Theofil Andersson

Från Wikipedia

Jacob Theofil Andersson, född 27 september 1869, död 11 augusti 1943 i Stockholm, var en svensk ämbetsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Andersson blev filosofie doktor och docent i statistik och statskunskap i Lund 1897, och aktuarie i Kommerskollegium 1904. Åren 1912–1935 var han byråchef vid Socialstyrelsen. Andersson nedlade ett betydande arbete med organisationen av sjukförsäkringen i Sverige. Hans sakkunskap på detta område anlitades flitigt i offentliga utredningar.[1]

Bland Anderssons skrifter märks Den inre omflyttningen I. Norrland (1897), Värmlands läns hushållningssällskaps historia (1903), Handbok vid tillämpningen av lagen om folkpensionering (1914), Statistiska undersökningar rörande svenska fattigvården (1915), Tvångssjukförsäkringen i Tyskland och England (1919) och Socialförsäkringen i Sverige (1926).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk Uppslagsbok’’, Band 1, 1947–1955. (spalt 973)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]