20]

Spelaren kan också samla in verktygslådor och delar, i form av kugghjul, för att uppgradera sina vapen. Man kan öka eldhastigheten, göra magasinet större, förbättra siktet, öka antalet vapenhölster och minska på rekylen.[20] Handböcker kan samlas in för att öka effektiviteten för egentillverkade föremål, såsom hållbarheten hos egentillverkade knivar och radien hos en Molotovexplosion. Man kan också uppgradera Joels fysiska förmågor och förbättra sin hälsa eller öka sin bygghastighet genom att samla på piller och växter under spelets gång.[21]

Spelet innehåller också platser utan fiender, där spelaren kan utforska miljön och delta i fredliga situationer. Dessa innebär ofta samtal mellan karaktärerna, antingen automatiska eller valfria, där de diskuterar sin situation och omgivning, skämtar med varandra och så vidare.[22][23] Det finns en mängd samlarobjekt som kan rensas från omgivningen och som lagras i ryggsäcken. Föremål som skrifter, affischer och kartor kan samlas in för att ge spelaren mer kunskap om deras omgivning och dess tidigare eller nuvarande invånare. Det finns också "Eldflugehängen", med inristade namn på de tidigare ägarna, och en rad serietidningar under titeln Savage Starlight.[24] Spelaren måste också lösa simpla plattformsspelsdilemman som karaktärerna stöter på under spelets gång, såsom att hjälpa varandra uppför avsatser, hjälpa Ellie korsa vattendrag med hjälp av flytande plankor (eftersom hon inte kan simma) och att hitta stegar eller containrar för att klättra uppför högre avsatser.[25]

Spelet har ett AI-system som heter "Balance of Power" (kraftbalansering),[26] vilket gör det möjligt för fiender att reagera realistiskt på alla stridssituationer som de deltar i genom att ta betäckning om de ser spelaren, kalla på hjälp om det behövs och till och med dra nytta av spelarens svagheter, till exempel när Joel får slut på ammunition, blir distraherad eller när han attackeras av andra fiender.

I Remastered kan man lyssna på ljudinspelningar som finns i spelvärlden via Dualshock 4-kontrollens inbyggda högtalare; i den ursprungliga versionen var spelarna tvungna att stanna kvar i en meny medan inspelningarna spelades upp.[27] Remasterad inkluderar ett nytt fotoläge, vilket tillåter spelare att ta bilder på spelet genom att pausa det och fritt kunna justera kameran.[28] I menyn kan spelaren titta på alla mellansekvenser med kommentarspår från spelets utvecklare och röstskådespelare.[29]

Multiplayer[redigera | redigera wikitext]

The Last of Us har tre multiplayer-speltyper, som var och en har stöd för högst åtta spelare.[30] "Supply Raid" och "Survivors" är båda Team Deathmatch-lägen, den senare utan förmågan att kunna återupplivas. I "Interrogation" kan lagen "förhöra" sina motståndare efter att ha besegrat dem för att ta reda på platsen för motståndarlagets lockbox; det första laget som erövrar motståndarens lockbox vinner.

I varje spelläge väljer spelaren en fraktion, Hunters eller Fireflies, och måste hålla sin klan vid liv genom att samla på förnödenheter under matcher. Varje match räknas som en dag; genom att överleva 12 "veckor" har spelaren avslutat en resa och kan välja sin fraktion på nytt.[31] När spelaren dödar motståndarspelare, återupplivar allierade och tillverkar föremål tjänar man delar som kan omvandlas till förnödenheter. delar kan också plockas upp från motståndarnas kroppar. Medan klanens förnödenheter växer får dess medlemmar mer poäng för att kunna bära mer utrustning.[32] Spelare kan skräddarsy sina karaktärer med hattar, hjälmar, masker och emblem, samt sina utrustningar för att anpassa deras spelstil.[33] Spelare kan ansluta spelet till deras Facebook-konto, vilket förändrar klanmedlemmarnas namn och ansikten till att matcha spelarnas Facebook-vänner.[34]

Handling[redigera | redigera wikitext]

Spelet börjar år 2013 och introducerar Joel, en ensamstående pappa som bor utanför Austin, Texas med sin tolvåriga dotter Sarah. Under natten efter hans födelsedag börjar plötsligt ett utbrott av en muterad Cordyceps-svampbildning, som härjar över hela USA och förvandlar sina mänskliga värdar till kannibalistiska monster. Medan Joel, hans bror Tommy och Sarah flyr undan kaoset blir Sarah skjuten av en soldat och dör i Joels famn.

Under de följande tjugo åren har stora delar av civilisationen förintats av smittan. De få människor som överlever bor i strängt bevakade karantänzoner, i oberoende bosättningar eller hos nomadiska grupper. Joel bor nu i en karantänzon i Boston, och arbetar som en smugglare tillsammans med sin partner Tess. De jagar efter en vapenhandlare vid namn Robert för att återvinna en vapengömma som stulits från dem. Innan Tess dödar honom avslöjar Robert att han sålde vapnen till Fireflies (Eldflugorna), en rebellgrupp som slåss mot karantänzonens myndigheter. Joel och Tess möter Eldflugornas ledare, Marlene, som lovar att fördubbla deras stulna vapengömma i utbyte mot att de smugglar ut en fjortonårig flicka vid namn Ellie från karantänzonen till en Eldflugegrupp i centrala Boston.

När de flyr undan en patrull får Joel och Tess veta att Ellie är smittad. Normalt blir man fullt smittad på mindre än två dagar, men Ellie hävdar att hon har varit smittad i tre veckor, och att hennes immunitet kan leda till ett botemedel mot smittan. När de anländer till mötesplatsen upptäcker de att Eldflugegruppen har dödats. Tess avslöjar att hon blev biten när de mötte smittade varelser tidigare och ber Joel att föra Ellie till sin frånskilda bror, Tommy, som tidigare var en Eldfluga. När karantänsoldaterna hinner ikapp dem offrar Tess sig för att ge Joel och Ellie en chans att fly. De lämnar Boston och letar upp en annan smugglare vid namn Bill i närheten av staden Lincoln, som motvilligt hjälper dem att skaffa en bil.

Fireflies (Eldflugornas) logotyp.

Joel och Ellie kör västerut in till Pittsburgh, en stad som styrs av våldsamma banditer som har störtat militären och obevekligt jagar alla som kommer in. Deras bil förstörs i ett bakhåll, men de två kämpar sig ut och stöter senare på bröderna Henry och Sam, som försöker att återförenas med sin grupp vid en radiomast utanför staden. Joel, Ellie, Henry och Sam lyckas fly från Pittsburgh. De passerar ett avloppssystem fyllt av smittade, och strider sedan mot banditer i en övergiven förort. En hord av smittade anfaller när de lämnar förorten, och vad ingen i gruppen vet blir Sam biten av dessa. De tar skydd nära tornet för natten, och när Ellie går för att väcka Sam nästa morgon har han blivit fullt smittad och anfaller henne. Henry tvingas döda sin bror, och i hans sorg begår han självmord.

På hösten hittar Joel och Ellie till sist Tommy i Wyoming, där han har skapat en befäst bosättning nära en kraftverksdamm med sin fru Maria. Joel avser att lämna Ellie till Tommy, men efter att de slår tillbaka ett banditanfall och Joel konfronteras av Ellie om Sarah, beslutar han sig till slut för att stanna hos henne. Tommy leder dem till ett Eldflugegömställe vid University of Eastern Colorado. Joel och Ellie upptäcker att byggnaden är övergiven, men får reda på att Eldflugorna hade flyttat till ett sjukhus i Salt Lake City. De angrips av banditer när de lämnar byggnaden. Under flykten blir Joel allvarligt skadad efter att ha fallit på en metallbalk.

Under vintern tar Ellie och Joel skydd i bergen. Joel är nära på att dö och förlitar sig på att Ellie tar hand om honom. Efter att Ellie dödar en stor hjort möter hon David och James, ett par överlevare som är villiga att ge medicin i utbyte mot hjorten. Medan James går för att hämta medicinen blir Ellie och David angripna av en hord av smittade, men lyckas besegra dem. Efteråt avslöjar David att de banditer som Ellie och Joel dödade vid universitetet var en del av hans grupp; han låter Ellie få gå iväg och låta Ellie bota Joels skador med medicinen. David skickar ett uppbåd för att spåra upp Ellie följande morgon, vilket tvingar henne att leda bort dem från Joel och blir senare tillfångatagen. Ellie får reda på att David och hans folk är kannibaler och hon blir tillfrågad att gå med dem. Ellie vägrar och flyr iväg, men David kommer ikapp henne i en brinnande restaurang. Samtidigt återhämtar sig Joel och ger sig ut för att hitta Ellie. Han anländer till Ellie samtidigt som hon våldsamt dödar David i självförsvar; Joel tröstar henne innan de flyr iväg.

På våren anländer Joel och Ellie till Salt Lake City. De tar sig förbi en översvämmad motorvägstunnel, men båda faller ner i strömmen och Joel hinner knappt rädda Ellie från att drunkna. En patrull av Eldflugor tillfångatar dem. Joel vaknar upp på sjukhuset och möts av Marlene. Hon informerar honom att Ellie är förberedd för operation: för att skapa ett vaccin för smittan måste Eldflugorna ta bort och examinera Ellies smittade hjärna, vilket följaktligen kommer ta död på henne. Joel flyr och kämpar sig fram till operationsrummet, där han bär en medvetslös Ellie till parkeringsgaraget under byggnaden. Där konfronterar han och dödar Marlene för att förhindra Eldflugorna från att förfölja dem. När de kör ut ur staden vaknar Ellie upp och Joel ljuger för henne om händelserna; han talar om för henne att Eldflugorna hade hittad flera andra människor som är immuna, men att de misslyckats med att producera ett botemedel och gav upp sitt försök. De anländer till utkanten av Tommys bosättning. Ellie uttrycker hennes överlevandsskuld och ber Joel att svära på att hans berättelse om Eldflugorna är sann; vilket han gör.[35]

Left Behind[redigera | redigera wikitext]

Berättelsen i Left Behind inleder under slutet av hösten, efter att Joel och Ellie flyr från University of Eastern Colorado. Ellie för den svårt sårade Joel till ett närliggande köpcentrum och försöker leta efter en förbandslåda. Hon upptäcker en ambulanshelikopter som kraschlandat genom taket. Hon smyger sig förbi många smittade och finner en förbandslåda i helikoptern. När hon tar sig tillbaka till Joel upptäcker hon att banditerna från universitetet har spårat upp dem till köpcentret. Hon använder den omgivande miljön för att hetsa banditerna och smittade mot varandra, och besegrar de återstående banditerna. Hon ger sig senare av med Joel för att leta efter ett gömställe inför den kommande vintern.

Under Ellies resa genom köpcentret blickar spelet tillbaka till tre veckor innan hon möter Joel för första gången i Boston. Ellie bor i en internatskola och blir uppväckt av sin bästa vän Riley, som Ellie inte har träffat på sex veckor. Riley avslöjar att hon har blivit en Eldfluga, och övertygar Ellie att smyga iväg med henne till ett övergivet köpcentrum. Medan de utforskar köpcentret avslöjar Riley senare att hon ska skickas iväg till en annan stad av Eldflugorna och, emot deras order, ville därför säga farväl till Ellie. Efter ett bråk mellan de två leker de med vattengevär och dansar till en låt i en närliggande butik. Ellie ber att Riley ska stanna; Riley beslutar sig då för att lämna Eldflugorna och Ellie ger henne en kyss. Plötsligt blir de överfallna av smittade. De flyr genom köpcentret, men båda ertappas och blir båda bitna. När de har flytt undan de smittade bestämmer Riley att de ska njuta av sina sista timmar tillsammans, i stället för att ge efter för rädslan och begå självmord.[36]

Röstskådespelare (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Bruce Straley (vänster) och Neil Druckmann (höger) utvaldes för att leda utvecklingen av The Last of Us, som spelregissör respektive creative director.

Naughty Dog började det förberedande arbetet på The Last of Us efter utgivningen av Uncharted 2: Among Thieves i oktober 2009. För första gången i företagets historia uppdelades företaget i två arbetslag för att arbeta med två projekt samtidigt; det ena laget utvecklade Uncharted 3: Drake's Deception (2011) medan det andra började arbeta på The Last of Us.[37] För att kunna köra de två lagen smidigt utvalde medordförandena Evan Wells och Christophe Balestra spelregissören Bruce Straley och creative director Neil Druckmann till att leda utvecklingen på The Last of Us.[38] Straley, som är anställd på Naughty Dog sedan mars 1999,[39] utvaldes för att leda projektet baserat på hans erfarenhet och hans arbete på tidigare projekt,[38] medan Druckmann, anställd sedan 2004,[39] utvaldes för hans beslutsamhet och designtalang.[38] Spelet gick guld den 15 maj 2013, vilket innebär att all utveckling av spelet hade avslutats.[40]

Skapandet av berättelsen[redigera | redigera wikitext]

Spelet utforskar konceptet om en mänsklig smitta orsakat av svampsorten Cordyceps, som huvudsakligen smittar insekter genom att ta kontrollen över dess motoriska funktioner och tvinga dessa att hjälpa till att odla nya svampar.

När Druckmann var student vid Carnegie Mellon University i 2004 fick han i uppdrag att skapa ett spelkoncept och presentera den inför filmregissören George A. Romero, som skulle utse en vinnare. Druckmanns idé var att slå samman ICOs (2001) gameplay i en berättelse som utspelar sig under en zombieapokalyps, likt Romeros film Night of the Living Dead (1968), med en huvudkaraktär som påminner om John Hartigan från Sin City (1991-2000). Huvudpersonen, en polis, skulle få i uppdrag att beskydda en ung flicka; men på grund av huvudpersonens hjärtfel skulle spelarna ofta ta kontrollen över den unga flickan, och således blev rollerna ombytta. Trots att Druckmanns idé inte vann, utvecklade han senare den när han skapade berättelsen om The Last of Us. En tidig idé för spelet var att smittan endast spreds via kvinnor, även om idén senare bedömdes som misogynisk.[41]

De "Smittade", ett centralt koncept i spelet, inspirerades av ett segment av BBC:s naturdokumentärserie Planet Earth (2006), som presenterade Cordyceps-svampar.[42] Denna svampsort kan ta kontrollen över en insekts motoriska funktioner och tvinga den att hjälpa till att odla nya svampar.[43] Trots att svamparna huvudsakligen smittar på insekter utforskade spelet ett koncept om att svamparna smittar på människor, och som de direkta resultaten till ett utbrott av denna smitta.[42] Spelet förklarar inte direkt orsaken till viruset. Spelregissören Bruce Straley skrev ner detta till arbetslagets fokus på karaktärerna, i motsats till viruset. De föredrog att förklara händelserna genom undertext, snarare än att uttryckligen förklara orsaken till smittan. Straley jämförde undertexten som ingick i The Last of Us till det av BioShock Infinites (2013). Han kände att den senare gav upphov till olika samtal inom industrin, vilket han ser som ett tecken på en mognande spelbransch. "Jag har sett tillräckligt bra berättelser i böcker och film. Nu vill jag se dem i datorspel,"[en 1] sade Straley.[44] Druckmann konstaterade också att han ville att berättelsen i The Last of Us skulle höja ribban för andra datorspelsutvecklare, eftersom han tyckte att normen för historieberättandet inom spelbranschen inte var så bra som det borde vara.[45][46] Arbetslaget använde konceptet om de smittade för att tvinga spelarna att utforska gränserna för människans uthållighet.[47] Under hela utvecklingen försäkrade arbetslaget att de smittade var strängt annorlunda än zombies.[48]

För att göra spelet så realistiskt som möjligt genomförde arbetslaget omfattande forskning för spelets utspelsplats. Med influenser från Alan Weismans roman The World Without Us (2007) skapade Naughty Dog en värld som skulle tvinga spelarna att fatta beslut och på ett effektivt vis kunna utnyttja sina begränsade förnödenheter.[49] I Druckmanns forskning fann han inspiration i verkliga historiska händelser; den spanska sjukan 1918 illustrerade om paranoia och människans behov av att skydda sig när man stod inför hotet om total utrotning, medan polioepidemin under 1880-talet visade de socioekonomiska klassernas påverkan när man tilldelade skulden i en stor katastrof.[50] Druckmann och Straley citerade också Amy Hennig som inspiration för spelets berättelse; Hennig arbetade som huvudförfattare och creative director på Uncharted-spelserien (2007-idag).[39] Arbetslaget tog också inspiration från filmen Gravity (2013), i fråga om spelets enkelhet och intensitet.[51]

När Druckmann skrev sitt manus försökte han att utesluta "flotta dialoger", och att hålla allt "kortfattat och naturligt".[52] Community strategist Eric Monacelli uppgav att berättelsens övergripande teman är "kärlek, lojalitet och vedergällning", och försäkrade om deras betydelse i spelet.[53] Community strategist Arne Meyer sade att spelets våld passar in i berättelsen.[54] Arbetslaget var intresserade i berättelsens mörka teman uppställda mot de "vackra" miljöerna.[55] I fråga om berättelsens slut avsedde arbetslaget att det skulle vara öppet för tolkning.[41] Straley har konstaterat att det "inte är ditt typiska slut, men att det fortfarande är en trevlig upplösning".[56][en 2] Både han och Druckmann förklarade sin frustration när spelare berättade för dem att de ville ha ett val vid spelets slut; Straley sade att de flesta av dessa spelare sa till honom att de ändå skulle ha valt samma slut.[44] Tidigt i spelets utveckling föreställde arbetslaget på ett slut där Ellie tvingades döda någon för att rädda den svårt sårade Joel. Detta slut skrotades, då arbetslaget kände att det inte överensstämde med karaktärsarkerna.[41] Medan spelets fokustestare hatade slutet, vilka föreslog alternativa metoder, fortsatte Druckmann med det. När spelets musik och gameplay blev närmare fullbordat började fokustestarna att uppskatta slutet mycket mer.[57]

Naughty Dog bad om att spelet skulle fokustestas av både manliga och kvinnliga spelare, efter att analysföretaget som studion arbetade med planerade att köra spelet endast med manliga spelare. Druckmann förklarade hur studion klev in efter att de upptäckte insikten om att röstningen på kvinnliga spelare för deras andel i spelet inte fanns med. Han sade att "en annan aspekt som påverkar hur ett spel ska främjas är fokustestning". Spelare samlas och blir uppmanade att betrakta material och svara på några kvantitativa och kvalitativa frågor om det".[en 3] Han tillade sedan: "Min stora överraskning under detta förlopp är att forskargruppen inte planerade att fokustesta kvinnliga spelare, det är något som vi var tvungna att bestämt be om. Jag hoppas att detta är en kvarleva från det förflutna som snart skall försvinna".[58][en 4]

Karaktärsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Troy Baker (vänster) och Ashley Johnson (höger) spelade som Joel respektive Ellie i The Last of Us.

