Theresienstadt (koncentrationsläger)

"Arbeit macht frei" som betyder "arbete skapar frihet". Terezín 2006.

Plan över fästningen Theresienstadt från 1790. Under nazisterna fungerade den "Lilla fästningen",nederst på planen, som fängelse och den befästa garnitionsstaden, överst, som judiskt getto.

Bodenbach (Podmokly) kasernerna. Terezín 2006.

Teckning av Petr Kien föreställande pianisten Carlo Taube. Theresienstadt 1943.

Det gamla fästningen och garnisonsstaden Theresienstadt (tjeckiska:Terezín) var under andra världskriget ett koncentrationsläger och judiskt getto. Theresienstadt/Terezín ligger i nordvästra Tjeckien, i det av nazisterna benämnda Riksprotektoratet Böhmen och Mähren som ockuperades och införlivades med Tredje riket 1939.

Lägret / Gettot

Theresienstadt var delvis ett genomgångsläger från vilket man skickade fångar vidare till arbetsläger eller utrotningsläger. Det var som en judisk "bosättning" (ty: Siedlung) Reinhard Heydrich presenterade sina planer för den tjeckiska staden Terezín, eller Theresienstadt som tyskarna kallade den. Vid denna tid hade tågen med judar länge rullat österut till gettona och lägren i Polen men att deportera vissa kategorier av judar hade visat sig svårt. Framförallt var det problematiskt att motivera deportationerna av äldre judar, judiska krigsinvalider och dekorerade veteraner från första världskriget samt regionalt, nationellt eller internationellt kända judar. Det var därför "mönstergettot" i Theresienstadt öppnades i november 1941 och i slutet av månaden skulle de första tågen anlända.

Två månader senare, den 20 januari 1942 hölls Wannseekonferensen. I mötesprotokollet kan man läsa följande: “Som en del av det praktiska genomförandet av den slutgiltiga lösningen skall Europa genomsökas från väst till öst. Riksområdet inklusive Protektoratet Böhmen och Mähren kommer att genomsökas i den första fasen på grund av bostadspolitiska skäl och andra socialpolitiska nödvändigheter. De evakuerade judarna kommer först att transporteras till så kallade genomgångsgetton, från vilka de senare kommer att skickas österut. SS-Obergruppenführer Heydrich påtalade att en viktig förutsättning för genomförandet av evakueringarna är att man noga bestämmer vilka personer som skall omfattas av dessa åtgärder. Det är inte avsett att evakuera judar äldre än 65 år, istället skall dessa överföras till ett åldersgetto. Härför är Theresienstadt avsett. Förutom dessa åldersklasser - av de den 31 oktober 1941 i gamla Riket och Ostmark boende cirka 280.000 judarna är cirka 30% över 65 år gamla - skall även krigshandikappade judar och judar med krigsutmärkelser (EK I) överföras. På så sätt förhindras många interventioner.”

Även om levnadsförhållandena i Theresienstadt var bättre än i andra getton, t.ex. ghettot i Warszawa, präglades Thereseienstadt av sjukdomar och epidemier, hunger, vidriga hygieniska förhållanden och överbefolkning. Theresienstadt blev tidigt överbefolkat; staden var anpassad för ca 7 000 invånare men tidvis bestod dess judiska befolkning av upp till 53 000 personer. Tågen med judar anlände i snabb takt och för att avlasta gettot genomfördes deportationer från Theresienstadt till främst Auschwitz.

Gettot kom flera gånger att användas i propagandasyfte, bland annat då Röda Korset besökte Theresienstadt den 22 juni 1944 och i april 1945, men även i filmer och olika reportage i tyska massmedier. Inför Röda Korsets besök genomförde SS en ”stadsförsköning”. Man planterade blommor, tvättade gator, målade fasader och rutsade upp baracker, samt deporterade ett stort antal judar till läger österut för att minska överbefolkningen.

Liksom andra getton hade Theresienstadt en judisk ”självförvaltning”, ett Judenrat (sv:Juderåd), som bland annat förvaltade fördelningen av husrum/liggplats, sjukvård, vattenförsörjning och tilldelning av mat. Det var Juderådets uppgift att avgöra vilka personer som skulle tas ut till de deportationer som bestämts av SS. Gettot stod de facto helt under SS:s kontroll.

Gettot är känt för den kulturella verksamhet som bedrevs av fångarna, många var musiker, sångare, skådespelare, akademiker, författare och bildkonstnärer. De uppförde konserter och teaterpjäser, höll föredrag, komponerade, tecknade och skrev, och hade, i hemlighet, skolundervisning för barnen. Kompositören Viktor Ullmann skrev bland annat operan Kejsaren av Atlantis i lägret. Andra fångar var författaren Ilse Weber, konstnären Petr Kien samt kompositörerna Hans Krása, Gideon Klein och Pavel Haas. Alla avled i Auschwitz 1944/45.

Från lägrets/gettots upprättande i november 1940 fram till april 1945 deporterades omkring 140 000 personer till Theresienstadt, 87 000 fördes vidare till förintelseläger, färre än 4 000 av dessa överlevde. 32 000 personer passerade under dessa år ”Lilla fästningens” fängelse för politiska fångar. Omkring 33 000 dog under sin tid i Theresienstadt.

