Theodor von Sickel

Från Wikipedia
Theodor von Sickel
Född18 december 1826[1][2]
Aken, Tyskland
Död21 april 1908[2] (81 år)
Merano[3], Italien
Medborgare iKonungariket Preussen
SysselsättningEssäist, arkivarie, politiker[4], universitetslärare, medeltidshistoriker, författare, historiker[1]
Befattning
Ledamot av herrehuset (1889–1908)[5]
ArbetsgivareWiens universitet
MakaAnna von Sickel
Utmärkelser
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1902)
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Theodor von Sickel, född 18 december 1826 i Aken, död 21 april 1908 i Meran, var en tysk-österrikisk historiker.

Sickel blev 1857 extra ordinarie och var 1867–1892 ordinarie professor i historia vid Wiens universitet, 1874–1892 medlem av centraldirektionen för "Monumenta Germaniae Historica" och 1890–1892 direktor för österrikiska historiska institutet i Rom. Som föreståndare för Institutet för österrikisk historieforskning i Wien 1869–1891 utbildade han detta efter mönstret av École des chartes i Paris och har kallats skapare av den moderna diplomatiken. Han adlades 1884 och fick 1889 plats i herrehuset.

Sickel utgav bland annat Monumenta graphica medii ævi (nio band, 1859–1869), Beiträge zur Diplomatik (åtta delar, 1861–1882), Acta regum et imperatorum karolinorum (två band, 1867), Aktenstücke zur Geschichte des Konzils von Trient (tre delar, 1870–1872), "Diplomata imperii" (från Konrad I till Otto II, två band; i "Monumenta Germaniæ historica", 1879–1884), Kaiserurkunden in Abbildungen (med Heinrich von Sybel, 1880–1891), Römische Berichte (fem delar, 1815–1891). Han blev 1895 ledamot av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sickel, Theodor, vol. 34, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 215.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ Wer ist Wer.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.parlament.gv.at .[källa från Wikidata]