Joel röstas av den erfarne röstskådespelaren Troy Baker, medan Ellie röstas av skådespelerskan Ashley Johnson. Deras framträdanden spelades mestadels in med motion capture-teknik; cirka 85% av spelets animeringar registrerades med hjälp av motion capture, medan resterande ljudelement spelades senare in i en studio.[59] Även om arbetslaget kände snabbt att Johnson passade för rollen som Ellie tillbringade de mer tid med att välja ut skådespelaren Joel, då kemin mellan de två karaktärerna var absolut nödvändigt för spelet. Efter att Baker och Johnson spelade bredvid varandra insåg arbetslaget att Baker passade in perfekt för rollen som Joel, trots skådespelarens unga ålder. Druckmann skrev ner Bakers röst och rörelser till arbetslagets val av honom.[60] Baker och Johnson bidrog starkt till utvecklingen av karaktärerna.[61] Baker till exempel övertygade Druckmann att Joel skulle ta hand om Tess på grund av sin ensamhet,[62] och Johnson övertygade Druckmann att skriva om karaktären Ellie på ett mer starkare och defensivt maner.[61] Vissa delar av dialogen mellan duon improviserades av skådespelarna. Druckmann skrev ner detta till det faktum att i manuset ingick en onödig mängd dialoger under spelsektioner, och han tillät skådespelarna att välja den dialog som de ansåg var nödvändig.[51] Karaktärerna Joel och Ellie var grunden för spelet; utvecklingen mellan karaktärerna etablerades först, till följt av spelets andra koncept.[60] Från början av utvecklingen avsedde arbetslaget att The Last of Us skulle ha dubbla huvudpersoner med starka individuella berättelsearker. Under vintersegmentet i spelet tog spelarna kontrollen över Ellie. För att överraska spelarna om detta försäkrade utvecklarna att denna förändring hölls hemlighetsfull inför spelets release; de gjorde samma sak med Ellies immunitet, samt med spelets prolog där spelarna tar kontroll över Joels dotter Sarah.[63] Förändringen från kontrollen över Joel till Ellie innebar en förändring i rollen som beskyddare, vilket ekade tillbaka till Druckmanns tidigare studentidéer.[57] Karaktärsinteraktionerna var inspirerade av förhållandet mellan Nathan Drake och Tenzin i Uncharted 2: Among Thieves, som i sin tur var inspirerat av ICO.[49] Spelets huvudpersoner representerar de två epokerna som visas i spelet; Joel representerar världen före utbrottet, då han hade tillbringat större delen av sitt liv under denna period, medan Ellie representerar världen efter utbrottet, då hon föddes i den post-apokalyptiska världen. Medan den förra är känslomässigt skadad på grund av förlusten som han hade upplevt, upprätthåller den senare en optimistisk syn på livet, och som har blivit bekant med den sårade världen.[49] När dessa umgås med varandra överlappades bådas kvaliteter; Joel blir mer livlig och Ellie lär sig nya överlevnadsfärdigheter.[63]

Druckmann skrev ursprungligen karaktären Joel med inspiration från Josh Brolins skildring som Llewelyn Moss i filmen No Country for Old Men (2007), som han betraktade som ”väldigt tyst och lugn när han är under press". Men med Bakers uttolkning av Joel som en mer känslomässig människa utvecklades karaktären på ett annat sätt.[56] I slutändan blev berättelsen en utforskning av hur en far är villig att rädda ett barn. Tidigare var Joel villig att offra sig själv, innan han utvecklades till att bli villig att offra sina vänner, tills han slutligen känner att han skulle offra hela mänskligheten för att rädda Ellie.[63] Druckmann kände att spelarna, speciellt föräldrar, skulle kunna relatera till Joels karaktär och hans förhållande med Ellie.[64] Baker menar att Joel upptäcker moralitet genom hela spelets berättelse genom att lära sig skillnaden mellan förlust och uppoffring, och hans sanna personlighet börjar uppdagas.[65] När Baker provspelade för rollen läste han en fras på karaktärsbladet som uppgav att Joel hade "några få moraliska linjer kvar att passera",[60][en 5] som blev "ankarpunkten" till hans karaktär.[60] Baker hade stora svårigheter med inspelningen av spelets prolog, som har scener med Joel och hans dotter Sarah, spelad av Hana Hayes. När Druckmann senare såg den första filminspelningsdagen från scenen kände han att den fortfarande kunde förbättras. När han filmade scenen igen förklarade Druckmann till Baker hur han skulle framföra den, och när Baker gjorde det blev det den bästa tagningen. Baker tyckte tidigare att tagningen var för "mekanisk", men han insåg senare retroaktivt att han hade tidigare försökt imponera publiken med hans skådespeleri, och att det "inte var det som scenen behövde".[60][en 6]

När Johnson framförde Ellie stod hon inför utmaningar i att utföra scener som fick henne att känna sig obekväm. Hon beskrev att "det var några dagar när vi skulle spela sin saker som även vid min ålder fick mig att känna sig lite obekväm."[61][en 7] Johnson anser att datorspel sällan har starka kvinnliga karaktärer såsom Ellie, och uttryckte sin upphetsning av att skildra rollen av denna anledning.[60] När Druckmann tillfrågades om inspirationen till Ellie som spelfunktion erinrade han om tiden när han och Straley brainstormade idéer för Uncharted 2: Among Thieves och skapade en stum karaktär som skulle kalla på spelaren att följa efter; därmed skapade man ett "vackert" förhållande endast via gameplay. Trots att detta koncept aldrig kom med i det slutliga spelet upplystes idén när arbetslaget diskuterade om ett nytt spelprojekt, vilket i slutändan kom att inspirera karaktären Ellie.[63] Druckmann blev också inspirerad av de krig som ägde rum i Syrien och Afghanistan när han skapade Ellie; han kände att konflikten var en förtrogenhet till barnen i dessa länder, som påminde om Ellies uppfattning.[50]

Karaktären Tess var ursprungligen tänkt att vara med som huvudantagonisten i The Last of Us, som skulle förfölja Joel i ett år innan en slutlig konfrontation där hon dödas av Ellie. Dock fann arbetslaget svårt att tro att Tess skulle bestrida med Joel och förfölja honom i ett år; detta löstes genom att förändra stora delar av berättelsen.[66] Skådespelerskan Annie Wersching var imponerad av manuset, och Druckmanns förmåga att skriva unika kvinnliga karaktärer.[64] När Druckmann skrev spelets kvinnliga karaktärer, speciellt Tess och Ellie, undvek han yttre påverkan, såsom medias bild av kvinnor, då han ville skriva sin egen berättelse.[64] Karaktären Bill, spelad av W. Earl Brown, avslöjades vara homosexuell i ett segment i spelet. Druckmann lämnade tidigare detta vagt i manuset, men vid genomläsningen av manuset inspirerades han att ändra några rader för att ytterligare reflektera Bills sexualitet.[62] För att göra Bill intressant utforskade Druckmann konceptet om motstridiga uttalanden. medan Bill säger att om man bli fäst vid människor kommer ens överlevnadschanser att sänkas, visas det att han hade en partner som han verkligen brydde sig om. Bills roll i spelet var också att uttrycka Joels oro om att eskortera Ellie, eftersom Joel inte kunde uttrycka det själv. "Anledningen med att ha Bill där är att han faktiskt kan säga det till Joel, och varna honom om sådant", sade Druckmann.[57][en 8]

Arbetslaget ansåg att den postapokalyptiska världen och survival horror-genren gav dem möjlighet att utveckla karaktärerna på ett bättre sätt. De kände också att ”trycket från spelvärlden” tvingade karaktärerna att göra intressanta beslut, vilket möjliggjorde till bättre utveckling. Med inspiration från sitt arbete på Uncharted-spelen använde arbetslaget sina kunskaper i parallella karaktärer med konflikten i både gameplay och berättelser vid utvecklingen av The Last of Us. De tog också inspiration från böckerna Vägen (2006) och City of Thieves (2008), och filmen No Country for Old Men.[63] De noterade att i dessa verk ingick minnesvärda karaktärer.[67] "Som spelare kan vi få dig att känna dig mer om hur det verkligen är att existera inne i en värld där varje kula räknas och varje steg du tar är ett medvetet val som kommer att skapa eller förstöra din existens", sade Straley.[63][en 9]

Teknisk och spelmekanisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

För The Last of Us behövde arbetslaget skapa nya spelmotorer för att tillgodose sina behov. Den artificiella intelligensen (AI) skapades för att samordna med spelare på en intim nivå, i motsats till actionelementen från deras tidigare projekt;[49] tillägget av Ellie som en AI var också en viktig bidragsgivare till motorn[68]. Som avsikt lade arbetslaget till en funktion där Ellie fortfarande höll sig nära Joel, för att undvika att bli betraktad som en "börda".[69] Programmeraren Max Dyckhoff uppgav att, vid arbetet på Ellie som AI, försökte han tänka sig sina erfarenheter under spelets händelser, i ett försök att uppnå realism.[69] Fiendens AI, som anses vara en av de viktigaste funktionerna i spelet,[60] utvecklades för att göra slumpmässiga val. De studerar sin omgivning och upptäcker taktiker för att attackera spelaren. Denna unika mekanik var en faktor i ett försök att få spelarna att visa känslor mot fiender.[70] Ljusmotorn återskapades också för att införliva mjukt ljus, där solljuset sipprar in genom utrymmen och reflekterar på ytor.[49] Arbetslaget fann stora svårigheter i att utveckla The Last of Us' gameplay, då de ansåg att varje mekanik krävde en grundlig analys. "Du känner en stor press att lägga till saker för att göra det"roligare"och det blir supersvårt att hålla dem ute ibland", sade Druckmann.[62][en 10] I The Last of Us förändras de mänskliga icke-spelbara karaktärernas (NPC) beteenden beroende på vilket vapen som spelaren utrustar sig med. Dessutom har stealth-systemet utvecklats för avsikten att erbjuda en känsla av desperation, för att få spelarna att känna samma sak.[71]

Det finns flera funktioner som utelämnats från spelet som arbetslaget ansåg vara typiskt för de flesta datorspel, såsom bosstrider.[72] Ett traditionellt betäckningssystem uteslöts för spelet då arbetslaget ville få spelarna att ständigt förflytta sig omkring varje bana.[60] Arbetslaget försökte också orsaka spelare att känna som om att de saknade något, särskilt i de förnödenheter som de samlar in. "Du bygger inte upp dig själv till en stridsvagn", sade Straley.[44][en 11] Detta motiverade också de flesta av de designbeslut som fattades för spelets gameplay, såsom animationernas tyngdlöshet och närstridsmekanikerna. Som ytterligare ett realismtillägg utvecklade arbetslaget spelets stridsmekanik på ett sätt som tvingade spelarna att spendera mer tid på att planera. De ville också få spelarna att bli tvungna att retirera från strider när de uppmärksammar de smittade, trots sin övertygelse om att reträtt är en "anti-datorspelsmekanik".[44] Stridsmekaniken utvecklades för att kännas intensiv, och som avsikt förflyttade man kameran närmare spelarna för att få dem att "känna varje slag".[65] Arbetslaget ansåg att spelet tvingar spelarna att göra svåra val, när det kommer till strid, stealth och resurshantering, så att de kan förstå de beslut som fattas av karaktärerna.[65]

Motion capture technical director Damon Shelton presenterar en föreläsning om arbetslagets färdigheter inom motion captureGDC 2015.[73]

Många spelelement från Uncharted-spelen uteslöts från The Last of Us på grund av utformningen av den senare. Arbetslaget gjorde Joel mer "jordad och mindre vig" än Uncharted:s Nathan Drake. Kameravinkeln och närstridssystemet förändrades också för att passa in med arbetslagets avsikt för spelet.[44] Vissa spelfunktioner inspirerades av spelets postapokalyptiska natur. Exempelvis var en uppgift som involverade problemlösning inspirerad av det tidigare införandet av ett starkt vattendrag som förhindrar spelarna. Arbetslaget ansåg också att No Country for Old Men inspirerade dem när det kommer till minimalism,[67] då man ville "bli mer intimt" med gameplay-scenarierna.[74] Arbetslaget beslutade att inkludera olika valfria vägar som spelarna kan använda. Medan vid ett tillfälle där arbetslaget ansåg att ytterligare innehåll var värdelöst kände de så småningom att det känns "naturligt och ekologiskt".[49]

Designen av användargränssnittet (UI) för The Last of Us gick i olika iterationer under hela utvecklingen. UI-designern Alexandria Neonakis syftade tidigare på att integrera vapenuppgraderingssystemet i vapenväljarsystemet, för att ständigt påminna spelarna att uppgradera sina vapen. Vid ytterligare iterationer upptäckte Neonakis att denna integration resulterade i ett rörigt gränssnitt. Till slut beslutades att uppgraderingssystemet skulle integreras i form av uppgraderingsbänkar, som kan upptäckas i vissa delar i spelets värld. Detta löste även ett annat problem som Neonakis bevittnade, där spelarna skulle uppgradera till det lägsta möjliga alternativet, i motsats till att spara delar för de högre alternativen. När det beslutades att dela uppgraderingen och vapenväljarsystemet var den ursprungliga designen att välja vapen från en cirkel. Denna konstruktion, som så småningom övervägdes som "otymplig och långsam", ersattes i stället av ett listsystem.[75] Neonakis upptäckte att det största problemet med listdesignen var att det tvingade spelarna att fokusera på att navigera genom menyerna under intensiva strider.[75] Detta ledde till den slutliga designen, som tillät spelarna att byta och välja vapen i samma meny.[60] För att integrera UI:n in i spelet separerade Neonakis de enskilda elementen och ändrade deras format. UI-programmeraren Paul Burg försedde Neonakis med verktyg för att flytta elementen med hjälp av deras koordinater. Alla animerade övergångar var hårdkodade, vilket ledde till svårigheter i att skapa mjuka övergångar. "Det här var tråkigt och ibland otroligt frustrerande, men det innebar också att vi alla var tvungna att vara ganska kreativa i hur saker var designade," sade Neonakis.[75][en 12] Spelets crafting-system implementerades i omedelbar gameplay, för att få spelarna att känna sig delaktiga. "Vi behövde göra det strömlinjeformat och tillräckligt snabbt så att du skulle känna som att du kunde ta just det ögonblicket och kunna skapa det föremålet som kommer att avgöra din överlevnad under de närmaste trettio sekunderna, eller ditt misslyckande med att överleva," sade lead game designer Jacob Minkoff.[76][en 13]

För spelets karaktärsskulptering och riggning introducerade arbetslaget olika nya element som inte har använts i deras tidigare spel. Lead character technical director Judd Simantov tyckte att skapandet av ansiktena var det mest utmanande, när det kommer till hårdvara. För ansiktena använde arbetslaget led-baserade ansiktsriggar, med vissa blandningsformade korrektiv. För att bibehålla formen på ansiktet och undvika besvärliga rörelser var ansiktena riggade med en öppen mun och svagt stängda ögon. Ansiktena var också baserad på Facial Action Coding System, vilket möjliggör ett anatomiskt synsätt. Användningen av högre polygonytor tillät också att skapa fler volymer och skrynklor i ansiktets form, vilket skapade renare silhuetter och former och gav tillräckligt med geometri för att skulptera korrektiven. Man tillade pupill-dilatation till karaktärsmodellerna för att försöka lägga till subtila funktioner. För kropparna redigerade arbetslaget karaktärsrörelserna från Uncharted 2 och mjukgjorde vissa led-inriktningar. Animering av handlovsleder tillsattes också för spelet, vilket gav upphov till mer dynamiska handformer och flexibilitet. Ett annat subtilt tillägg var armrörelsekontrollerna, som gav upphov till smärre redigering på armarna. Trots att denna funktion var tidigare tillgängligt öppnades det upp för animatörerna för The Last of Us. Ett muskelsystem tillades också, med muskelskal som kunde utbuktas, baserat på fastställningen av ledavstånden. Muskelsystemet, skrivet i Maya inom några dagar, fungerar i realtid. För att lösa ett problem där kroppsrörelserna resulterade i obekväma rörelser av kläder implementerade man "runtime helpers". Totalt 326 leder användes i hela karaktärsmodellen, med 98 av dessa i ansiktet; 85 av dessa som är runtime-drivna, medan 241 är låsta i animationen.[77]

Artistisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

Vid utformningen av spelet från en konstnärlig synvinkel tog arbetslaget olika konstverk som inspiration. Robert Polidoris fotografier av grannskapet Lower Ninth Ward i New Orleans efter orkanen Katrina användes som en referenspunkt vid utformningen av Pittsburghs översvämmade områden i spelet. "[Polidori] tog dessa otroligt vackra, hemska fotografier... det är inte bara förfall och röta och postapokalyptiskt grått, utan det är en mänsklig värld som vi spelar med när vi skildrar denna förintelse", sade Straley.[56][en 14] Konceptet om post-apokalyptiska miljöer ansågs vara en "utgångspunkt" för konstnärerna.[78] Konstavdelningen strävade också att uppnå realism inom varje konstverk. Straley förklarade att artisterna "skulle vara som, jag ska göra detta till den bästa muren någonsin,"[en 15] i form av att skapa attraktiva miljöer.[72] Konstavdelningen tvingades kämpa för saker som de ville inkludera, på grund av den höga efterfrågan under utvecklingen. Till slut kom arbetslaget överens om en balans mellan enkelhet och detalj; medan Straley och Druckmann föredrog den förra föredrog konstavdelningen den senare.[72] Den konstnärliga sammansättningen av spelets platser var också en funktion som man starkt fokuserade på, i syfte att framkalla olika känslor från spelare.[79] Under de sista veckorna av utvecklingen övertogs rollerna från konstavdelningen av andra medlemmar i arbetslaget; exempelvis redigerade Straley spelets handledningstexter, en uppgift som lead artist Nate Wells tyckte var ovanligt. "Jag har aldrig ens hört talas om en spelregissör som gör det! Det är som... en uppgift för en praktikant," sade Wells.[80][en 16]

När konstavdelningen skapade utseendet på de smittade cyklade de genom olika iterationer. Några tidiga idéer inkluderade att de smittade ser ut som utomjordingar eller zombies. Den slutliga designen valdes när lead character artist Michael Knowland slog ihop bilder av sjukdomar och svamptillväxt på en människa. Han uttryckte svårigheten att förändra konsten från 2D till 3D, vilket skulle göra det möjligt att visa bilder ur olika vinklar.[48] Processen att skicka färdiga konceptbilder till ljus- och visuella effektkonstnärerna, som återskapade konsten inom spelets motor.[55] På grund av bristen på artificiella ljuskällor i spelets värld tvingades arbetslaget arbeta med naturligt ljus. För att uppnå hög kvalitetsljus använde de lightmaps. Användningen av lightmaps ledde till olika problem, såsom avbrott i belysningen. Detta fastställdes genom att modifiera lite på texturpixlarnas intensitet. När karaktärerna lades till i scenerna såg de ursprungligen malplacerade ut. Man löste det genom att lägga till skuggor.[81]

Ljudproduktion[redigera | redigera wikitext]

Ett fan till spelet utklädd till en Clicker (Klickare), en av spelets farligaste fiender. Dessa producerar ett högljutt klickljud för att känna av sin omgivning.