Redan 1947 beslöt den Tjeckoslovakiska regeringen att inrätta Minnesmärket Terezín (tjeckiska: Památnik Terezín) och i dag är den Lilla fästningen samt delar av garnisonstaden ett framstående museum.

Musik från Theresienstadt

Nazisterna använde Theresienstadt för att övertyga observatörer från andra länder att man skötte lägret humanitärt. En viss mängd kulturellt liv tilläts därför för att propagera. Detta kulturella liv bestod bland annat i konserter, operor och operetter. Kompositörer som Viktor Ullmann fanns fängslade i lägren, och dessa uppförde stycken med mycket enkla medel.

En del av den musik som skapades i Theresienstadt har räddats till eftervärlden. Dit hör bland annat Viktor Ullmanns Kejsaren av Atlantis som finns utgiven på CD i Deccas serie Entartete Musik, med musik som motarbetades av nazisterna.

2007 gav Anne Sofie von Otter ut skivan Terezín/Theresienstadt med sånger skrivna i lägret av ett tiotal kompositörer.

Kända fångar

• Hans Günther Adler, författare, poet
• Leo Baeck, tysk rabbin, fördes till Theresienstadt 1943 och överlevde interneringen.
• Abraham Buschke, tysk läkare, dog i Theresienstadt 1943.
• Paul Nikolaus Cossmann, tysk tidningsutgivare, dog 1942 i Theresienstadt.
• Robert Desnos, fransk författare, kom till Theresienstadt 1944 och var fortfarande kvar där vid befrielsen, men dog på platsen ett par dagar senare.
• František Domažlický, tjeckisk kompositör, komponerade en del mindre verk under sin tid som fånge i Theresienstadt.
• Cordelia Edvardson, tysk-svensk författare, deporterades 1944 till Theresienstadt och fördes vidare till Auschwitz. Överlevde; kom till Sverige 1945.
• Prof. Dr. Georg von Eppstein, tysk författare med titeln "Wirklicher Geheimer Rat" och "Geheimer Kabinettsrat" även kallad Excellenz. Dog i Theresienstadt 1942.
• Georg Gradnauer, tysk politiker, fördes till Theresienstadt 1944 och överlevde interneringen.
• Pavel Haas, tjeckisk kompositör, satt fängslad i Theresienstadt 1941–1944 innan han avrättades i Auschwitz.
• Karl Herxheimer, tysk dermatolog, dog strax efter att han förts till Theresienstadt 1942.
• Regina Jonas, tyskfödd rabbin, den första ordinerade kvinnliga rabbinen, satt fängslad i Theresienstadt 1942–1944 innan hon fördes till Auschwitz där hon avrättades.
• Peter Kien, tjeckisk konstnär, satt fängslad i Theresienstadt 1941–1944 innan han avrättades i Auschwitz.
• Ivan Klíma, tjeckisk författare, hölls som barn fången i Theresienstadt 1941–1945.
• Arnošt Lustig, tjeckisk journalist och författare, fördes till Theresienstadt 1942 och flyttades sedan vidare mellan olika koncentrationsläger innan han lyckades fly 1945.
• Auguste van Pels som är känd under det fiktiva namnet Petronella van Daan i Anne Franks dagbok tros ha dött på väg till eller nyligen anländ i Theresienstadt 1945.
• Alfred Philippson, tysk geograf, hölls 1942–1945 fången tillsammans med hustrun Margarete och dottern Dora.
• Ludwig Pick, tysk patolog, dog i Theresienstadt 1944.
• Clementine Plessner, österrikisk-tysk skådespelare dog i Theresienstadt 1942.
• Isidor Isaak Sadger, österrikisk psykoanalytiker, satt fängslad i Theresienstadt i tre månader 1942 innan han dödades.
• Walter Serner, tysk författare, fördes till Theresienstadt 1942 och dog där samma år.
• Alice Sommer Herz, tjeckisk pianist känd som pianisten i Theresienstadt, fördes till koncentrationslägret 1943 och höll under sin tid där åtskilliga konserter. Hon överlevde interneringen.
• Viktor Ullmann, österrikisk tonsättare, kom till Theresienstadt 1942 och hölls där i två år och skrev under den perioden operan Kejsaren av Atlantis. Han fördes sedan till Auschwitz, där han avrättades.
• Ilse Weber, tjeckisk författare och musiker, satt fängslad i Theresienstadt 1942–1944 och skrev där de sånger hon blivit mest känd för. Hon fördes sedan till Auschwitz där hon avrättades.

Se även

• Arbetsläger
• Koncentrationsläger
• Lista över koncentrationsläger
• Märken för fångar i nazistiska koncentrationsläger
• Judestjärnan
• Entartete Kunst

Externa länkar

• Památnik Terezín - Terezín Memorial
• Forum för levande historia. F.d. lägerfången Zdenka Fantlová berättar om Theresienstadt
• www.Shoa.de (på tyska)
• Lista över föredragshållare i Theresienstadt
• Terezín/Theresienstadt, CD från 2007, sånger från gettot med mezzosopran Anne Sofie von Otter

• Wikimedia Commons har media som rör Theresienstadt (koncentrationsläger).
  Bilder & media