Tibro
| Tibro | |
| Tätort Centralort |
|
 Bostadsområdet Brittgården, ritat av Ralph Erskine och uppfört 1959-69.
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Tibro kommun |
| Koordinater | 58°25′N 14°10′Ö / 58.417°N 14.167°V |
| Area | 737,14 hektar |
| Folkmängd | 8 018 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 10,88 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 5456 |
  |
|
Tibro är en tätort i Västergötland samt centralort i Tibro kommun, Västra Götalands län. Tibro ligger knappt två mil öster om Skövde. Genom Tibro flyter ån Tidan som har bidragit till ortens namn.
I södra utkanten av tätorten ligger Kyrkefalla kyrka.
Innehåll |
Historia [redigera]
Administrativa tillhörigheter [redigera]
Tibro var belägen i Kyrkefalla socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Kyrkefalla landskommun, där Tibro municipalsamhälle inrättades 20 oktober 1923. Landskommunen med municipalsamhället ombildades 1947 till Tibro köping som 1971 uppgick i Tibro kommun där Tibro sedan dess är centralort.[2]
I kyrkligt hänseende hör orten till Tibro församling, före 1947 benämnd Kyrkefalla församling.[3]
Orten ingick till 1938 i Kåkinds tingslag, därefter till 1971 i Gudhems och Kåkinds tingslag. Från 1971 till 2009 ingick Tibro i Skövde tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2009 i Skaraborgs tingsrätts domsaga.[4]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Tibro 1960–2010[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 5 091 | |||
| 1965 | 6 132 | |||
| 1970 | 6 894 | |||
| 1975 | 8 476 | |||
| 1980 | 8 778 | |||
| 1990 | 8 505 | 691 | ||
| 1995 | 8 517 | 710 | ||
| 2000 | 7 938 | 722 | ||
| 2005 | 8 005 | 725 | ||
| 2010 | 8 018 | 737 | ||
| Anm.: Sammanvuxen med Hörnebo 1975
|
||||
Näringsliv [redigera]
Tibro är en ort av stor betydelse för svensk möbelproduktion och på orten finns 80 företag i branschen.
Kultur [redigera]
I Tibro ligger Folkteatern Skaraborg.
Sport [redigera]
Sjufaldige världsmästaren i enduro Anders Eriksson bor i Tibro och tävlar för Tibro MK. En annan endurotalang är Svenerik Jönsson som var aktiv tävlingsförare på åttio- och tidigt nittotal. Även New York Rangers:s backtalang Anton Strålman, beachvolleybollspelaren Simon Dahl samt tennisproffset Robin Söderling är bördiga från Tibro. Konståkerskorna Viktoria Helgesson och Joshi Helgesson, båda med i Sveriges VM-trupp kommer från Tibro.
Kända personer [redigera]
-
Se även: Kategori:Personer från Tibro.
 |
Om personerna i denna lista verkligen har en relation till detta område behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
- Simon Dahl, beachvolleybollspelare
- Anders Eriksson, enduroförare
- Johanna Götesson, konståkare
- Hasse Hansson, motocrossförare
- Viktoria Helgesson, konståkare
- Svenerik Jönsson, enduroförare
- Anton Strålman, ishockeyspelare
- Robin Söderling, tennisspelare
- Jimmy Wallin, illustratör, serietecknare och redaktör för Bild och Bubbla
- Emil Karlsson, fotbollsspelare i Örgryte IS
Se även [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skövde tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
|
|||||||||||||