Ljuddesignsavdelningen började arbeta på spelet tidigt i utvecklingen, för att uppnå bästa resultat; de insåg genast att det skulle bli en utmaning. Tidigt i utvecklingen berättade Druckmann för ljudavdelningen att "göra det subtilt" och bagatellisera idéer.[82] Audio lead Phillip Kovats var förtjust i att skapa alla ljud, och inga ljud skulle föras över från tidigare spel. Avdelningen funderade på olika sätt att skapa ljud från en naturalistisk synpunkt, och hur man introducerar minimalism till ett spel. På detta sätt upptäckte de att det lade till känslor av spänning, förlust och hopp och att utan det minimalistiska tillvägagångssättet skulle spelet betraktas som ett typiskt "actionspel". De använde High Dynamic Range, vilket gav dem möjlighet att informera spelarna om taktisk information och platser att utforska.[82] Spelets ljuddesign skapades för att återspegla en mer "jordad" och subtil stämning än i Uncharted, med särskilt fokus på den brist av ljud. Med inspiration från No Country for Old Men försökte avdelningen att "göra mer med mindre"; Kovats sade att avdelningen försökte berätta en historia genom att "gå med en reduktiv kvalitet".[83] Straley konstaterade att ljudet är avgörande för vissa scener i spelet. "Det handlar mer om psykologin av vad som händer på ljudfronten än vad du ser", konstaterade han.[en 17] Han ansåg att detta beslut får en mer slagkraftig och meningsfull verkan med den ljud som spelas upp. Ljudavdelningen försökte också att skildra spelets mörka teman genom ljud. Avdelningen ansåg att för att skapa spänning i spelet var det viktigt att låta ljuden spela så länge som möjligt.[82] Avdelningen använde en utbredningsteknik för att hjälpa spelarna att bestämma fiendens exakta placering, och använda detta som en taktisk fördel.[83] Detta system, skapad av Naughty Dogs arbetslag, behandlades i spelmotorn på måfå. För spelets ljud kastade motorn ut 1500-2500 ray casts per bildruta; även om de flesta spelen undvek detta tillät spelets motor att få det att fungera.[82] Ljudavdelningen tillbringade mycket tid med att spela in ljudeffekter för spelet, såsom dörrar och rostig metall. Ljuddesignern Neil Uchitel reste till Rio de Janeiro för att upptäcka platser där man kan spela in ljud; han spelade in kycklingar, som användes i spelet som råttröster. Avdelningen fortsatte att lägga till och ändra spelets ljud fram till slutet av utvecklingen.[82]

För att skapa ljudet till "Klickarna", den tredje etappen av de smittade, hittade avdelningen inspiration från en rapport om en journalistikshow om barn som använder klickljud för att kommunicera med varandra. "Vi gillade idén att ta detta godartade ljud och tillskriva det till något riktigt läskigt", sade Druckmann.[en 18] Dessutom ville avdelningen återspegla varelsens känsla av smärta och lidande, och försöka balansera det med en känsla av obehaglighet.[51] Ljudavdelningen skapade först ljudet för klickarna, och insåg tidigt att det var den mest utmanande. För att skapa ljudet anlitade de röstskådespelare för att utföra sina återgivanden. När röstskådespelerskan Misty Lee gav hennes egna återgivande, ett ljud som Kovats beskrev kom från "svalget", kom Kovats och vice-ljuddesignern Derrick Espino överens om att det var det de ville ha. Kovats emulerade sedan ljudet till spelet.[82]

Remastered[redigera | redigera wikitext]

I mars 2014 läcktes uppgifter om att The Last of Us skulle släppas till Playstation 4.[84] Detta följdes av utseendet på spelet, med titeln The Last of Us Remastered på Playstation Store den 9 april 2014.[85] Naughty Dog annonserade spelet på samma dag.[86] Denna förbättrade version av spelet har ett ökat dragavstånd, högre upplösning på karaktärsmodellerna,[87] förbättrad ljussättning och skuggning och en uppgraderad stridsmekanik.[88] Det körs på 1080p-upplösning i 60 bilder per sekund, med möjligheten att låsa spelet på 30 bilder per sekund.[89]E3 2014 meddelade Sony att spelet skulle släppas den 29 juli 2014.[90] En del av det nedladdningsbara innehållet från The Last of Us är implementerade i Remastered, inklusive Left Behind och vissa multiplayer-banor, medan andra kräver separata köp.

I Remastered har karaktärstexturerna ökats fyrfaldigt, skuggorna fördubblades och en ny ljussättningsprocess implementerades. Rörelseoskärpan när man rör på kameran, som används för att dölja långsamt laddande texturer, reducerades och spelets miljöer ser "skarpare" ut.[27] Man har även infört nya inställningar för att tillåta spelare att anpassa spelets ljudkanaler. Laddningstiderna förminskades på grund av att spelet strömmas från hårddisken i motsats till skivan.[27] En av de största utmaningarna med utvecklingen var att passa in allt innehåll på en Blu-ray Disc. Bytet av texturerna i spelet, och införandet av Left Behind, var orsaken till denna svårighet.[89] Enligt lead designer Christian Gyrling ”såg [Remastered] sönder ut tills en vecka innan skeppningen".[91][en 19]

Utvecklingen på Remastered började strax efter lanseringen av The Last of Us i juni 2013. Efter lättare arbete under början av utvecklingen arbetade arbetslaget hårdare på Remastered när de upptäckte vad som krävdes för det.[87] Arbetet på spelets kod började inte förrän ett större team introducerades till Remastered i februari 2014. När utvecklingen på det ursprungliga spelet avslutades förväntade sig programmerarna på att spelet skulle portas till Playstation 4, men planeringen och förberedelserna började inte förrän The Last of Us hade lanserats.[91] Arbetslaget syftade till att skapa en "sann" remaster, och upprätthålla "samma kärnupplevelse" och inte ändra några stora berättelse- eller spelelement.[92] Arbetslaget var tidigare splittrat när det kom till spelets bildfrekvens, med vissa som föredrog 30 bilder per sekund i stället för 60; när spelet var igång på det senare blev hela arbetslaget övertygat.[89] Arbetslaget som arbetade på Remastered var betydligt mindre än det som arbetade på The Last of Us; arbetslaget hade bland annat inga designers, vilket ledde till att olika designproblem från det ursprungliga spelet förblir olösta. Druckmann tillskrev detta till det faktum att Remastered utvecklades som en rekreation av det ursprungliga spelet, då man ändrade bara de tekniska och grafiska aspekterna.[93]

Marknadsföring[redigera | redigera wikitext]

Spelet blev först uppvisad före Spike Video Game Awards den 29 november 2011, med en skylt på Times Square där det stod: "PlayStation 3 exclusive you won't believe".[94] Spelets första trailers visade en apokalyptisk händelse, son inkluderade upplopp, epidemi, karantän och våld, samt ett klipp av BBC:s serie Planet Earth som visar en myra som blivit smittad av en cordyceps-svamp. Den 9 december 2011 fick spelare från Uncharted 3 syn på en spelreferens till den förutnämnda trailern med tidningsrubriken "scientists are still struggling to understand deadly fungus".[95] Druckmann och Straley sade senare att Naughty Dog hade faktiskt tänkt ta bort den fräcka ledtråden från Uncharted 3, men hade helt enkelt glömt bort att den fanns där.[96]

Sony Computer Entertainment gjorde en offentlig presentation av spelet, ett helt nytt immaterialrätt från Naughty Dog, som skapats av en tidigare opublicerad utvecklingslag inom företaget, på Spike Video Game Awards 2011. En gameplay-trailer, som består av filmsekvenser från spelet, visade en man och en tonårsflicka som avvärjer andra fientliga överlevande och vad som verkade se ut som människor med ovanlig svamptillväxt tills de flyr ut i en fallfärdig stad täckt av grönska, som påminner om filmen I Am Legend.[97] Kort efter avslöjandet skrev Evan Wells nya detaljer om The Last of Us på Playstation Blog:

The Last of Us is a genre-defining experience that blends survival and action elements to tell a character-driven tale about a modern plague decimating mankind. Nature encroaches upon civilization, forcing remaining survivors to kill for food, weapons and whatever they can find. Joel, a ruthless survivor, and Ellie, a brave young teenage girl who is wise beyond her years, must work together to survive their journey across what remains of the United States.[98]

På 2012 års E3-mässa släpptes den första gameplay-demot för The Last of Us. Det presenterade ett stridsscenario för publiken, som först visade de verktyg som Joel och Ellie måste använda för att försöka försvara sig mot en liten grupp banditer, samt sedan hur banditerna skulle samordna och besvara utifrån Joels nuvarande situation och antalet patroner som han hade kvar i sin pistol.[99] Det första officiella TV-inslaget för spelet sändes på säsongsfinalen av AMC:s The Walking Dead den 31 mars 2013.[100] Den 31 maj 2013 släpptes en spelbar demo för The Last of Us till de spelare som hade köpt spelet God of War: Ascension. Demot utspelar sig i ett av de tidigare kapitlen i spelet, där Joel och Ellie, tillsammans med Tess, kämpar mot flera smittade fiender.[101]

Serietidning[redigera | redigera wikitext]

En serietidningsminiserie bestående av fyra nummer med titeln The Last of Us: American Dreams, skriven av Druckmann och illustrerad av Faith Erin Hicks, publicerades av Dark Horse Comics. Serietidningarna fungerar som en prequel till spelet och som äger rum ett år före händelserna i spelet, som berättar om Ellies och hennes vän Rileys resa tillsammans.[102] Det första numret publicerades den 3 april 2013.[103] I en show där man kunde köpa serietidningarna och förhandsboka The Last of Us blev det första numret utsålt och ett nytryck gjordes tillgänglig den 29 maj 2013. Det andra numret publicerades också på samma dag.[104][105] Det tredje numret publicerades den 26 juni 2013,[106] och det fjärde publicerades den 31 juli 2013.[107] Alla fyra nummer ompublicerades som en enda bunt den 30 oktober 2013.[108]

Ytterligare innehåll[redigera | redigera wikitext]

Efter spelets lansering släpptes flera nedladdningsbara innehåll (DLC), som främst utökte spelets multiplayer-del. I spelets Season Pass (säsongskort) får man tillgång till samtliga DLC-paket, samt några ytterligare förmågor och dokumentären Grounded: Making The Last of Us;[109] dokumentären laddades upp på nätet i februari 2014.[110] Två DLC-paket ingick med några av spelets specialutgåvor och var tillgängliga vid lanseringen: i Sights and Sounds Pack ingår spelets soundtrack, ett dynamiskt tema och två avatarer; Survival Pack presenterade bonusskinn för spelaren, efter att man har klarat ut spelet, och spelpengar, samt bonuserfarenhetspoäng, tidig tillgång till anpassningsbara föremål och en stridsfärdighet för spelets multiplayer.[111] Abandoned Territories Map Pack, som gavs ut den 15 oktober 2013, lade till fyra nya multiplayer-banor, baserat på platser i spelets berättelse.[112][113] Nightmare Bundle, som gavs ut den 5 november 2013, lade till en samling av tio huvudföremål, varav nio finns att köpa separat.[114]

En tredje bundle gavs ut den 6 maj 2014 med fem separata DLC-paket: Grounded lade till en ny svårighet till huvudspelet och Left Behind; Reclaimed Territories Map Pack lade till nya multiplayer-banor; Professionell Survival Skills Bundle och Situational Survival Skills Bundle lade till åtta nya multiplayer-färdigheter; Survivalist Weapon Bundle lade till fyra nya vapen.[115][116] Grit and Gear Bundle gavs ut den 5 augusti 2014, och lade till nya huvudbonader, masker och gester.[117] En Game of the Year-utgåva som innehåller samtliga nedladdningsbara innehåll gavs ut i Europa den 11 november 2014.[118]

På PlayStation 4 Launch Event den 14 november 2013 tillkännagavs ett nytt DLC, under namnet Left Behind. Innehållet fungerar som en prequel till huvudberättelsen och som en uppföljare till serietidningen American Dreams. Den berättar om Ellie och hennes nära vän Riley som besöker en övergiven galleria.[119] Left Behind gavs ut den 14 februari 2014.[13] Left Behind innehåller mindre strider än i huvudspelet, men som fokuserar mer på utforskande och på berättelsen. Det har dock en ny stridsfunktion där spelaren kan utlösa en kamp mellan smittade och mänskliga fiender, vilket gör att spelaren kan smyga igenom sina distraherade fiender eller eliminera dessa.[120] DLC-episoden fick mycket positiva betyg från spelkritiker, med genomsnittsbetygen 89,84% hos Gamerankings (baserat på 40 recensioner)[121] och 88/100 hos Metacritic (baserat på 69 recensioner).[122]

Mottagande[redigera | redigera wikitext]

 Mottagande
Samlingsbetyg
Tjänst Betyg
GameRankings 95.70% (43 recensioner) (PS4)[123]
95.04% (67 recensioner) (PS3)[121]
Metacritic 95/100 (98 recensioner) (PS3)[124]
95/100 (69 recensioner) (PS4)[125]
Recensionsbetyg
Publikation Betyg
Computer and Video Games 10/10[126]
Edge 10/10[127]
Electronic Gaming Monthly 9.5/10[128]
Eurogamer 10/10[129]
Famitsu 38/40[130]
Game Informer 9.5/10 (PS3)[131]
10/10 (PS4)[132]
Game Revolution 5/5 stjärnor[133]
GameSpot 8/10[134][135]
GamesRadar 5/5 stjärnor[136]
GamesTM 9/10[137]
GameTrailers 9.8/10[138]
IGN 10/10[88][139]
Official PlayStation Magazine (UK) 10/10[140]
VideoGamer.com 10/10[141][142]
Destructoid 10/10[143]
Machinima.com 10/10[144]
Gamereactor 10/10[145]
Polygon 7.5/10 (PS3)[146]
8/10 (PS4)[147]

The Last of Us har fått väldigt höga betyg från ett flertal spelkritiker över hela världen, med 42 spelkritiker som gav spelet högsta möjliga betyg, vilket överträffar Uncharted 2:s tidigare rekord på 39 fullpoäng.[148][149] Spelet har ett genomsnittsbetyg på 95/100 hos Metacritic (baserat på 98 recensioner)[124] och 95.04% hos GameRankings (baserat på 67 recensioner).[121] Både Gamerankings och Metacritic rankar det som det femte bästa Playstation 3-spelet någonsin.[150][151] Spelet anses vara ett av de mest betydelsefulla speltitlarna inom den sjunde konsolgenerationen,[152][153][154][155][156][157][158][159][160] och av många spelkritiker som ett av de bästa datorspelen som någonsin skapats.[161][162][163][164][165]

Edge beskrev The Last of Us som "det mest fängslande, känslomässigt resonansfria storydrivna epos i denna konsolgeneration";[en 20] Oli Welsh från Eurogamer kallade det "ett stort hopp för sin genre";[en 21] Matt Kamen från Empire skrev att det var "ett mästerverk som gynnsamt kommer att ses tillbaka på i decennier."[127][129][166][en 22] Matt Helgeson från Game Informer skrev att spelets "grafiska delar är oöverträffade i konsolspel",[en 23] och Colin Moriarty från IGN skrev att "allt som sker är direkt mer minnesvärt, mer kraftfullt och mer gripande eftersom din omgivning är så trovärdig".[131][139][en 24] Phillip Kollar från Polygon skrev att "The Last of Us' grafik, animationer och ljuddesign är några av de bästa jag någonsin har upplevt."[146][en 25] Tom McShea från GameSpot skrev att "musiken och ljuddesignen är exceptionella”,[en 26] och Edge berömde det sätt som soundtracket "tillade spelets jordiskhet utan att trampa på tårna på varje lugna ögonblick."[127][134][en 27]

Spelets handling, i synnerhet mellan Joel och Ellie, fick mycket beröm. Helgeson från Game Informer skrev att berättelsen var en "högpunkt för interaktivt berättande,"[en 28] delvis på grund av "en av de mest gripande, välskrivna relationer jag sett i datorspel."[131][en 29] Moriarty från IGN sade att "samspelet mellan Joel och Ellie, liksom de andra karaktärerna som du möter på ditt äventyr, är en av de stora höjdpunkterna i The Last of Us.”[139][en 30] Welsh från Eurogamer skrev att relationen mellan Joel och Ellie "har hyllats som en kraftfull känslomässig krok,"[en 31] och Kollar från Polygon sade att "eftersom spelet spenderat så mycket tid på att övertyga mig att ta hand om dessa karaktärer, blev dess emotionella högpunkter ännu mer slagkraftiga, och dess många sorgliga scener ännu mer förödande."[129][146][en 32]

Moriarty från IGN skrev att spelmekaniken var "otroligt tillfredsställande," och berömde spelets strids-, smyg- och tillverkningsaspekter.[139] Welsh från Eurogamer berömde det "hisnande övertygande spelskapandet,"[en 33] medan Hegelson från Game Informer kallade The Last of Us "ett imponerande actionspel som destillerar survival horror-genrens styrka till något som är både djupare och mer tillgänglig."[129][131][en 34] Kollar från Polygon var kritisk till spelet, och skrev att det "lutar mer på tredjepersonsskjutarnas traditionella utsmyckningar," och att tvinga spelaren att slåss mot vågor av fiender var motstridigt till resten av spelet, som i allmänhet presenterade fler alternativ och visade våld som obehagligt nödvändigt och äckligt realistiskt.[146]

Många kritiker diskuterade spelets skildring av kvinnliga karaktärer. Edge berömde dess brist på sexualiserade eller "symboliska" kvinnliga karaktärer och skrev att The Last of Us "erbjuder en uppfriskande motgift mot sexism och regressiva könsattityder inom flesta storsäljande datorspel."[167][en 35] Eurogamer berömde Ellie som "ibland stark, ibland sårbar, men aldrig en kliché. Spelet sätter upp henne som en dam i nöd, men som sedan undergräver hela konceptet. Det visar sig att du kan sätta en icke-sexig, icke-patetisk kvinnlig karaktär i ditt spel – även på omslaget – och som fortfarande säljer en miljon exemplar.”[168][en 36]

I The New York Times erkände Chris Suellentrop att Ellie var en sympatisk och "ibland kraftfull" karaktär, men hävdade att The Last of Us är "egentligen berättelsen om Joel, den äldre mannen. Det här är ytterligare ett datorspel av män, för män och om män."[169][en 37] Gamespot berömde de kvinnliga karaktärerna som moraliskt motstridiga och sympatiska, men skrev: "Om vi ​​betygsätter dess hantering av kvinnor på en kurva i förhållande till andra spel, så är The Last of Us en framgång... Men vi har låtit våra föreställningar om vad som är möjligt bli begränsade av vad som finns tillgängligt. I stället måste vi utvärdera spel och hur de hanterar kön baserat på deras faktiska meriter, inte i förhållande till andra spel."[170][en 38]

The Last of Us fick beröm för sin skildring av HBTQ-karaktärer. Ellie hittar bögpornografi som tillhör karaktären Bill, en överlevare som sörjer förlusten av sin partner Frank. Sam Einhorn skrev på gaygamer.net att "uppenbarelsen förstorade hans karaktär... utan att egentligen göra honom till en symbolisk karaktär",[en 39] och att "Bill är en positiv homosexuell karaktär i ett AAA-spel. Det ser man inte ofta."[171][en 40] GLAAD, en amerikansk organisation som främjar bilden av HBTQ-personer i media, kallar Bill en av "2013 års mest spännande nya HBTQ-karaktärer",[en 41] och kallar honom "en så bristfällig men helt unik homosexuell karaktär som hittats i något berättande medium detta år."[172][en 42]

I DLC-episoden Left Behind, som gavs ut på alla hjärtans dag 2014, gav Ellie en kyss till hennes väninna Riley. Kotaku beskrev kyssen som "datorspelandets senaste genombrott ... en stor sak eftersom datorspel aldrig har drabbats av ett överflöd av homosexuella karaktärer (än mindre två unga kvinnor i en homosexuell blandras-koppling)."[173][en 43] Creative director Neil Druckmann sade att reaktionen till kyssen var "en brokig blandning" men mestadels positivt.[174] Amplify, ett projekt av den ideella opinionsbildningsgruppen Advocates for Youth, rapporterade att spelet lockade sexistisk och homofobisk kritik från vissa spelare.[175]

Försäljning[redigera | redigera wikitext]

I Storbritannien gjorde spelet debut som första plats på försäljningslistorna. Det stannade där i sex veckor i rad och slog de tidigare rekorden fastställda av FIFA 12 och Call of Duty: Black Ops II.[176][177] Under dess första två dagar intjänade det mer än 3 miljoner dollar än vad Superman-filmen Man of Steel samlade in under samma period. inklusive 500.000 enheter i USA, vilket vid tidpunkten blev den största lanseringen av ett originellt spel sedan spelet L.A. Noire från 2011.[178][179] The Last of Us toppade också försäljningslistorna i USA,[180] Frankrike,[181] Irland,[182] Italien,[183] Nederländerna,[184] Skandinavien,[185] Spanien,[186] och Japan.[187] Spelet såldes i 1,3 miljoner exemplar under den första veckan,[188] och 3,4 miljoner exemplar världen över under tre veckor.[189] Det kom att bli det tionde mest sålda spelet år 2013, och det bästsäljande originalspelet som inte var en uppföljare, eller baserat på ett befintligt IP.[190] I mars 2014 hade The Last of Us sålt över sex miljoner exemplar världen över och sju miljoner i juli samma år. The Last of Us: Remastered såldes i 632.000 exemplar under sin första vecka.[191] Sen i augusti 2014 såldes spelet i åtta miljoner exemplar: sju miljoner till Playstation 3 och en miljon till Playstation 4.[192]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

The Last of Us är det mest prisbelönta spelet i historien, och vann över 230 Årets spel-utmärkelser.[16] Det var webbplatserna Metacritics och Gamerankings' näst högst rankade spel år 2013, bakom Grand Theft Auto V.[193][194] Innan dess release fick det flera utmärkelser för sina förhandsvisningar på E3-mässan.[195][196][197][198][199] Spelet dök upp på flera årsslutslistor över 2013 års bästa spel, och tog emot Årets spel-vinster från Annie Awards,[200] The A.V. Club,[201] British Academy Video Games Awards,[202] Canada.com,[203] Cheat Code Central,[204] Daily Mirror,[205] The Daily Telegraph,[206] Destructoid,[207] DICE Awards,[208] The Escapist,[209] GamesRadar,[136] GameTrailers,[210] Game Developers Choice Awards,[211] Game Revolution,[212] Giant Bomb,[213] Good Game,[214] Hardcore Gamer,[215] IGN,[216] IGN Australia,[217] International Business Times,[218] Kotaku,[219][220] VG247[221] och VideoGamer.com.[222] Det namngavs också som Best PlayStation Game av GameSpot,[223] GameTrailers,[210] Hardcore Gamer[224] och IGN.[225] Det tilldelades Outstanding Innovation in Gaming hos DICE Awards,[208] och Best Third Person Shooter från GameTrailers.[210] Spelet fick Best New IP från Hardcore Gamer,[226] Best Newcomer hos Golden Joystick Awards[227] och Best Debut fån Giant Bomb.[228] Naughty Dog vann Årets spelstudio och Bästa utvecklare från Cheat Code Central,[229] The Daily Telegraph,[206] the Golden Joystick Awards,[227] Hardcore Gamer[230] och Spike Video Game Awards 2013.[231]

Ett flertal element i spelet tilldelades med utmärkelser. Baker och Johnson fick flera nomineringar för sina framträdanden; Baker vann ett pris från Hardcore Gamer,[232] och Johnson vann priser från British Academy Video Games Awards,[202] The Daily Telegraph[206] och DICE Awards.[208] Spelets berättelse fick utmärkelser från British Academy of Video Games Awards,[206] DICE Awards,[208] Game Developers Choice Awards,[211] Golden Joystick Awards[227] och Writers Guild of America Awards,[233] samt från GameTrailers,[210] Giant Bomb,[234] Hardcore Gamer[235] och IGN.[236] Spelets ljuddesign och musik fick utmärkelser hos DICE Awards[208] och Inside Gaming Awards,[227] samt från IGN.[237][238] Spelets grafiska och konstnärliga design vann också utmärkelser från Destructoid,[239] DICE Awards,[208] Golden Joystick Awards[227] och IGN.[240][241] I IGN:s Best of 2013 Awards fick spelet ett flertal utmärkelser, inklusive Best Overall Sound,[237] Best PlayStation 3 Multiplayer,[242] och Best Action-Adventure Game on PlayStation 3[243] och Best Action-Adventure Game Overall.[244] Det vann också Best Action-Adventure Game hos British Academy Video Games Awards,[202] och The Escapist,[245] samt Best Action Game från Hardcore Gamer[246] och Adventure Game of the Year hos DICE Awards.[208]

Musik[redigera | redigera wikitext]

The Last of Us
Gustavo Santaolalla (Guadalajara) cropped.jpg
Den argentinske musikern Gustavo Santaolalla komponerade musiken för The Last of Us.
Soundtrack av Gustavo Santaolalla
Utgivning 7 juni 2013
Genre Datorspelsmusik
Längd 56:21
Skivbolag Sony Computer Entertainment
Producent Gustavo Santaolalla
Aníbal Kerpel
Jonathan Mayer

Under hela utvecklingen tillbringade Druckmann och Straley med att sammanställa olika musikaliska låtar som de tyckte var inspirerande. När de sökte efter en kompositör som kunde arbeta på spelets musik insåg de att de flesta sammanställda låtarna är komponerade av Gustavo Santaolalla. Straley beskrev Santaolallas musik som "ekologisk instrumentering, minimalistisk, dissonant och resonant med ljudet".[56][en 44] Följaktligen kontaktade Sony Santaolalla, som gick med på att arbeta på spelets soundtrack.[56] Efter att ha hört spelets pitch blev Santaolalla intresserad av att arbeta på spelet; han ville tidigare arbeta på datorspel, men vägrade att arbeta på dem som inte fokuserar på berättelser och karaktärer.[83]

På grund av Santaolallas ställning när det kommer till musikkomponering—då han saknar kunskap i att läsa och skriva partiturer, utan föredrar att helt enkelt spela in—började han arbeta på The Last of Us under utvecklingens inledningsskede. För att ge Santaolalla en punkt att basera sin musik på berättade Druckmann helt enkelt för honom om berättelsen och dess teman, i motsats till att ge specifika komponeringsinstruktioner. Santaolalla uppskattade denna frihet och kände att det hjälpte i komponeringen. Han kände behovet att "gå in i en lite mer mörk plats, mer textur och inte nödvändigtvis melodisk".[60][en 45] För att utmana sig själv använde Santaolalla en mängd unika instrument som han var obekant med, vilket ger en känsla av fara och oskuld. För The Last of Us använde han en avstämd gitarr för att producera djupa brus. För att producera unika låtar spelade Santaolalla in sina låtar i olika rum, inklusive i ett badrum och ett kök.[60] Arbetslaget ville att spelets AI skulle påverka musiken. De försökte också få musiken att framkalla en reaktion från spelaren, eftersom deras förtrogenhet med ljudet skulle utlösa en tidigare känsla som de kände. Musikmanagern Jonathan Mayer kände att spelets actionmusik var atypisk från actionmusik i andra spel, och konstaterar att det är "relativt lågmäld", och att om man tar det ur sitt sammanhang skulle det ändra den omedelbara reaktionen på det.[82] Spelets ledmotiv, "The Last of Us", var det första musikstycket som arbetslaget fick, och de blev mycket imponerade.[82]

Musiken har fått höga betyg efter dess release.[311] Musikens orkestrala delar spelades in i Ocean Way Studios i Nashville av Nashville Scoring Orchestra. Soundtracket gavs ut på Itunes den 7 juni 2013.[312][313]

The Last of Us, Volume 2
Soundtrack av Gustavo Santaolalla
Utgivning 7 februari 2014
Genre Datorspelsmusik
Längd 58:29
Skivbolag Sony Computer Entertainment
Producent Gustavo Santaolalla
Aníbal Kerpel
Jonathan Mayer


En vecka före DLC-episoden Left Behinds lansering gavs ett annat soundtrack ut, med kompositioner från det nedladdningsbart materialet ihop med kompositioner från huvudspelet som inte ingick i det första soundtracket. Här ingår spår från andra kompositörer.


Bortsett från de officiella soundtracken finns det även licensierade låtar i spelet. Under en sekvens i spelet lyssnar Joel och Ellie på låtarna "I'll Never Get Out of This World Alive" och "Alone and Forsaken", båda framförda av countryartisten Hank Williams.[314] I Left Behind dansar Ellie och Riley till Etta James cover på låten "I Got You Babe". I Left Behind spelas även "Stråkkvartett nr 3 i ess-moll" av Pjotr Tjajkovskij och "Stråkkvartett nr 4 i e-moll (B.19)" av Antonín Dvořák.[315]

Adaptioner och eventuell uppföljare[redigera | redigera wikitext]

Den 6 mars 2014 tillkännagav Sony att Screen Gems kommer att distribuera en filmatisering av The Last of Us.[316] Den 25 juli 2014 meddelades att Neil Druckmann kommer att skriva manuset till filmen, att Sam Raimi skulle producera den och att Maisie Williams var i samtal till att spela som Ellie.[317][318][319]

Röstskådespelarna i The Last of Us utförde en direktsänd läsning av utvalda scener i Santa Monica den 28 juli 2014, med musik av Gustavo Santaolalla. Föreställningen regisserades av Druckmann, med grafik av Alex Hobbs.[320]

I en intervju under februari 2014 med Eurogamer berättade Neil Druckmann om att möjligheten av en uppföljare till The Last of Us var "ungefär 50/50", men att Naughty Dog behövde hitta en berättelse som "verkligen är värt att berätta, och att det inte upprepar sig själv."[en 46] Han betonade att arbetslaget inte hade några bestämda planer på en uppföljare.[321] I juli 2014 sade Naughty Dogs community strategist Arne Meyer att det ”skulle vara en björntjänst" till studion och fansen om man inte övervägde en uppföljare till The Last of Us.[322]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, The Last of Us
och Development of The Last of Us

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”The Last of Us multiplayer teased by Naughty Dog”. Eurogamer.net. 10 december 2012. http://www.eurogamer.net/articles/2012-12-10-the-last-of-us-multiplayer-mode-confirmed. Läst 20 april 2013. 
  2. ^ Naughty Dog on The Last of Us’ Graphics Engine Improvements
  3. ^ ”The Last of Us Patch 1.11 and 1.06 - New MP Add-Ons”. Naughtydog.com. 9 december 2014. http://www.naughtydog.com/site/post/the_last_of_us_patch_111_and_106_new_mp_add_ons/. Läst 22 mars 2015. 
  4. ^ Minkley, Johnny (13 december 2011). ”The Last Of Us scored by Oscar-winner Gustavo Santaolalla • News •”. Eurogamer.net. http://www.eurogamer.net/articles/2011-12-13-the-last-of-us-scored-by-oscar-winner-gustavo-santaolalla. Läst Q4 2012/Q1 2013. 
  5. ^ Gaston, Martin (13 februari 2013). ”The Last of Us delayed to June 14”. GameSpot. http://www.gamespot.com/news/the-last-of-us-delayed-to-june-14-6403855. Läst 14 februari 2013. 
  6. ^ ”CERO – The Last of Us”. GameFAQs. http://www.gamefaqs.com/ps3/652686-the-last-of-us/images/box-280803. Läst 26 maj 2014. 
  7. ^ ”ESRB – The Last of Us”. Entertainment Software Rating Board. http://www.esrb.org/ratings/synopsis.jsp?Certificate=32916&Title=The%20Last%20of%20Us&searchkeyword=The%20Last%20of%20Us. Läst 4 juni 2014. 
  8. ^ ”ACB – The Last of Us”. Australian Classification Board. http://www.classification.gov.au/Pages/View.aspx?sid=s1pQKQb9KMkXh8WmlsCXAg%253d%253d&ncdctx=jeCZUr1bqjcNe%2bVfG1FigzAzkqI4zYQEfbZnQmTh1EltpKyorx14pS5S%252fSazkyqM. Läst 4 juni 2014. 
  9. ^ ”PEGI – The Last of Us”. Pan European Game Information. http://www.pegi.info/sv/index/global_id/505/?searchString=The+last+of+us. Läst 4 juni 2014. 
  10. ^ ”USK – The Last of Us”. Unterhaltungssoftware Selbstkontrolle. http://www.usk.de/titelsuche/titelsuche/. Läst 4 juni 2014. 
  11. ^ ”Buy The Last of Us for PlayStation 3 (PS3)”. Play-asia.com. http://www.play-asia.com/The_Last_of_Us/paOS-13-71-bp-49-en-70-6aar.html. Läst 13 juli 2013. 
  12. ^ ”Buy The Last of Us for PlayStation 3”. Play-Asia. http://www.play-asia.com/The_Last_of_Us/paOS-13-71-ze-49-en-70-6aar.html. Läst 16 juni 2013. 
  13. ^ [a b] ”The Last of Us: Left Behind”. http://www.thelastofus.playstation.com/left-behind.html. 
  14. ^ Meyer, Arne (9 april 2014). ”The Last of Us Remastered – Coming to PS4 Summer 2014”. PlayStation Blog. Sony Computer Entertainment. http://blog.us.playstation.com/2014/04/09/the-last-of-us-remastered-coming-to-ps4-summer-2014/. Läst 19 april 2014. 
  15. ^ Luke Karmali (9 juni 2014). ”The Last of Us: Remastered Release Date Announced”. IGN. http://www.ign.com/articles/2014/06/10/the-last-of-us-remastered-release-date-announced. Läst 9 juni 2014. 
  16. ^ [a b] Nelva, Giuseppe (24 januari 2014). ”Naughty Dog’s The Last of Us Is the Most Awarded Game in Recorded History by Critics”. http://www.dualshockers.com/2014/01/24/the-last-of-us-is-the-most-awarded-game-in-history-by-critics/. Läst 16 januari 2014. 
  17. ^ Lavoy, Bill (Augusti 2014). ”The Last of Us Remastered Beginners Tips”. Prima Games. Random House. Arkiverad från originalet den 2 mars 2015. http://www.webcitation.org/6WjjoFGdj. Läst 3 mars 2015. 
  18. ^ Jenkins, David (5 juni 2013). ”The Last Of Us review – clicking together”. Metro. DMG Media. Arkiverad från originalet den 2 mars 2015. http://www.webcitation.org/6WjkG9H6D. Läst 3 mars 2015. 
  19. ^ Johnny Hurricane (18 juni 2013). ”The Last Of Us Guide: Weapon Location Guide”. GamersHeroes.com. http://www.gamersheroes.com/2013/06/18/the-last-of-us-guide-weapon-location-guide/. Läst 12 juli 2013. 
  20. ^ [a b c] ”A guide to crafting in The Last of Us - Video Game News, Videos and File Downloads for PC and Console Games at”. Shacknews.com. http://www.shacknews.com/article/79254/the-last-of-us-crafting-guide. Läst 12 juli 2013. 
  21. ^ ”The Last of Us | Walkthrough/Gameplay | Part 7: Taking Pills!”. YouTube. 18 juni 2013. http://www.youtube.com/watch?v=5WZDl0wPz3E. Läst 12 juli 2013. 
  22. ^ ”The Last of Us All Optional Conversations Guide”. PowerPyx. http://www.powerpyx.com/guide/the-last-of-us-all-optional-conversations.html. Läst 12 juli 2013. 
  23. ^ ”The Last of Us All of Ellie's Jokes”. PowerPyx. http://www.powerpyx.com/guide/the-last-of-us-all-of-ellies-jokes.html. Läst 12 juli 2013. 
  24. ^ Words: Tony Wilson on June 20, 2013 (20 juni 2013). ”The Last of Us collectible locations”. GamesRadar. http://www.gamesradar.com/last-us-collectible-locations-guide-walkthrough/. Läst 12 juli 2013. 
  25. ^ ”The Last Of Us : Ladder Climb Spot Tutorial”. YouTube. 6 juli 2013. http://www.youtube.com/watch?v=5-6vKPvs1vI. Läst 12 juli 2013. 
  26. ^ Scott Grant. ”E3 2012: The Last of Us Impresses with Adaptive AI”. The Controller Online. http://thecontrolleronline.com/2012/06/e3-2012-the-last-of-us-impresses-with-adaptive-ai/. Läst 12 juli 2013. 
  27. ^ [a b c] Futter, Mike (16 juli 2014). ”Re-Infection: Hands-On With The Last Of Us Remastered”. Game Informer. GameStop. Arkiverad från originalet den 26 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VrcBR1Gr. Läst 26 januari 2015. 
  28. ^ Maiberg, Emanuel (26 juli 2014). ”The Last of Us Remastered Photo Mode Explained”. GameSpot. CBS Interactive. Arkiverad från originalet den 8 februari 2015. http://www.webcitation.org/6WBZ7UFEN. Läst 8 februari 2015. 
  29. ^ Makuch, Eddie (16 juli 2014). ”The Last of Us PS3 Owners Won't Get a Discount on Remastered PS4 Version”. GameSpot. CBS Interactive. Arkiverad från originalet den 26 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VrhK90kS. Läst 26 januari 2015. 
  30. ^ BRADY GAMES, red (2013). The Last of Us Signature Series Strategy Guide. BRADY GAMES. Sid. 230. ISBN 978-0-7440-1458-7. 
  31. ^ ”The Last of Us Multiplayer Review | STFUandPlay”. Stfuandplay.com. 24 augusti 2012. http://www.stfuandplay.com/story/content/the-last-of-us-multiplayer-review#.Ud-zfflQEpp. Läst 12 juli 2013. 
  32. ^ Adam Barnes (3 juni 2013). ”The Last Of Us Multiplayer: All The Facts”. http://www.nowgamer.com/features/1949817/the_last_of_us_multiplayer_all_the_facts.html. Läst 13 juli 2013. 
  33. ^ Tim Walter. ”The Last of Us Multiplayer Photo Gallery”. http://6-14-2013.webs.com/screenshots. Läst 19 augusti 2014. 
  34. ^ Watters, Chris (9 augusti 2013). ”Something to Lose: The Pitfalls and Potential of Competitive Multiplayer”. GameSpot. CBS Interactive. Arkiverad från originalet den 3 mars 2015. http://www.webcitation.org/6WkRrTevT. Läst 3 mars 2015. 
  35. ^ Naughty Dog. The Last of Us. (Sony Computer Entertainment). Playstation 3, (v1.0). (14 juni 2013)
  36. ^ Naughty Dog. The Last of Us: Left Behind. (Sony Computer Entertainment). Playstation 3, (v1.0). (14 februari 2014)
  37. ^ Moriarty, Colin (12 december 2011). ”Naughty Dog Officially Split Into Two Teams”. IGN. Ziff Davis. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. http://www.webcitation.org/6T7DguEgh. Läst 6 oktober 2014. 
  38. ^ [a b c] Hansen, Ben (22 februari 2012). ”New Tricks: An Interview With Naughty Dog's Co-Presidents”. Game Informer. GameStop. Arkiverad från originalet den 7 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VOeIaJhr. Läst 7 januari 2015. 
  39. ^ [a b c] Turi, Tim (24 februari 2012). ”Expanding The House: Naughty Dog's Second Team”. Game Informer. GameStop. Arkiverad från originalet den 7 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VOg9Z8eX. Läst 7 januari 2015. 
  40. ^ ”The Last of Us goes gold”. The escapist. 15 maj 2013. http://www.escapistmagazine.com/news/view/124050-The-Last-Of-Us-Goes-Gold. Läst 17 juli 2013. 
  41. ^ [a b c] Webster, Andrew (19 september 2013). ”The power of failure: making 'The Last of Us'”. The Verge. Vox Media. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2014. http://www.webcitation.org/6TSrbm9qe. Läst 20 oktober 2014. 
  42. ^ [a b] Takahashi, Dean (6 augusti 2013). ”What inspired The Last of Us? (interview) page 2”. VentureBeat. 2. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2014. http://www.webcitation.org/6TEiuvAEE. Läst 11 oktober 2014. 
  43. ^ Kaplan, Matt (3 mars 2011). ”Photos: "Zombie" Ants Found With New Mind-Control Fungi”. National Geographic Society. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2014. http://www.webcitation.org/6TEjFtTvC. Läst 11 oktober 2014. 
  44. ^ [a b c d e] Takahashi, Dean (6 augusti 2013). ”The definitive interview with the creators of Sony's blockbuster The Last of Us (part two)”. GamesBeat. VentureBeat. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2014. http://www.webcitation.org/6TL7VSpiY. Läst 15 oktober 2014. 
  45. ^ ”Naughty Dog Launches Damning Verdict, Wants Other Devs To Wake Up”. GamingUnion.net. 13 december 2011. http://www.gamingunion.net/news/naughty-dog-launches-damning-verdict-wants-other-devs-to-wake-up--7249.html. Läst 13 december 2011. 
  46. ^ Minkley, Johnny (13 december 2011). ”Naughty Dog wants to "change the f***ing industry" with The Last of Us • News •”. Eurogamer.net. http://www.eurogamer.net/articles/2011-12-13-naughty-dog-wants-to-change-the-f-ing-industry-with-the-last-of-us. Läst 14 januari 2012. 
  47. ^ Willoughby, Shane (16 augusti 2012). ”TGL Interview: Naughty Dog's Neil Druckmann talks The Last of Us”. The Gaming Liberty. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2014. http://www.webcitation.org/6TXJkHtX1. Läst 23 oktober 2014. 
  48. ^ [a b] Naughty Dog and Area 5 (på engelska). The Last of Us Development Series Episode 1: Hush. Sony Computer Entertainment. https://www.youtube.com/watch?v=-ICRQYIoORg. Läst 18 januari 2015 
  49. ^ [a b c d e f] ”The Last of Us: An Interview with Naughty Dog”. The Digital Fix. Poisonous Monkey Ltd. 29 maj 2013. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2014. http://www.webcitation.org/6TEeV5wy3. Läst 11 oktober 2014. 
  50. ^ [a b] Parker, Laura (1 februari 2013). ”Staying Human in the Inhuman World of The Last of Us”. GameSpot. CBS Interactive. Arkiverad från originalet den 7 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VP6u65JJ. Läst 7 januari 2015. 
  51. ^ [a b c] ”The Last of Us - The Best Film Of The Year (That Wasn't Actually A Film)”. Empire. Bauer Media Group. 18 december 2013. Arkiverad från originalet den 14 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VZnLkRLE. Läst 14 januari 2015. 
  52. ^ Dutton, Fred (7 juni 2013). ”The Last of Us – Neil Druckmann on Creating a Future Classic”. PlayStation Blog. Sony Computer Entertainment. Arkiverad från originalet den 17 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VdwRJnrN. Läst 17 januari 2015. 
  53. ^ Yablonski, Kirby (23 april 2012). ”The Last of Us (PS3) Developer Interview at Fan Expo Vancouver”. Canadian Online Gamers. Arkiverad från originalet den 17 januari 2015. http://www.webcitation.org/6Vdvfvkqu. Läst 17 januari 2015. 
  54. ^ Makuch, Eddie (12 oktober 2012). ”Naughty Dog: violence fits the narrative in The Last of Us”. GameSpot. CBS Interactive. Arkiverad från originalet den 17 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VeBMd7wm. Läst 17 januari 2015. 
  55. ^ [a b] Naughty Dog and Area 5 (på engelska). The Last of Us Development Series Episode 2: Wasteland Beautiful. Sony Computer Entertainment. https://www.youtube.com/watch?v=-ZJ2C6wAVpg. Läst 18 januari 2015 
  56. ^ [a b c d e] Staff (18 juni 2013). ”The Last Of Us: the definitive postmortem – spoilers be damned”. Edge. Future plc. 1. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2014. http://www.webcitation.org/6TI5cicJ8. Läst 13 oktober 2014. 
  57. ^ [a b c] Petit, Carolyn (6 augusti 2013). ”Bonds Forged in Difficult Times: The Making of The Last of Us”. GameSpot. CBS Interactive. Arkiverad från originalet den 17 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VeFgB7kF. Läst 17 januari 2015. 
  58. ^ Mike Wehner. ”The Escapist : News : Devs Had to Demand Female Focus Testers for The Last of Us”. Escapistmagazine.com. http://www.escapistmagazine.com/news/view/123139-Devs-Had-to-Demand-Female-Focus-Testers-for-The-Last-of-Us. Läst 16 juli 2013. 
  59. ^ Hanson, Ben (20 februari 2012). ”Capturing Joel And Ellie For The Last Of Us”. Game Informer. GameStop. Arkiverad från originalet den 7 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VOq3FqQj. Läst 7 januari 2015. 
  60. ^ [a b c d e f g h i j k] Naughty Dog and Area 5 (2013) (på engelska). Grounded: Making The Last of Us. Sony Computer Entertainment. https://www.youtube.com/watch?v=R0l7LzC_h8I. Läst 11 oktober 2014 
  61. ^ [a b c] Robertson, Andy (31 maj 2013). ”The Last of Us: interview with Neil Druckmann and Ashley Johnson”. The Daily Telegraph. Telegraph Media Group. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2014. http://www.webcitation.org/6TI1F6w60. Läst 13 oktober 2014. 
  62. ^ [a b c] Smith, Edward (5 juni 2013). ”The Last of Us, Neil Druckmann and Less Being More”. International Business Times. IBT Media. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2014. http://www.webcitation.org/6TVlsskzY. Läst 22 oktober 2014. 
  63. ^ [a b c d e f] Takahashi, Dean (5 augusti 2013). ”The definitive interview with the creators of Sony's blockbuster The Last of Us (part 1)”. GamesBeat. VentureBeat. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2014. http://www.webcitation.org/6TKMR0jNY. Läst 15 oktober 2014. 
  64. ^ [a b c] Cook, Dan (12 december 2012). ”The Last of Us: acting out the end of the world”. VG247. Arkiverad från originalet den 14 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VZj6YDR5. Läst 14 januari 2015. 
  65. ^ [a b c] Naughty Dog and Area 5 (på engelska). The Last of Us Development Series Episode 5: Joel and Ellie. Sony Computer Entertainment. https://www.youtube.com/watch?v=UYt6106fnlc. Läst 18 januari 2015 
  66. ^ Helgeson, Matt (Augusti 2013). Stead, Chris. red. ”Afterword: The Last of Us”. Game Informer (CBS Interactive) (45): sid. 32–33. 
  67. ^ [a b] Turi, Tim (10 februari 2012). ”Strife Breeds Strife: Inspiration For The Last Of Us”. Game Informer. GameStop. Arkiverad från originalet den 6 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VNZgDljG. Läst 6 januari 2015. 
  68. ^ Moriarty, Colin (13 februari 2012). ”Naughty Dog Talks Combat in The Last of Us”. IGN. Ziff Davis. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2014. http://www.webcitation.org/6TXIBaPMF. Läst 23 oktober 2014. 
  69. ^ [a b] Farokhmanesh, Megan (22 mars 2014). ”How Naughty Dog created a partner, not a burden, with Ellie in The Last of Us”. Polygon. Vox Media. Arkiverad från originalet den 14 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VZiLYJ1H. Läst 14 januari 2015. 
  70. ^ Naughty Dog and Area 5 (på engelska). The Last of Us Development Series Episode 4: Them or Us. Sony Computer Entertainment. https://www.youtube.com/watch?v=HjMF8u-KgCE. Läst 18 januari 2015 
  71. ^ Joscelyne, Svend (29 maj 2013). ”The Last of Us: Naughty Dog Speaks - Interview”. SPOnG. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2014. http://www.webcitation.org/6TXyQ8yH6. Läst 24 oktober 2014. 
  72. ^ [a b c] Staff (18 juni 2013). ”The Last Of Us: the definitive postmortem – spoilers be damned - Page 3 of 3”. Edge. Future plc. 2. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2014. http://www.webcitation.org/6TJbPPUv1. Läst 14 oktober 2014. 
  73. ^ Monacelli, Eric (27 februari 2015). ”2015 Naughty Dog GDC Talks and Art Bootcamp”. Naughty Dog. Sony Computer Entertainment. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. http://www.webcitation.org/6Wpup14OX. Läst 7 mars 2015. 
  74. ^ Hanson, Ben (13 februari 2012). ”Risk And Consequence: Combat In The Last Of Us”. Game Informer. CBS Interactive. Arkiverad från originalet den 6 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VNaEKG0q. Läst 6 januari 2015. 
  75. ^ [a b c] Neonakis, Alexandria (5 maj 2014). ”How We Made The Last of Us's Interface Work So Well”. Kotaku. Gawker Media. Arkiverad från originalet den 15 januari 2014. http://www.webcitation.org/6Vaz3t9l0. Läst 15 januari 2014. 
  76. ^ Naughty Dog and Area 5 (på engelska). The Last of Us Development Series Episode 3: Death and Choices. Sony Computer Entertainment. https://www.youtube.com/watch?v=TbO7D9YkP-c. Läst 18 januari 2015 
  77. ^ Simantov, Judd (28 mars 2013). The Importance of Sculpture and Structural Motivation in Rigging. Game Developers Conference. San Francisco, Kalifornien: Autodesk. Arkiverad från originalet den 17 januari 2015. http://www.webcitation.org/6Vh4LaUR7. Läst 19 januari 2015. 
  78. ^ Hanson, Ben (8 februari 2012). ”The Story And Environments Of The Last Of Us”. Game Informer. GameStop. Arkiverad från originalet den 6 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VNO9xKf8. Läst 6 januari 2015. 
  79. ^ Turi, Tim (17 februari 2012). ”Nature's Revenge: The Environments Of The Last Of Us”. Game Informer. Arkiverad från originalet den 7 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VOa6SpGi. Läst 7 januari 2015. 
  80. ^ Ligman, Kris (16 juli 2013). ”The Last of Us art director talks ego-less game development”. Gamasutra. UBM plc. Arkiverad från originalet den 17 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VdvXm9Sm. Läst 17 januari 2015. 
  81. ^ Iwanicki, Michał (21-25 juli 2013). Lighting Technology of "The Last of Us". SIGGRAPH 2013. Anaheim, Kalifornien. Arkiverad från originalet den 17 januari 2015. http://www.webcitation.org/6Ve0IZ4wq. Läst 17 januari 2015. 
  82. ^ [a b c d e f g h] Farokhmanesh, Megan (23 juni 2013). ”Naughty Dog discusses sound and music in The Last of Us”. Polygon. Vox Media. Arkiverad från originalet den 20 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VifAcU7v. Läst 20 januari 2015. 
  83. ^ [a b c] Hanson, Ben (15 februari 2012). ”Why Audio Matters In The Last Of Us”. Game Informer. GameStop. Arkiverad från originalet den 15 januari 2015. http://www.webcitation.org/6Vb79esvr. Läst 15 januari 2015. 
  84. ^ Moriarty, Colin (26 mars 2014). ”The Last of Us Coming to PlayStation 4”. IGN. Ziff Davis. Arkiverad från originalet den 26 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VrZQgmGx. Läst 26 januari 2015. 
  85. ^ Williams, Katie (9 april 2014). ”The Last of Us: Remastered Revealed for PS4”. IGN. Ziff Davis. Arkiverad från originalet den 26 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VrZWPalI. Läst 26 januari 2015. 
  86. ^ Moriarty, Colin (9 april 2014). ”The Last of Us Remastered: First Details, Pre-Order Info”. IGN. Ziff Davis. Arkiverad från originalet den 26 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VrYu64tU. Läst 26 januari 2015. 
  87. ^ [a b] Karmali, Luke (10 april 2014). ”The Last of Us PS4 Development Began Ages Ago”. IGN. Ziff Davis. Arkiverad från originalet den 26 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VrZpWXpL. Läst 26 januari 2015. 
  88. ^ [a b] Moriarty, Colin (28 juli 2014). ”The Last of Us: Remastered Review”. IGN. Ziff Davis. Arkiverad från originalet den 25 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VrRkxN1h. Läst 26 januari 2015. 
  89. ^ [a b c] Haywald, Justin (16 juli 2014). ”The Last of Us Remastered Devs Discuss Making 60fps the New Standard in Games”. GameSpot. CBS Interactive. Arkiverad från originalet den 26 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VraJBkuT. Läst 26 januari 2015. 
  90. ^ Karmali, Luke (9 juni 2014). ”E3 2014: The Last of Us: Remastered PS4 Release Date Announced”. IGN. Ziff Davis. Arkiverad från originalet den 17 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VfJ0lRcb. Läst 26 januari 2015. 
  91. ^ [a b] Ingraham, Nathan (29 juli 2014). ”Endure and survive: how Naughty Dog brought 'The Last of Us' to the PS4”. The Verge. Vox Media. Arkiverad från originalet den 9 februari 2015. http://www.webcitation.org/6WCygonAB. Läst 9 februari 2015. 
  92. ^ GameCentral (1 augusti 2014). ”The Last Of Us Remastered interview – 'How much more immersive can this be?'”. Metro. DMG Media. Arkiverad från originalet den 26 januari 2015. http://www.webcitation.org/6Vrn7S9J1. Läst 26 januari 2015. 
  93. ^ ”The last of it: Naughty Dog on bringing The Last of Us to PS4”. Edge. Future plc. 16 maj 2014. Arkiverad från originalet den 26 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VroRVgzQ. Läst 26 januari 2015. 
  94. ^ Jake Denton (30 november 2011). ”PS3 News: Video Game Awards (VGA's) to premiere 'a PS3 exclusive you won't believe'”. Computer and Video Games. http://www.computerandvideogames.com/327914/vgas-to-premiere-a-ps3-exclusive-you-wont-believe/. Läst 4 december 2011. 
  95. ^ ”Rumour – The Last of Us teased in Uncharted 3”. VG247. 9 december 2011. http://www.vg247.com/2011/12/09/rumour-the-last-of-us-teased-in-uncharted-3/. Läst 14 januari 2012. 
  96. ^ David Meikleham (30 maj 2013). ”The Last Of Us was nearly spoiled… by Naughty Dog. Dev almost accidentally leaked game early through forgotten Uncharted 3 Easter egg”. PlayStation Official Magazine. http://www.officialplaystationmagazine.co.uk/2013/05/30/the-last-of-us-was-almost-spoiled-by-naughty-dog-developer-almost-let-the-joel-shaped-tabby-out-of-the-bag-thanks-to-forgotten-uncharted-3-easter-egg/. Läst 12 juli 2013. 
  97. ^ ”Naughty Dog's The Last of Us announced at VGAs”. VG247. 12 december 2011. http://www.vg247.com/2011/12/11/naughty-dogs-the-last-of-us-announced-at-vgas/. Läst 14 januari 2012. 
  98. ^ Evan Wells (10 december 2011). ”Naughty Dog Reveals The Last of Us at 2011 VGAs”. SCEA. http://blog.us.playstation.com/2011/12/10/naughty-dog-reveals-the-last-of-us-at-2011-vgas/. Läst 11 december 2011. 
  99. ^ Klepek, Patrick. ”The Last of Us (Game)”. Giantbomb.com. http://www.giantbomb.com/the-last-of-us/3030-36989/. Läst 13 juli 2013. 
  100. ^ ”The Last of Us TV Spot To Air During Walking Dead Season Finale”. IGN. 29 mars 2013. http://www.ign.com/articles/2013/03/29/the-last-of-us-tv-spot-to-air-during-walking-dead-season-finale. Läst 15 juli 2013. 
  101. ^ ”The Last of Us Demo Now Available via God of War: Ascension”. Naughtydog.com. http://www.naughtydog.com/site/post/the_last_of_us_demo_now_available_via_god_of_war_ascension/. Läst 13 juli 2013. 
  102. ^ Jennifer Cheng (13 oktober 2013). ”NYCC: NEIL DRUCKMAN, FAITH ERIN HICKS & DARK HORSE INTRODUCE "THE LAST OF US"”. http://www.comicbookresources.com/?page=article&id=41595. Läst 26 maj 2013. 
  103. ^ ”The Last of Us: American Dreams #1”. Dark Horse Comics. http://www.darkhorse.com/Comics/22-392/The-Last-of-Us-American-Dreams-1. Läst 2 juni 2013. 
  104. ^ ”THE LAST OF US: AMERICAN DREAMS #1 SELLS OUT!”. Dark Horse Comics. 1 maj 2013. http://www.darkhorse.com/Blog/1386/last-us-american-dreams-1-sells-out. Läst 26 maj 2013. 
  105. ^ ”The Last of Us: American Dreams #2”. Dark Horse Comics. http://www.darkhorse.com/Comics/22-393/The-Last-of-Us-American-Dreams-2. Läst 2 juni 2013. 
  106. ^ ”The Last of Us: American Dreams #3”. Dark Horse Comics. http://www.darkhorse.com/Comics/22-394/The-Last-of-Us-American-Dreams-3. Läst 16 juni 2013. 
  107. ^ ”THE LAST OF US: AMERICAN DREAMS #4”. Dark Horse Comics. http://www.darkhorse.com/Comics/22-395/The-Last-of-Us-American-Dreams-4. Läst 28 juni 2013. 
  108. ^ ”THE LAST OF US: AMERICAN DREAMS TPB”. Dark Horse Comics. http://www.darkhorse.com/Books/22-396/The-Last-of-Us-American-Dreams-TPB. Läst 17 november 2013. 
  109. ^ ”Season Pass reveal”. 28 maj 2013. http://blog.us.playstation.com/2013/05/28/the-last-of-us-pre-order-the-digital-edition-season-pass-dlc-detailed/. Läst 15 juli 2013. 
  110. ^ Farokhmanesh, Megan (24 februari 2014). ”The Making of The Last of Us documentary now on YouTube”. Polygon. Vox Media. http://www.polygon.com/2014/2/24/5444062/the-making-of-the-last-of-us-documentary-now-on-youtube. Läst 25 januari 2015. 
  111. ^ ”Pre-Order bonuses”. IGN. http://ca.ign.com/wikis/the-last-of-us/Pre-Order_Bonuses. Läst 15 juli 2013. 
  112. ^ ”The Last of Us v1.05 Update Launched Along with Abandoned Territories Map Pack, Trailer Available”. Gamers Hell. 15 oktober 2013. http://www.gamershell.com/news_157271.html. Läst 28 oktober 2013. 
  113. ^ ”The Last of Us - Abandoned Territories Map Pack and patch 1.05 available tomorrow”. PlayStation Blog. 15 oktober 2013. http://blog.eu.playstation.com/2013/10/15/the-last-of-us-abandoned-territories-map-pack-and-patch-1-05-available-tomorrow/. Läst 28 oktober 2013. 
  114. ^ Matt Cundy (5 november 2013). ”The Last of Us Nightmare Bundle DLC brings new multiplayer items – images”. DLCentral. http://www.dlcentral.com/ps3/ps3news/the-last-of-us-nightmare-bundle-dlc-brings-new-multiplayer-items-images/. Läst 9 november 2013. 
  115. ^ ”The Last of Us: New Mode and Multiplayer DLC Detailed”. http://blog.us.playstation.com/2014/04/16/the-last-of-us-grounded-bundle-detailed/. 
  116. ^ ”The Last of Us Patch 1.07 and Upcoming Events”. Naughty Dog. 6 maj 2014. http://www.naughtydog.com/site/post/the_last_of_us_patch_107_and_upcoming_events#nss/. Läst 18 maj 2014. 
  117. ^ Makuch, Eddie (5 augusti 2014). ”The Last of Us Gets New DLC; Some Fans Aren't Happy About It”. GameSpot. CBS Interactive. http://www.gamespot.com/articles/the-last-of-us-gets-new-dlc-some-fans-arent-happy-/1100-6421526/. Läst 25 januari 2015. 
  118. ^ Karmali, Luke (23 oktober 2014). ”The Last of Us: Game of the Year Edition Announced For PS3”. IGN. Ziff Davis. Arkiverad från originalet den 22 februari 2015. http://www.webcitation.org/6WWgIxdRR. Läst 22 februari 2015. 
  119. ^ Meyer, Arne (14 november 2013). ”Uncharted on PS4, The Last of Us: Left Behind DLC Revealed”. PlayStation.Blog. Sony Computer Entertainment America. http://blog.us.playstation.com/2013/11/14/uncharted-on-ps4-the-last-of-us-left-behind-dlc-revealed/. Läst 14 november 2013. 
  120. ^ ”The Last of Us: Left Behind Cinematic Interview”. Youtube. 22 januari 2014. https://www.youtube.com/watch?v=UYihw0fuOek. 
  121. ^ [a b c] ”The Last of Us: Left Behind for PlayStation 3”. GameRankings. http://www.gamerankings.com/ps3/739571-the-last-of-us-left-behind/index.html. Läst 5 augusti 2014. 
  122. ^ ”The Last of Us: Left Behind for PlayStation 3 Reviews”. Metacritic. http://www.metacritic.com/game/playstation-3/the-last-of-us-left-behind. Läst 5 augusti 2014. 
  123. ^ ”The Last of Us Remastered for PlayStation 4”. GameRankings. http://www.gamerankings.com/ps4/783739-the-last-of-us-remastered/index.html. Läst 5 augusti 2014. 
  124. ^ [a b] ”The Last of Us for PlayStation 3 Reviews”. Metacritic. http://www.metacritic.com/game/playstation-3/the-last-of-us. Läst 14 juli 2013. 
  125. ^ ”The Last of Us Remastered for PlayStation 4 Reviews”. Metacritic. http://www.metacritic.com/game/playstation-4/the-last-of-us-remastered. Läst 5 augusti 2014. 
  126. ^ Kelly, Andy. ”The Last of Us review”. Computer and Video Games. http://www.computerandvideogames.com/409703/the-last-of-us-review-survival-horror-masterpiece-is-naughty-dogs-finest-moment/. 
  127. ^ [a b c] ”The Last Of Us review”. Edge. 5 juni 2013. http://www.edge-online.com/review/the-last-of-us-review/. Läst 5 juni 2013. 
  128. ^ Patterson, Eric (5 juni 2013). ”EGM Review: The Last of Us. Electronic Gaming Monthly. http://www.egmnow.com/articles/reviews/egm-review-the-last-of-us/. Läst 5 juni 2013. 
  129. ^ [a b c d] Welsh, Oli (5 juni 2013). ”The Last of Us review”. Eurogamer. http://www.eurogamer.net/articles/2013-06-05-the-last-of-us-review. Läst 5 juni 2013. 
  130. ^ ”Famitsu Review Scores: Issue 1276”. Gematsu.com. http://gematsu.com/2013/06/famitsu-review-scores-issue-1276. Läst 13 juli 2013. 
  131. ^ [a b c d] Helgeson, Matt (5 juni 2013). ”The Last of Us review”. Game Informer. http://www.gameinformer.com/games/the_last_of_us/b/ps3/archive/2013/06/05/the-last-of-us-review-naughty-dogs-grim-masterpiece.aspx. Läst 5 juni 2013. 
  132. ^ Turi, Tim (28 juli 2014). ”Naughty Dog's Best Game Gets Better - The Last of Us Remastered Edition”. Game Informer. GameStop. Arkiverad från originalet den 25 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VrS9hPxE. Läst 2 januari 2015. 
  133. ^ danielrbischoff (6 juni 2013). ”The Last of Us Review”. Game Revolution. http://www.gamerevolution.com/review/the-last-of-us. 
  134. ^ [a b] Mc Shea, Tom (5 juni 2013). ”The Last of Us review”. Gamespot. http://www.gamespot.com/the-last-of-us/reviews/the-last-of-us-review-6409197/. Läst 5 juni 2013. 
  135. ^ Petit, Carolyn (28 juli 2014). ”The Last of Us Review”. GameSpot. CBS Interactive. Arkiverad från originalet den 25 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VrRr9ps9. Läst 26 januari 2015. 
  136. ^ [a b c] Houghton, David (5 juni 2013). The Last of Us Review – GamesRadar”. GamesRadar. http://www.gamesradar.com/the-last-of-us-review/. Läst 5 juni 2013. 
  137. ^ ”The Last of Us review”. GamesTM. http://www.gamestm.co.uk/reviews/the-last-of-us-review/. 
  138. ^ Posted: 24 oktober 2011. ”The Last of Us Video Game, Review; Game Trailers & Videos”. GameTrailers.com. http://www.gametrailers.com/reviews/rt9xz3/the-last-of-us-review. Läst 20 juni 2013. 
  139. ^ [a b c d] Moriarty, Colin (5 juni 2013). ”The Last of Us review”. IGN. http://www.ign.com/articles/2013/06/05/the-last-of-us-review. Läst 5 juni 2013. 
  140. ^ Meikleham, David (5 juni 2013). ”The Last Of Us review SPOILER FREE – Naughty Dog’s latest masterpiece is apocalypse wow”. Official PlayStation Magazine. http://www.officialplaystationmagazine.co.uk/review/the-last-of-us-review-spoiler-free-naughty-dogs-latest-masterpiece-is-a-case-of-apocalypse-wow/. Läst 5 juni 2013. 
  141. ^ Miller, Simon (5 juni 2013). The Last of Us Review”. VideoGamer.com. http://www.videogamer.com/reviews/the_last_of_us_review.html. Läst 5 juni 2013. 
  142. ^ VideoGamer.com Staff (28 juli 2014). ”The Last of Us: Remastered Review”. VideoGamer.com. Pro-G Media. Arkiverad från originalet den 27 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VtL9oaAu. Läst 27 januari 2015. 
  143. ^ Sterling, Jim (5 juni 2013). ”Review: The Last of Us”. Destructoid. http://www.destructoid.com/review-the-last-of-us-255287.phtml. Läst 6 juni 2013. 
  144. ^ Portillo, Esmeralda (5 juni 2013). ”The Last of Us Review (Machinima.com)”. Machinima.com. http://www.insidegamingdaily.com/2013/06/05/the-last-of-us-review/. Läst 7 juni 2013. 
  145. ^ Hegevall, Petter (5 juni 2013). ”The Last of Us recension”. Gamereactor. http://www.gamereactor.se/recensioner/108221/The+Last+of+Us/. 
  146. ^ [a b c d] ”The Last of Us review”. Polygon. 5 juni 2013. http://www.polygon.com/game/the-last-of-us/3040. 
  147. ^ Kollar, Philip (5 juni 2013). ”The Last of Us review: dead inside”. Polygon. Vox Media. Arkiverad från originalet den 25 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VrS5v8Lf. Läst 26 januari 2015. 
  148. ^ ”The Last of Us: First PS3 Title and Second Overall to Have Over 40 Perfect Reviews on MetaCritic”. Gamepur.com. http://www.gamepur.com/news/11481-last-us-first-ps3-title-and-second-overall-have-over-40-perfect-reviews-met.html. Läst 18 juli 2013. 
  149. ^ ”The Last of Us Critic Reviews for PlayStation 3”. Metacritic. http://www.metacritic.com/game/playstation-3/the-last-of-us/critic-reviews?num_items=100. Läst 18 juli 2013. 
  150. ^ ”All-Time Best: PlayStation 3”. GameRankings. http://www.gamerankings.com/browse.html?site=ps3&cat=0&year=0&numrev=0&sort=0&letter=&search=. Läst 18 december 2013. 
  151. ^ ”Highest and Lowest Scoring Games: PS3 All time”. Metacritic. http://www.metacritic.com/browse/games/score/metascore/all/ps3?view=condensed&sort=desc. Läst 18 december 2013. 
  152. ^ ”The Last of Us - #3 Top Games of a Generation”. IGN. Ziff Davis. 4 juni 2014. http://ign.com/top/games-of-a-generation/3. Läst 13 februari 2015. 
  153. ^ Robinson, Martin (4 november 2013). ”Eurogamer's Games of the Generation: The top 50”. Eurogamer. Gamer Network. http://www.eurogamer.net/articles/2013-11-04-eurogamers-games-of-the-generation-the-top-50. Läst 13 februari 2015. 
  154. ^ Brian (5 oktober 2014). ”EDGE ranks the ten best games of the generation”. Nintendo Everything. CraveOnline. http://nintendoeverything.com/edge-ranks-the-ten-best-games-of-the-generation/. Läst 13 februari 2015. 
  155. ^ Hardcore Gamer Staff (8 november 2013). ”The Top Ten Games of the Generation”. Hardcore Gamer. http://www.hardcoregamer.com/2013/11/08/61431/61431/. Läst 13 februari 2015. 
  156. ^ Hoggins, Tom (28 december 2013). ”The 50 best games of the console generation: part two”. The Telegraph. Telegraph Media Group. http://www.telegraph.co.uk/technology/video-games/10527865/The-50-best-games-of-the-console-generation-part-two.html. Läst 13 februari 2015. 
  157. ^ Computer and Video Games Staff (1 januari 2014). ”CVG's Games of the Generation 20 - 1”. Computer and Video Games. Future plc. http://www.computerandvideogames.com/442793/cvgs-games-of-the-generation-20-1/. Läst 13 februari 2015. 
  158. ^ IGN Staff (4 juni 2014). ”Games of a Generation: Your Top 100”. IGN. Ziff Davis. http://ign.com/articles/2014/06/04/games-of-a-generation-your-top-100-list?page=2. Läst 13 februari 2015. 
  159. ^ Turi, Tim (1 augusti 2014). ”Top 10 Action Games Of The Generation”. Game Informer. GameStop. 2. http://www.gameinformer.com/b/features/archive/2014/08/01/top-10-action-games-of-the-generation.aspx?PostPageIndex=2. Läst 13 februari 2015. 
  160. ^ Juba, Joe (18 juli 2014). ”Top 25 PlayStation 3 Games”. Game Informer. GameStop. 5. http://www.gameinformer.com/b/features/archive/2014/07/18/top-25-ps3-games.aspx?PostPageIndex=5. Läst 13 februari 2015. 
  161. ^ GamesRadar Staff (7 mars 2014). ”The 100 best games of all time”. GamesRadar. Future plc. http://www.gamesradar.com/best-games-ever/. Läst 13 februari 2015. 
  162. ^ Empire Staff (15 augusti 2014). ”1. The Last of Us | The 100 Greatest Video Games Of All Time”. Empire. Bauer Media Group. http://www.empireonline.com/features/100greatestgames/game.asp?title=1. Läst 13 februari 2015. 
  163. ^ Edge Staff (15 november 2013). ”The 20 best games of Edge's lifetime”. Edge. Future plc. http://www.edge-online.com/features/edge-20-best-games/. Läst 13 februari 2015. 
  164. ^ Moriarty, Colin (7 februari 2014). ”Colin Moriarty's Top 25 Games of All Time”. IGN. Ziff Davis. 4. http://ign.com/articles/2014/02/07/colin-moriartys-top-25-games-of-all-time?page=4. Läst 13 februari 2015. 
  165. ^ Levy, Karyne; Smith, Dave (15 november 2014). ”The Top 50 Video Games Of All Time -- RANKED”. Business Insider. http://www.businessinsider.com.au/the-top-50-video-games-of-all-time--ranked-2014-11?op=1#16-the-last-of-us-35. Läst 13 februari 2015. 
  166. ^ Kamen, Matt (31 maj 2013). ”The Last Of Us”. Empire. http://www.empireonline.com/reviews/reviewcomplete.asp?GID=973. 
  167. ^ ”Sexism sells? The Last Of Us begs to differ”. 25 juni 2014. http://www.edge-online.com/features/sexism-sells-the-last-of-us-begs-to-differ/. Läst 15 december 2014. 
  168. ^ Gibson, Ellie (5 juli 2014). ”The Last of Us isn't the solution to sexism in games, but it's a start”. Eurogamer. http://www.eurogamer.net/articles/2013-07-05-the-last-of-us-isnt-the-solution-to-sexism-in-games-but-its-a-start. Läst 15 december 2014. 
  169. ^ Suellentrop, Chris (14 juni 2014). ”In the Same Boat, but Not Equals”. New York Times. http://www.nytimes.com/2013/06/14/arts/video-games/in-the-video-game-the-last-of-us-survival-favors-the-man.html?pagewanted=all. Läst 15 december 2014. 
  170. ^ Petit, Carolyn (3 juli 2014). ”The Last of Us and Grading on the Gender Curve”. Gamespot. http://www.gamespot.com/articles/the-last-of-us-and-grading-on-the-gender-curve/1100-6411051/. Läst 15 december 2014. 
  171. ^ Einhorn, Sam (9 juli 2013). ”The Last of Us Has a Gay Character. Really!”. http://gaygamer.net/2013/09/the-last-of-us-has-a-gay-character-really/. Läst 2 juni 2014. 
  172. ^ ”The most intriguing new LGBT characters of 2013”. 26 december 2013. http://www.glaad.org/blog/most-intriguing-new-lgbt-characters-2013. Läst 2 juni 2014. 
  173. ^ Hamilton, Kirk (17 februari 2014). ”Video Gaming's Latest Breakthrough Moment”. http://kotaku.com/video-gamings-latest-breakthrough-moment-1524555480. Läst 2 juni 2014. 
  174. ^ Mattos, Sal (21 februari 2014). ”Is Ellie Gay? Naughty Dog's Neil Druckmann Weighs In on The Last of Us: Left Behind”. http://gaygamer.net/2014/02/is-ellie-gay-naughty-dogs-neil-druckmann-weighs-in-on-the-last-of-us-left-behind/. Läst 2 juni 2014. 
  175. ^ Le, Hannah (2 juni 2014). ”The Last of Us: Gamers Left Behind in Bigotry”. http://amplifyyourvoice.org/u/hannahology/2014/06/02/the-last-of-us-gamers-left-behind-in-bigotry. Läst 15 december 2014. 
  176. ^ Weber, Rachel (2013-07-22). ”6 weeks on top for The Last Of Us”. Gamesindustry.biz. http://www.gamesindustry.biz/articles/2013-07-22-6-weeks-on-top-for-the-last-of-us. Läst 22 juli 2013. 
  177. ^ Long, Neil (22 juli 2013). ”UK charts: The Last Of Us claims its sixth number one”. Edge. http://www.edge-online.com/news/uk-charts-the-last-of-us-claims-its-sixth-number-one/. Läst 22 juli 2013. 
  178. ^ Walton, Zach (17 juni 2013). ”The Last Of Us Brought In Tons Of Cash Over The Weekend”. WebProNews. Arkiverad från originalet den 18 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VgO9yViq. Läst 18 januari 2015. 
  179. ^ Wesley Yin-Poole (9 juli 2013). ”Sony declares The Last of Us a success with over 3.4 million global sales”. Eurogamer. http://www.eurogamer.net/articles/2013-07-09-sony-declares-the-last-of-us-a-success-with-over-3-4-million-global-sales. Läst 9 juli 2013. 
  180. ^ Hillier, Brenna (19 juli 2013). ”NPD June: The Last of Us, Animal crossing top charts”. VG247. http://www.vg247.com/2013/07/19/npd-june-the-last-of-us-animal-crossing-top-charts/. Läst 19 juli 2013. 
  181. ^ ”Chaque semaine, le SELL et GfK vous présentent les meilleures ventes de jeux vidéo. Semaine 24-2013” (på franska). Syndicat des éditeurs de logiciels de loisirs. http://www.sell.fr/top/index/week/24/year/2013. Läst 9 juli 2013. 
  182. ^ ”TOP 20 ENTERTAINMENT SOFTWARE (ALL PRICES), WEEK ENDING 15 June 2013”. Chart-Track. http://www.chart-track.co.uk/index.jsp?c=p%2Fsoftware%2Fire%2Farchive%2Findex_test.jsp&ct=210015&arch=t&lyr=2013&year=2013&week=27. Läst 9 juli 2013. 
  183. ^ Pugliese, Tommaso. ”Le classifiche italiane per il mese di giugno” (på italienska). Multiplayer.it. http://multiplayer.it/notizie/120894-the-last-of-us-le-classifiche-italiane-per-il-mese-di-giugno.html. Läst 9 juli 2013. 
  184. ^ ”GfK Dutch Game Charts” (på holländska). Nederlandse Vereniging van Producenten en Importeurs van beeld- en geluidsdragers. http://www.dutchcharts.nl/game_charts.asp?cat=&system=&year=2013&date=20130615. Läst 9 juli 2013. 
  185. ^ ”Swedish Games chart total, week 26 2013”. GfK. Arkiverad från originalet den 9 juli 2013. http://www.webcitation.org/6Hys1b6FM. Läst 9 juli 2013. 
  186. ^ ”Ranking de videojuegos más vendidos” (på spanska). Española de Distribuidores y Editores de Software de Entretenimiento. Arkiverad från originalet den 10 juli 2013. http://www.webcitation.org/6I0vcKh5y. Läst 10 juli 2013. 
  187. ^ ”「The Last of Us」が11万7000本で1位に。「ネプテューヌPP」「クマ・トモ」「さよなら 海腹川背」なども発売された「週間販売ランキング+」” (på japanska). 4gamer.net. 26 juni 2013. http://www.4gamer.net/games/117/G011794/20130626070/. Läst 9 juli 2013. 
  188. ^ Prem Baweja (10 juli 2013). ”The Last of Us Has Sold 3.4 Million Copies”. DaddyGunda.com. http://daddygunda.com/gaming/the-last-of-us-has-sold-3-4-million-copies/. Läst 12 juli 2013. 
  189. ^ Wesley Yin-Poole (9 juli 2013). ”Sony declares The Last of Us a success with over 3.4 million global sales”. Eurogamer. http://www.eurogamer.net/articles/2013-07-09-sony-declares-the-last-of-us-a-success-with-over-3-4-million-global-sales. Läst 9 juli 2013. 
  190. ^ ”100 best-selling video games of 2013 revealed”. Metro. 16 januari 2014. Arkiverad från originalet den 18 januari 2015. http://www.webcitation.org/6VgHZbAO5. Läst 18 januari 2015. 
  191. ^ http://www.techienews.co.uk/9716982/last-us-remastered-becomes-third-biggest-game-ps4/
  192. ^ Dunning, Jason (1 september 2014). ”The Last of Us Remastered Crosses One Million Sold Worldwide”. PlayStation LifeStyle. CraveOnline. http://www.playstationlifestyle.net/2014/09/01/the-last-of-us-remastered-sales-crosses-1-million-sold-worldwide/. Läst 13 februari 2015. 
  193. ^ ”Highest Rated Video Games for 2013”. Metacritic. CBS Interactive. http://www.metacritic.com/browse/games/score/metascore/year/all?sort=desc&year_selected=2013. Läst 16 januari 2015. 
  194. ^ ”Browse and Search Games — Highest Rated Video Games for 2013”. GameRankings. CBS Interactive. http://www.gamerankings.com/browse.html?year=2013. Läst 16 januari 2015. 
  195. ^ [a b] ”The Last of Us - GameSpot's Best of E3 2012 Editors' Choice Awards”. GameSpot. CBS Interactive. 4 juni 2012. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131003044633/http://www.gamespot.com/special-feature/best-of-e3-2012-edit/. Läst 18 december 2013. 
  196. ^ [a b] Hoggins, Tom (9 juni 2012). ”E3 2012: Best in show”. The Daily Telegraph. Telegraph Media Group. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. http://www.webcitation.org/6Wq3UJSbT. Läst 7 mars 2015. 
  197. ^ [a b] ”The Electric Playground's Best of E3 Winners”. The Electric Playground. Greedy Productions Ltd. 11 juni 2012. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. http://www.webcitation.org/6Wq4Wvs6V. Läst 7 mars 2015. 
  198. ^ [a b c] EGM Staff (11 juni 2012). ”EGM Presents: TH eBest of E3 2012”. Electronic Gaming Monthly. EGM Media, LLC. Arkiverad från originalet den 7 mars 2015. http://www.webcitation.org/6Wq5HO6dq. Läst 7 mars 2015. 
  199. ^ [a b c d e] Aziz, Hamza (12 juni 2012). ”Destructoid's Best of E3 2012 winners revealed!”. Destructoid. Arkiverad från originalet den 7 mars 2015. http://www.webcitation.org/6Wq3f9aGN. Läst 7 mars 2015. 
  200. ^ [a b] Patten, Dominic (1 februari 2014). ”Annie Award Winners & More — 2014 Animated Film Society Awards”. Deadline.com. Penske Media Corporation. http://deadline.com/2014/02/annie-award-winners-2014-animated-film-society-awards-675080/. Läst 16 januari 2015. 
  201. ^ [a b] Ryan, Kyle (23 december 2013). ”The people have spoken: The 2013 A.V. Club Readers’ Poll results”. The A.V. Club. The Onion, Inc.. http://www.avclub.com/article/the-people-have-spoken-the-2013-av-club-readers-po-200705. Läst 17 januari 2015. 
  202. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Karmali, Luke (13 mars 2014). ”BAFTA Games Awards 2014 Winners Announced”. IGN. Ziff Davis. http://ign.com/articles/2014/03/13/bafta-games-awards-2014-winners-announced. Läst 16 januari 2015. 
  203. ^ [a b] O'Rourke, Patrick (17 december 2013). ”Top video games of 2013: What's this year's best game?”. Canada.com. Postmedia News. http://o.canada.com/technology/gaming/best-video-games-of-2013-whats-this-years-best-game/. Läst 16 januari 2015. 
  204. ^ [a b] ”Game of the Year Winner 2013”. Cheat Code Central. 6 december 2013. http://www.cheatcc.com/extra/2013codyawards/gameoftheyear_winner.html. Läst 15 december 2013. 
  205. ^ [a b] Silver, Dan (12 december 2013). ”Top games of 2013: Five best video games to buy for Christmas”. Daily Mirror. Trinity Mirror. http://www.mirror.co.uk/news/technology-science/technology/top-games-2013-five-best-2918877. Läst 17 januari 2015. 
  206. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Hoggins, Tom (31 december 2013). ”Telegraph Video Game Awards 2013”. The Daily Telegraph. London: Telegraph Media Group. http://www.telegraph.co.uk/technology/video-games/10542023/Telegraph-Video-Game-Awards-2013.html. Läst 16 januari 2015. 
  207. ^ [a b] Hansen, Steven (24 december 2013). ”The winner of Destructoid's 2013 Game of the Year”. Destructoid. http://www.destructoid.com/the-winner-of-destructoid-s-2013-game-of-the-year-267960.phtml. Läst 25 december 2013. 
  208. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] ”Game Title: The Last of Us”. Academy of Interactive Arts & Sciences. 7 februari 2014. http://www.interactive.org/games/video_game_details.asp?idAward=2014&idGame=1353. Läst 26 januari 2015. 
  209. ^ [a b] The Escapist Staff (11 januari 2014). ”The Escapist Awards - Game of the Year 2013”. The Escapist. 1. http://www.escapistmagazine.com/articles/view/editorials/10886-The-Escapist-Awards-Game-of-the-Year-2013. Läst 17 januari 2014. 
  210. ^ [a b c d e f g h i j] ”Winners Montage - GameTrailers Game of the Year Awards”. GameTrailers. 7 januari 2014. http://www.gametrailers.com/videos/acdl95/gametrailers-game-of-the-year-awards-winners-montage. Läst 7 januari 2014. 
  211. ^ [a b c d e f g] Pitcher, Jenna (20 mars 2014). ”The Last of Us cleans up at the 2014 Game Developer Choice Awards”. Polygon. Vox Media. http://www.polygon.com/2014/3/20/5527642/the-2014-game-developer-choice-awards. Läst 16 januari 2015. 
  212. ^ [a b] Bischoff, Daniel (20 december 2013). ”Game of the Year 2013”. Game Revolution. CraveOnline. http://www.gamerevolution.com/news/game-of-the-year-2013-23173. Läst 17 januari 2015. 
  213. ^ [a b] Giant Bomb Staff (27 december 2013). ”Giant Bomb's 2013 Game of the Year Awards: Day Five”. Giant Bomb. CBS Interactive. http://www.giantbomb.com/articles/giant-bomb-s-2013-game-of-the-year-awards-day-five/1100-4807/. Läst 16 januari 2014. 
  214. ^ [a b] Good Game (3 december 2013). ”Good Game Stories - Award - Best Game”. Australian Broadcasting Corporation. http://www.abc.net.au/tv/goodgame/stories/s3903990.htm. Läst 15 december 2013. 
  215. ^ [a b] HG Staff (22 december 2013). ”2013 Game of the Year Award”. Hardcore Gamer. http://www.hardcoregamer.com/2013/12/22/2013-game-of-the-year-award/67365/. Läst 25 december 2013. 
  216. ^ [a b] ”Overall - IGN's Best of 2013”. IGN. 18 december 2013. http://ign.com/wikis/best-of-2013/Overall. Läst 25 december 2013. 
  217. ^ [a b] IGN Australia (21 december 2013). ”IGN AU's Top 12 Games of 2013”. IGN. Ziff Davis. http://au.ign.com/videos/2013/12/21/ign-aus-top-12-games-of-2013. Läst 16 januari 2015. 
  218. ^ [a b] Elise, Abigail (14 november 2013). ”The Five Best Video Games of 2013: Why We'll Miss This Current Generation of Consoles”. International Business Times. IBT Media. http://www.ibtimes.com/five-best-video-games-2013-why-well-miss-current-generation-consoles-1470862. Läst 17 januari 2015. 
  219. ^ [a b] Totilo, Stephen (30 december 2013). ”The Last of Us Is Kotaku's Game of the Year”. Kotaku. Gawker Media. http://kotaku.com/the-last-of-us-is-kotakus-game-of-the-year-1491592059. Läst 17 januari 2015. 
  220. ^ [a b] Totilo, Stephen (30 december 2013). ”Pranksters Almost Voted An Erotic Game As Our Readers' Game of the Year”. Kotaku. Gawker Media. http://kotaku.com/pranksters-almost-voted-an-erotic-game-as-our-readers-1491717281. Läst 17 januari 2015. 
  221. ^ [a b] Nunneley, Stephany (11 januari 2014). ”VG247 Community Games of the Year”. VG247. http://www.vg247.com/2014/01/10/vg247-community-games-of-the-year-part-three-and-the-winner-is/. Läst 17 januari 2015. 
  222. ^ [a b] Burns, Steven (31 december 2013). ”Game of the Year 2013: - No.1: The Last of Us”. VideoGamer.com. Pro-G Media Ltd. http://www.videogamer.com/ps3/the_last_of_us/features/article/game_of_the_year_2013_no_1_the_last_of_us.html. Läst 17 januari 2015. 
  223. ^ [a b] ”PS3 Game of the Year 2013 Winner”. GameSpot. 13 december 2013. http://www.gamespot.com/articles/ps3-game-of-the-year-2013-winner/1100-6416463/. Läst 13 december 2013. 
  224. ^ [a b] HG Staff (21 december 2013). ”2013 Best PS3 Game”. Hardcore Gamer. http://www.hardcoregamer.com/2013/12/21/2013-best-ps3-game/67072/. Läst 25 december 2013. 
  225. ^ [a b] ”Best PS3 Game - IGN's Best of 2013”. IGN. 18 december 2013. http://ign.com/wikis/best-of-2013/Best_PS3_Game. Läst 25 december 2013. 
  226. ^ [a b] HG Staff (21 december 2013). ”2013 Best New IP”. Hardcore Gamer. http://www.hardcoregamer.com/2013/12/21/2013-best-new-ip/67142/. Läst 25 december 2013. 
  227. ^ [a b c d e f g h] Hussain, Tamoor (26 oktober 2013). ”Golden Joysticks 2013: Full list of winners”. Computer and Video Games. http://www.computerandvideogames.com/435281/golden-joysticks-2013-full-list-of-winners/. Läst 9 december 2013. 
  228. ^ [a b] Giant Bomb Staff (5 december 2013). ”Giant Bomb's 2013 Game of the Year Awards: Day Three”. Giant Bomb. CBS Interactive. http://www.giantbomb.com/articles/giant-bomb-s-2013-game-of-the-year-awards-day-thre/1100-4805/. Läst 16 januari 2014. 
  229. ^ [a b] ”Studio of the Year Winner 2013”. Cheat Code Central. 6 december 2013. http://www.cheatcc.com/extra/2013codyawards/soty_winner.html. Läst 15 december 2013. 
  230. ^ [a b] HG Staff (21 december 2013). ”2013 Best Developer”. Hardcore Gamer. http://www.hardcoregamer.com/2013/12/21/2013-best-developer/67159/. Läst 25 december 2013. 
  231. ^ [a b c d e f g h] Dane, Patrick (7 december 2013). ”'Grand Theft Auto V' Tops Spike VGX 2013 Award Winners List”. Game Rant. http://gamerant.com/vgx-2013-winners-list/. Läst 9 december 2013. 
  232. ^ [a b] HG Staff (21 december 2013). ”2013 The Troy Baker Award”. Hardcore Gamer. http://www.hardcoregamer.com/2013/12/21/2013-the-troy-baker-award/67191/. Läst 25 december 2013. 
  233. ^ [a b] Deadline Staff (1 februari 2014). ”WGA Award Winners & More — 2014 Writers Guild Awards”. Deadline.com. Penske Media Corporation. http://deadline.com/2014/02/wga-award-winners-2014-writers-guild-awards-675221/. Läst 16 januari 2014. 
  234. ^ [a b] Giant Bomb Staff (24 december 2013). ”Giant Bomb's 2013 Game of the Year Awards: Day Two”. Giant Bomb. CBS Interactive. http://www.giantbomb.com/articles/giant-bomb-s-2013-game-of-the-year-awards-day-two/1100-4804/. Läst 16 januari 2014. 
  235. ^ [a b] HG Staff (21 december 2013). ”2013 Best Story”. Hardcore Gamer. http://www.hardcoregamer.com/2013/12/21/2013-best-story/67119/. Läst 25 december 2013. 
  236. ^ [a b] ”Best PS3 Story - IGN's Best of 2013”. IGN. 18 december 2013. http://ign.com/wikis/best-of-2013/Best_PS3_Story. Läst 25 december 2013. 
  237. ^ [a b c] ”Best Overall Sound - IGN's Best of 2013”. IGN. 18 december 2013. http://ign.com/wikis/best-of-2013/Best_Overall_Sound. Läst 25 december 2013. 
  238. ^ [a b] ”Best PS3 Sound - IGN's Best of 2013”. IGN. 18 december 2013. http://ign.com/wikis/best-of-2013/Best_PS3_Sound. Läst 25 december 2013. 
  239. ^ [a b] Hansen, Steven (24 december 2013). ”The winner of Destructoid's best of 2013 visuals”. Destructoid. http://www.destructoid.com/the-winner-of-destructoid-s-best-of-2013-visuals-267869.phtml. Läst 25 december 2013. 
  240. ^ [a b] ”Best PS3 Graphics - IGN's Best of 2013”. IGN. 18 december 2013. http://ign.com/wikis/best-of-2013/Best_PS3_Graphics. Läst 25 december 2013. 
  241. ^ [a b] ”Best Overall Graphics - Technology - IGN's Best of 2013”. IGN. 18 december 2013. http://ign.com/wikis/best-of-2013/Best_Overall_Graphics_-_Technology. Läst 25 december 2013. 
  242. ^ [a b] ”Best PS3 Multiplayer Game - IGN's Best of 2013”. IGN. 18 december 2013. http://ign.com/wikis/best-of-2013/Best_PS3_Multiplayer_Game. Läst 25 december 2013. 
  243. ^ [a b] ”Best PS3 Action-Adventure Game - IGN's Best of 2013”. IGN. 18 december 2013. http://ign.com/wikis/best-of-2013/Best_PS3_Action-Adventure_Game. Läst 25 december 2013. 
  244. ^ [a b] ”Best Overall Action-Adventure Game - IGN's Best of 2013”. IGN. 18 december 2013. http://ign.com/wikis/best-of-2013/Best_Overall_Action-Adventure_Game. Läst 25 december 2013. 
  245. ^ [a b] The Escapist Staff (1 januari 2014). ”The Winners of The Escapist Awards and Game of the Year Nominees”. The Escapist. Defy Media. 6. http://www.escapistmagazine.com/articles/view/editorials/10833-The-Winners-of-The-Escapist-Awards-and-Game-of-the-Year-Nominees.6. Läst 17 januari 2014. 
  246. ^ [a b] HG Staff (19 december 2013). ”2013 Best Action Game”. Hardcore Gamer. http://www.hardcoregamer.com/2013/12/19/2013-best-action-game/66916/. Läst 25 december 2013. 
  247. ^ PSU Staff (12 juni 2012). ”E3 2012 Awards: Best Game”. PlayStation Universe. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. http://www.webcitation.org/6Wq4cieAi. Läst 7 mars 2015. 
  248. ^ PSU Staff (12 juni 2012). ”E3 2012 Awards: Most Anticipated Game”. PlayStation Universe. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. http://www.webcitation.org/6Wq4wJGsL. Läst 7 mars 2015. 
  249. ^ PSU Staff (12 juni 2012). ”E3 2012 Awards: Best Trailer”. PlayStation Universe. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. http://www.webcitation.org/6Wq5iewWT. Läst 7 mars 2015. 
  250. ^ ”CheatCC's The Best of E3 2012!”. Cheat Code Central. 24 juni 2012. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. http://www.webcitation.org/6Wq3AIFBw. Läst 7 mars 2015. 
  251. ^ ”CheatCC's The Best of E3 2012 - Most Anticipated Game of the Year Nominees!”. Cheat Code Central. 24 juni 2012. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. http://www.webcitation.org/6Wq3FJhqo. Läst 7 mars 2015. 
  252. ^ [a b c d e] Caoili, Eric (26 juni 2012). ”The Last of Us wins an armful of E3 Game Critics Awards”. Gamasutra. UBM plc. Arkiverad från originalet den 6 mars 2015. http://www.webcitation.org/6Wq2IK6vZ. Läst 7 mars 2015. 
  253. ^ Taormina, Anthony (17 juli 2013). ”2012 Spike Video Game Awards Winners List”. Game Rant. http://gamerant.com/2012-spike-video-game-awards-vgas-winners/. Läst 16 januari 2015. 
  254. ^ ”2014 Games of the Year and Other Awards”. Games. 15 oktober 2013. http://www.gamesmagazine-online.com/gameslinks/gameofyear.html. Läst 9 december 2013. 
  255. ^ [a b c] Robinson, Andy (29 augusti 2013). ”Golden Joysticks 2013 voting begins”. Computer and Video Games. http://www.computerandvideogames.com/426923/golden-joysticks-2013-voting-begins/. Läst 9 december 2013. 
  256. ^ Good Game (3 december 2013). ”Good Game Stories - Award - Most Memorable Moment”. Australian Broadcasting Corporation. http://www.abc.net.au/tv/goodgame/stories/s3903992.htm. Läst 15 december 2013. 
  257. ^ Techland Staff (3 december 2013). ”Top 10 Video Games of 2013”. Time. Time Inc.. http://techland.time.com/2013/12/04/technology/slide/top-10-video-games/. Läst 16 januari 2015. 
  258. ^ [a b] P Rubin, Brian (4 december 2013). ”Winners of the 5th Annual Inside Gaming Awards Announced”. Machinima.com. http://www.insidegamingdaily.com/2013/12/04/winners-of-the-5th-annual-inside-gaming-awards-announced/. Läst 9 december 2013. 
  259. ^ [a b c d] Smith, Rob (21 november 2013). ”Inside Gaming Awards 2013 Nominees Announced”. Machinima.com. http://www.insidegamingdaily.com/2013/11/21/inside-gaming-awards-2013-nominees/. Läst 9 december 2013. 
  260. ^ ”Best Male Character Winner 2013”. Cheat Code Central. 6 december 2013. http://www.cheatcc.com/extra/2013codyawards/male_winner.html. Läst 15 december 2013. 
  261. ^ ”Best Female Character Winner 2013”. Cheat Code Central. 6 december 2013. http://www.cheatcc.com/extra/2013codyawards/female_winner.html. Läst 15 december 2013. 
  262. ^ ”Best PlayStation Game Winner 2013”. Cheat Code Central. 6 december 2013. http://www.cheatcc.com/extra/2013codyawards/playstation_winner.html. Läst 15 december 2013. 
  263. ^ ”Best Sound Winner 2013”. Cheat Code Central. 6 december 2013. http://www.cheatcc.com/extra/2013codyawards/sound_winner.html. Läst 15 december 2013. 
  264. ^ ”Best Graphics Nominees 2013”. Cheat Code Central. 6 december 2013. http://www.cheatcc.com/extra/2013codyawards/graphics.html. Läst 15 december 2013. 
  265. ^ ”Best Action/Adventure Game Nominees 2013”. Cheat Code Central. 6 december 2013. http://www.cheatcc.com/extra/2013codyawards/action.html. Läst 15 december 2013. 
  266. ^ Slant Magazine Staff (9 december 2013). ”The 25 Best Video Games of 2013”. Slant Magazine. http://www.slantmagazine.com/features/article/the-25-best-video-games-of-2013/P5. Läst 16 januari 2015. 
  267. ^ ”Overall Game of the Year 2013 Winner”. GameSpot. 19 december 2013. http://www.gamespot.com/articles/overall-game-of-the-year-2013-winner/1100-6416469/. Läst 20 december 2013. 
  268. ^ Tassi, Paul (17 december 2013). ”The Five Best Video Game Shooters of 2013”. Forbes. http://www.forbes.com/sites/insertcoin/2013/12/17/the-five-best-video-game-shooters-of-2013/. Läst 22 januari 2015. 
  269. ^ Bischoff, Daniel (17 december 2013). ”Best Developer 2013”. Game Revolution. CraveOnline. http://www.gamerevolution.com/news/best-developer-2013-23145. Läst 17 januari 2015. 
  270. ^ Bischoff, Daniel (19 december 2013). ”Best PS3 Exclusive 2013”. Game Revolution. CraveOnline. http://www.gamerevolution.com/news/best-ps3-exclusive-2013-23167. Läst 17 januari 2015. 
  271. ^ Bakalar, Jeff (18 december 2013). ”The 15 best video games of 2013 (pictures)”. cnet. UGO Networks. http://www.cnet.com/pictures/the-15-best-video-games-of-2013-pictures/14/. Läst 16 januari 2015. 
  272. ^ Schulz, Chris (19 december 2013). ”2013 in review: The year's best games”. The New Zealand Herald. http://www.nzherald.co.nz/entertainment/news/article.cfm?c_id=1501119&objectid=11174700. Läst 16 januari 2015. 
  273. ^ Lee, Ben (20 december 2013). ”Digital Spy's best games of 2013: 5-1”. Digital Spy. Hearst Corporation. http://www.digitalspy.com.au/gaming/levelup/a537206/digital-spys-best-games-of-2013-5-1.html#~oCrwCE0enZMBQD. Läst 16 januari 2015. 
  274. ^ Franich, Darren (20 december 2013). ”Top 10 (and 3 Worst) Videogames of 2013”. Entertainment Weekly. Time Inc.. http://www.ew.com/ew/gallery/0,,20760444_20760457,00.html. Läst 16 januari 2015. 
  275. ^ Stuart, Keith (20 december 2013). ”Top 25 video games of 2013: 5-1”. The Guardian (Guardian Media Group). http://www.theguardian.com/technology/gamesblog/2013/dec/20/top-25-video-games-2013-top-five. Läst 16 januari 2015. 
  276. ^ Hudson, Laura (20 december 2014). ”The 10 Best Videogames of 2013”. Wired (Advance Publications). http://www.wired.com/2013/12/games-of-2013/#slideid-464074. Läst 16 januari 2015. 
  277. ^ HG Staff (21 december 2013). ”2013 Best New Character”. Hardcore Gamer. http://www.hardcoregamer.com/2013/12/21/2013-best-new-character/67156/. Läst 25 december 2013. 
  278. ^ HG Staff (21 december 2013). ”2013 Best Voice Acting”. Hardcore Gamer. http://www.hardcoregamer.com/2013/12/21/2013-best-voice-acting/67133/. Läst 25 december 2013. 
  279. ^ HG Staff (21 december 2013). ”2013 Best Writing”. Hardcore Gamer. http://www.hardcoregamer.com/2013/12/21/2013-best-writing/67123/. Läst 25 december 2013. 
  280. ^ HG Staff (21 december 2013). ”2013 Best Original Soundtrack”. Hardcore Gamer. http://www.hardcoregamer.com/2013/12/21/2013-best-original-soundtrack/67130/. Läst 25 december 2013. 
  281. ^ HG Staff (21 december 2013). ”2013 Best Sound Design”. Hardcore Gamer. http://www.hardcoregamer.com/2013/12/21/2013-best-sound-design/67126/. Läst 25 december 2013. 
  282. ^ Dixon, Andy (24 december 2013). ”The winner of Destructoid's best of 2013 community choice”. Destructoid. http://www.destructoid.com/the-winner-of-destructoid-s-best-of-2013-community-choice-267930.phtml. Läst 25 december 2013. 
  283. ^ Carter, Chris (24 december 2013). ”The winner of Destructoid's best 2013 console exclusive”. Destructoid. http://www.destructoid.com/the-winner-of-destructoid-s-best-2013-console-exclusive-267849.phtml. Läst 25 december 2013. 
  284. ^ Hansen, Steven (24 december 2013). ”The winner of Destructoid's best of 2013 story”. Destructoid. http://www.destructoid.com/the-winner-of-destructoid-s-best-of-2013-story-267872.phtml. Läst 25 december 2013. 
  285. ^ Aziz, Hamza (24 december 2013). ”The winner of Destructoid's best of 2013 action game”. Destructoid. http://www.destructoid.com/the-winner-of-destructoid-s-best-of-2013-action-game-267933.phtml. Läst 25 december 2013. 
  286. ^ [a b] Zimmerman, Conrad (24 december 2013). ”The winner of Destructoid's best 2013 character”. Destructoid. http://www.destructoid.com/the-winner-of-destructoid-s-best-2013-character-267987.phtml. Läst 25 december 2013. 
  287. ^ Giant Bomb Staff (23 december 2013). ”Giant Bomb's 2013 Game of the Year Awards: Day One”. Giant Bomb. CBS Interactive. http://www.giantbomb.com/articles/giant-bomb-s-2013-game-of-the-year-awards-day-one/1100-4803/. Läst 16 januari 2014. 
  288. ^ Giant Bomb Staff (26 december 2013). ”Giant Bomb's 2013 Game of the Year Awards: Day Four”. Giant Bomb. CBS Interactive. http://www.giantbomb.com/articles/giant-bomb-s-2013-game-of-the-year-awards-day-four/1100-4806/. Läst 16 januari 2014. 
  289. ^ Orland, Kyle (26 december 2013). ”The 20 best (and three most disappointing) video games of 2013”. Ars Technica. Advance Publications. http://arstechnica.com/gaming/2013/12/the-20-best-and-three-most-disappointing-video-games-of-2013/4/. Läst 16 januari 2015. 
  290. ^ ”The Edge awards 2013: best audio design”. Edge. Future plc. 28 december 2013. http://www.edge-online.com/features/the-edge-awards-2013-best-audio-design. Läst 7 januari 2014. 
  291. ^ ”The Edge awards 2013: best game”. Edge. Future plc. 26 december 2013. http://www.edge-online.com/features/the-edge-awards-2013-best-game/. Läst 7 januari 2014. 
  292. ^ ”The Edge awards 2013: studio of the year”. Edge. Future plc. 30 december 2013. http://www.edge-online.com/features/the-edge-awards-2013-studio-of-the-year/. Läst 7 januari 2014. 
  293. ^ EGM Staff (29 december 2013). ”EGM's Best of 2013: Part Five: #05 ~ #01”. Electronic Gaming Monthly. EGM Media. http://www.egmnow.com/platforms/xbox_360/egms-best-of-2013-part-five-05-01/. Läst 16 januari 2015. 
  294. ^ EGM Staff (30 december 2013). ”EGM's Best of 2013: Reader's Choice”. Electronic Gaming Monthly. EGM Media. http://www.egmnow.com/platforms/xbox_360/egms-best-of-2013-readers-choice/. Läst 17 januari 2015. 
  295. ^ Haywald, Justin (2 januari 2014). ”The Last of Us wins GameSpot's People's Choice game of the year”. GameSpot. CBS Interactive. http://www.gamespot.com/articles/the-last-of-us-wins-gamespot-s-people-s-choice-game-of-the-year/1100-6416899/. Läst 17 januari 2015. 
  296. ^ Kietzmann, Ludwig (3 januari 2014). ”Joystiq Top 10 of 2013: The Last of Us”. Joystiq. AOL. http://www.joystiq.com/2014/01/03/joystiq-top-10-of-2013-the-last-of-us/. Läst 17 januari 2015. 
  297. ^ [a b] Bertz, Matt (7 januari 2014). ”Game Informer Best Of 2013 Awards”. Game Informer. GameStop. 6. http://www.gameinformer.com/themes/blogs/generic/post.aspx?WeblogApp=features&y=2014&m=01&d=07&WeblogPostName=game-informer-best-of-2013-awards&PostPageIndex=6. Läst 17 januari 2015. 
  298. ^ Bertz, Matt (7 januari 2014). ”Game Informer Best Of 2013 Awards”. Game Informer. GameStop. 2. http://www.gameinformer.com/themes/blogs/generic/post.aspx?WeblogApp=features&y=2014&m=01&d=07&WeblogPostName=game-informer-best-of-2013-awards&PostPageIndex=2. Läst 17 januari 2015. 
  299. ^ [a b c] Bertz, Matt (7 januari 2014). ”Readers' Choice Best Of 2013 Awards”. Game Informer. GameStop. http://www.gameinformer.com/themes/blogs/generic/post.aspx?WeblogApp=features&y=2014&m=01&d=07&WeblogPostName=2013-reader-best-of-awards&GroupKeys=. Läst 17 januari 2015. 
  300. ^ Dietz, Jason (7 januari 2014). ”Metacritic User Poll Results - Best of 2013”. Metacritic. CBS Interactive. http://www.metacritic.com/feature/best-of-2013-user-poll-results. Läst 17 januari 2015. 
  301. ^ ”Best Overall Graphics - Art Design - IGN's Best of 2013”. IGN. 18 december 2013. http://ign.com/wikis/best-of-2013/Best_Overall_Graphics_-_Art_Design. Läst 25 december 2013. 
  302. ^ ”Best Overall Music - IGN's Best of 2013”. IGN. 18 december 2013. http://ign.com/wikis/best-of-2013/Best_Overall_Music. Läst 25 december 2013. 
  303. ^ ”Best Overall Story - IGN's Best of 2013”. IGN. 18 december 2013. http://ign.com/wikis/best-of-2013/Best_Overall_Story. Läst 25 december 2013. 
  304. ^ The Escapist Staff (11 januari 2014). ”The Escapist Reader's Choice GotY 2013 Recap and Winners!”. The Escapist. Defy Media. http://www.escapistmagazine.com/articles/view/video-games/editorials/10892-The-Escapist-Reader-s-Choice-GotY-2013-Recap-and-Winners. Läst 17 januari 2015. 
  305. ^ Pitts, Russ (14 januari 2014). ”Polygon's Games of the Year 2013 #4 (tie): The Last of Us”. Polygon. Vox Media. http://www.polygon.com/2014/1/14/5305024/polygons-games-of-the-year-2013-4-tie-last-of-us. Läst 16 januari 2015. 
  306. ^ [a b] Futter, Mike (5 december 2014). ”Here Are The Winners Of The Game Awards 2014”. Game Informer. GameStop. http://www.gameinformer.com/b/news/archive/2014/12/06/here-are-the-winners-of-the-game-awards-2014.aspx. Läst 16 januari 2015. 
  307. ^ ”PS3 Game of the Year - The Last of Us: Left Behind”. GameSpot. CBS Interactive. 19 december 2014. http://www.gamespot.com/articles/the-last-of-us-left-behind-ps3-game-of-the-year/1100-6423913/. Läst 16 januari 2015. 
  308. ^ ”Game of the Year 2014”. GameSpot. CBS Interactive. 18 december 2014. http://www.gamespot.com/game-of-the-year/. Läst 16 januari 2014. 
  309. ^ [a b] Nutt, Christian (12 mars 2015). ”BAFTA Awards honors Destiny, Monument Valley, and David Braben”. Gamasutra. UBM plc. Arkiverad från originalet den 13 mars 2015. http://www.webcitation.org/6WzYyENPQ. Läst 13 mars 2015. 
  310. ^ [a b c] Blase, Aurora (14 mars 2015). ”Congratulations to the 2015 SXSW Gaming Award Winners!”. South by Southwest. Arkiverad från originalet den 14 mars 2015. http://www.webcitation.org/6X2JUcvLp. Läst 15 mars 2015. 
  311. ^ ”Welcome to Forbes”. Forbes.com. http://www.forbes.com/fdc/welcome_mjx.shtml. Läst 30 augusti 2013. 
  312. ^ ”The Last of Us (Video Game Soundtrack)”. iTunes. Apple Inc.. https://itunes.apple.com/us/album/last-us-video-game-soundtrack/id655118434. Läst 12 juli 2013. 
  313. ^ Eric-ND (17 maj 2013). ”The Music of The Last of Us: Gustavo Santaolalla”. Naughty Dog. http://www.naughtydog.com/site/post/the_music_of_the_last_of_us_gustavo_santaolalla/. Läst 12 juli 2013. 
  314. ^ Naughty Dog. The Last of Us. (Sony Computer Entertainment). PlayStation 3, (v1.0). Level/area: Credits. (14 juni 2013)
  315. ^ Naughty Dog. The Last of Us: Left Behind. (Sony Computer Entertainment). PlayStation 3, (v1.0). Level/area: Credits. (14 februari 2014)
  316. ^ Karmali, Luke. ”DRUCKMANN CONFIRMS THE LAST OF US MOVIE IS GAME ADAPTATION”. IGN. http://ign.com/articles/2014/03/13/druckmann-confirms-the-last-of-us-movie-is-game-adaptation. Läst 13 mars 2014. 
  317. ^ Sliva, Marty (25 juli 2014). ”SDCC 2014: Game of Thrones' Arya Stark in Talks to Star in The Last of Us Movie”. IGN. http://ca.ign.com/articles/2014/07/25/sdcc-2014-game-of-thrones-arya-stark-in-talks-to-star-in-the-last-of-us-movie. Läst 25 juli 2014. 
  318. ^ ”Maisie Williams Talks Potential for The Last of Us Film, Teases Original Superhero Project”. comingsoon.net. 16 oktober 2014. http://www.comingsoon.net/news/movienews.php?id=124091. Läst 17 oktober 2014. 
  319. ^ Karmal, Luke (3 december 2014). ”GAME OF THRONES' MAISIE WILLIAMS 'LOOKING LIKE YES' FOR THE LAST OF US MOVIE”. IGN. http://www.ign.com/articles/2014/12/03/game-of-thrones-maisie-williams-looking-like-yes-for-the-last-of-us-movie. 
  320. ^ McWhertor, Michael (21 juli 2014). ”The Last of Us will be performed on stage for just one night”. Polygon. http://www.polygon.com/2014/7/21/5923139/the-last-of-us-one-night-live. Läst 22 juli 2014. 
  321. ^ ”Naughty Dog mulls The Last of Us 2”. Eurogamer. 7 februari 2014. http://www.eurogamer.net/articles/2014-02-07-naughty-dog-mulls-the-last-of-us-2. Läst 7 februari 2014. 
  322. ^ Saed, Sherif (21 juli 2014). ”Not considering The Last of Us 2 "would be a disservice to ourselves and fans"”. VG247.com. http://www.vg247.com/2014/07/21/naughty-dog-considering-the-last-of-us-sequel/. Läst 23 juli 2014. 

Engelska originalcitat[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "I've seen enough good stories in books and film. Now I want to see them in video games."
  2. ^ "not your typical ending, but it’s still a nice resolution."
  3. ^ "Another aspect that influences how a game is promoted is focus-testing. Players are rounded up and are asked to view materials and answer some quantitative and qualitative questions about it"
  4. ^ "My big surprise during this process is that the research group wasn't planning on focus-testing female gamers - it's something we had to specifically request. I hope this is a relic of the past that will soon go away."
  5. ^ "few moral lines left to cross"
  6. ^ "not what the scene needed"
  7. ^ "There were some days when we would shoot things that even at my age made me feel a little uncomfortable"
  8. ^ "[T]he reason to have Bill there is that Bill can actually say that to Joel, and warn Joel about that stuff,"
  9. ^ "[W]e can make you as a player feel more of what it's truly like to exist inside of a world where every bullet counts and each step you take is a conscious choice that's going to make or break your existence."
  10. ^ "You feel a lot of pressure to add things to make it 'more fun' and it gets super difficult to keep those out sometimes."
  11. ^ "You're not building yourself into a tank."
  12. ^ "This was tedious and at times incredibly frustrating, but it also meant that we all had to be pretty creative in how things were designed."
  13. ^ "We needed to make it streamlined and fast enough that you felt like you could take just that moment and be able to craft that thing that's going to mean your survival in the next thirty seconds, or your failure to survive."
  14. ^ ""[Polidori] did these amazingly beautiful, horrific photos... it's not just decay and rot and post-apocalyptic grey, it's a human world that we're playing with when we portray this destruction."
  15. ^ "would be like, I'm going to make this the most awesome fucking wall ever"
  16. ^ "I have never even heard of a game director doing that! That's like... an intern task."
  17. ^ ""It's more about the psychology of what's happening on the audioscape than what you're seeing."
  18. ^ "We liked the idea of taking this benign sound and attributing it to something really scary."
  19. ^ "looked broken up until a week before shipping"
  20. ^ "the most riveting, emotionally resonant story-driven epic of this console generation."
  21. ^ "a beacon of hope for its genre."
  22. ^ "a masterpiece that will be looked back upon favourably for decades"
  23. ^ "graphical chops are unmatched in console gaming."
  24. ^ "everything that happens is immediately more memorable, more powerful, and more poignant because your surroundings are so believable."
  25. ^ "The Last of Us'​ graphics, animation and sound design are some of the best I've ever experienced."
  26. ^ "the music and sound design are exceptional."
  27. ^ "adds to the earthiness of the game without stepping on the toes of every moment of calm"
  28. ^ "high mark for interactive storytelling."
  29. ^ "one of the most poignant, well-drawn relationships I've seen in video games."
  30. ^ "the interplay between Joel and Ellie, as well as the other characters you meet on your adventure, is one of the great highlights in The Last of Us."
  31. ^ "has been heralded as a powerful emotional hook."
  32. ^ "because the game spent so much time convincing me to care about these characters, its emotional high notes were even more effective, and its many sad scenes even more devastating"
  33. ^ "breathtakingly confident game-making"
  34. ^ ""an impressive action game that distills the strengths of the survival horror genre into something that's both deeper and more accessible."
  35. ^ "offers a refreshing antidote to the sexism and regressive gender attitudes of most blockbuster videogames."
  36. ^ "sometimes strong, sometimes vulnerable, but never a cliché. The game sets her up as a damsel in distress but then subverts the whole concept. Turns out you can put a non-sexy, non-pathetic female character in your game - on the cover, even - and still sell a million copies."
  37. ^ "actually the story of Joel, the older man. This is another video game by men, for men and about men."
  38. ^ "If we grade its handling of women on a curve relative to other games, The Last of Us is a success ... But we've let our notions of what's possible become limited by what's available. Instead, we need to evaluate games and how they handle gender based on their actual merits, not in relation to other games."
  39. ^ "the revelation added to his character ... without really tokenizing him."
  40. ^ ""Bill is a positive gay character in a AAA game release. You don't see that very often."
  41. ^ "The most intriguing new LGBT characters of 2013."
  42. ^ "as deeply flawed but wholly unique a gay character found in any storytelling medium this year."
  43. ^ "video gaming's latest breakthrough moment ... a big deal because video games have never suffered from an overabundance of queer characters (let alone two young women in a queer, mixed-race coupling)."
  44. ^ "organic instrumentation, minimalist, dissonance and resonance with the sounds."
  45. ^ "go into some more dark place, more textural and not necessarily melodic."
  46. ^ "really worth telling, and that's not repeating itself"."

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]